Industriavtalet har blivit en bok

0
1108

Anna Danielsson Öberg, frilansjournalist och krönikör i Ingenjören, som tillsammans med maken Tommy Öberg har skrivit en ny bok om avtalet som i tjugo år starkt har präglat den svenska lönebildningen: det omdiskuterade industriavtalet.

Öbergs nya bokIndustriavtalet, en överenskommelse mellan industrins fack (däribland Sveriges Ingenjörer) och arbetsgivare, har haft stort inflytande på den svenska lönebildningen ända sedan det kom till för tjugo år sedan. Med anledning av födelsedagen släpper arbetsmarknadsjournalisterna Anna Danielsson Öberg och Tommy Öberg boken ”Vem ska bestämma på lönemarknaden? – Industriavtalets lönenorm utmanas”, som ger en historisk bakgrund till avtalets uppkomst, för att förklara hur avtalet mår i dag och vilka utmaningar som finns.

Vem är målgruppen för boken?
– Vi tänker oss en rätt bred målgrupp. Dels förbundens medlemmar, förstås, och även de som håller på med lönebildning, förhandlare exempelvis, men också de som är intresserade av lönebildning generellt, sådana som ska bli förhandlare och behöver en historisk bakgrund, liksom de som är i 30-årsåldern och yngre och som inte var med från början. Industriavtalet berör inte bara Facken inom industrin, utan också många andra, vilket också är det som har skapat mycket diskussion.

Både du och din man har skrivit mycket om de här frågorna tidigare, men fick ni några nya insikter i arbetet med just den här boken?
– En lärdom är att parterna inom industrin, även fackförbunden, ofta blir kritiserade av andra för att de har lite för hög svansföring och är lite exkluderande. Det är möjligt att de är det, på sätt och vis, men en insikt jag fick är att de verkligen vill hålla ihop det här. Det finns en genuin vilja att göra något bra, för de fem fackförbundens medlemmar, men också för att man är övertygad om att det här är det bästa. Sedan kan man skruva på förutsättningarna på olika sätt, och det finns det också en ökad öppenhet för det i dag jämfört med tidigare. Men man är övertygad om det här avtalets finesser.

Finns det en gemensam bild av industriavtalet bland dem ni har pratat med för boken?
– Det är svårt att svara på. Irritationen mot det här systemet ser väldigt olika ut, är olika starkt och kommer från olika håll. Facklig kritik utgår från andra saker än den kritik som kommer från arbetsgivarhåll, till exempel. Men när man pratar om lönebildning med dem som på olika sätt arbetar med frågan är det tydligt att det finns ett genuint intresse och en insikt om att det är viktigt att arbeta med det system vi har i Sverige i dag, kanske i framtiden inte just med ett industriavtal, men att vi har parter som tar ansvar för lönebildningen.

Är man enig om varför det är viktigt?
– Ja, för att man anser att det är så mycket bättre att parterna sköter det än politiken. Är det något alla tycker, så är det just det.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola.