Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Lönerna ökar på toppen av toppen

Lönerna ökar på toppen av toppen

Foto: Thinkstock/Kieferpix.
Foto: Thinkstock/Kieferpix.

Löneskillnaden mellan normalinkomsttagare och dem som tjänar allra mest ökar i många länder men storleken på gapet skiftar mellan länder. Under ett arbetsliv ökar toppinkomsttagarnas löner nästan dubbelt så mycket i USA och Kanada som i Sverige och Danmark.

Fenomenet att en liten del av befolkningen tjänar många gånger mer än medelinkomsttagarna finns i de flesta länder. Men storleken på inkomstgapet mellan grupperna, inom gruppen som tjänar mest och mellan olika länder varierar.

IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) har nyligen presenterat en rapport där fyra forskare har studerat den hundradel av inkomsttagarna som har högst inkomster, den så kallade ”topprocenten”.
Studierna visar att topprocentens löner har ökat kraftigt sedan 80-talet i flera länder men i Sverige och Danmark har ökningen inte varit lika kraftig som i de anglosaxiska länderna.

En möjlig förklaring till skillnaderna är marginalskatterna. Forskare som har studerat detta, bland andra Piketty, menar att sänkningen av marginalskatterna i USA har haft betydelse för den här utvecklingen.

Martin Nybom
Martin Nybom

– Det skulle kunna vara så att när marginalskatterna är höga är det inte lika angeläget för toppinkomsttagarna att förhandla sig till riktigt höga löner. Att marginalskatterna successivt minskat sedan 80-talet kan vara en förklaring till varför toppinkomsterna ökat så kraftigt sedan dess, framför allt i USA, säger Martin Nybom, nationalekonom och en av rapportförfattarna.

Genom om att studera den så kallade 90-50-kvoten och 99-50 kvoten har forskarna bakom IFAU-rapporten jämfört hur lönerna förhåller sig mellan medianinkomsttagarna, med dem som tjänar mest. En lön vid den 90:e percentilen är högre än 90 procent av alla inkomster men lägre än de 10 procent som har högst inkomster. En lön vid 99:de percentilen är högre än 99 procent av alla inkomster men lägre än procenten med de allra högsta inkomsterna.

Studien visar att 90-50-kvoten i Danmark och Sverige uppgår till cirka tre fjärdedelar av motsvarande kvot i USA. Alltså är lönespridningen mellan dem med höga inkomster (vid 90:e percentilen) och dem med vanliga inkomster (medianlön) mindre i Danmark och Sverige än i USA.

läs mer

Läs rapporten Toppinkomsttagare i olika länder.

På toppen av toppen ser det dock lite annorlunda ut.

– Inom topprocenten, alltså de som tjänar mer än 99 procent av alla inkomsttagare, har lönespridningen över tid ökat mer i Danmark och Sverige, säger Martin Nybom.

Forskarna har också tittat på hur lönerna utvecklas under arbetslivet, det vill säga med stigande ålder. I USA och Kanada har medianlönerna nästan fördubblats mellan 25 och 50 års ålder. I Danmark och Sverige ökar lönerna under arbetslivet inte lika mycket. I Sverige planar lönerna också ut snabbare. Medianlönerna når sin topp vid 50-årsåldern i Kanada och USA men redan kring 40-årsåldern i Sverige och Danmark.

– Visst fortsätter lönerna att öka i Sverige när man blir äldre men korrigerat för dels den allmänna löneutveckling som finns över tid och dels för inflationen så bromsar lönerna in. Efter 40-årsåldern får man i Sverige och Danmark, och något senare i USA och Kanada, inte längre betalt för sin erfarenhet. Den snabbaste löneutvecklingen sker under de första 10-15 åren i arbetslivet men bromsen slår till snabbare i Danmark och Sverige än i och USA och Kanada, säger Martin Nybom.

Undersökningen har använt sig av registrerad inkomstdata under perioden 1980-2013 från Sverige, Danmark, USA och Kanada. Eftersom studierna för USA endast har tillgång till statistik för mäns löner i åldrarna 25-60 år har forskarna använt motsvarande underlag i de andra länderna.

Karin Virgin

2 KOMMENTARER

  1. Hur mycket är egentligen en VD-tjänst värd och hur mycket har den typen av tjänster utvecklats jämfört med en ”vanlig” tjänstemannatjänst eller en kollektivanställd inom LO? Finns det någon forskning på området eller är det mest en ”snyftvals” där de högsta inkomsttagarna inom en del områden aldrig blir riktigt nöjda? Tittar man på banksektorn blir man ju mörkrädd.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Kreicbergs i Almedalen

Almedalen: ”Ingenjörerna är verkligen i centrum för diskussionerna”

0
Kompetensutveckling och livslångt lärande. Det är den viktigaste frågan för Sveriges Ingenjörer på Almedalsveckan. "Vi är lite oroliga för att det går för långsamt" säger Johan Kreicbergs.

Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda

0
Nätverket Kraftkvinnorna har undersökt hur jämställda svenska energibolag är. Fyra bolag finns på topplistan. 57 procent av bolagen fick noll poäng i undersökningens jämställdhetsindex.

Skatteavdrag gör a-kassan billigare

0
Den 1 juli infördes ett skatteavdrag för a-kassan och från och med årsskiftet höjs den övre åldersgränsen för att vara medlem och få ersättning från a-kassan.

Kan du komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar kan det vara skönt med shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.
Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.

TOPPLISTA