Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Asiens forskning tar ett tigersprång

Asiens forskning tar ett tigersprång

Asiens utbildning och forskning är på väg att komma ikapp och gå förbi Västländernas. Enligt Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet, behöver Sverige och andra västländer bli mer uppmärksamma på den forskning som kommer österifrån.

Den absoluta majoriteten, runt 80 procent, av tillväxten i världen sker i Asien. Den snabba ekonomiska tillväxten har också bidragit till att den naturvetenskapliga forskningen där har skjutit fart.

– Vi vet förvånansvärt lite om utvecklingen i de asiatiska länderna, säger Mats Benner som är professor i forskningspolitik vid Lunds universitet.

Mats Benner, Foto: Lunds universitet

Han driver, tillsammans med Gunnar Öquist, professor i biologi och före detta sekreterare i Vetenskapsakademien, ett forskningsprojekt där de kartlägger vetenskapssystemen i de största asiatiska länderna. De har pratat med asiatiska ministrar, myndigheter, finansiärer och företrädare för både industrin och universiteten.

– Vi började forska på det här 2015 och ska bli klara en bit in på 2018. Det vi ser är att satsningen i de asiatiska länderna är enorm. För femton år sedan var vetenskapsproduktionen i Kina ungefär som i Sverige. Men om bara några år kommer de att gå om USA, säger Mats Benner.

Bilden av att asiatiska länder bara kopierar och industrialiserar är sedan länge förlegad. Singapore har redan större vetenskapligt genomslag per capita än USA, Sydkorea är det land i världen som satsar mest på forskning med närmare 5 procent av dess BNP och när Kina bygger anläggningar i samma klass som Max IV och Large Hadron Collider så betalar de kontant.

Men Mats Benner pekar också på en viktig skillnad i själva synen på forskning. I västländerna premierar forskarna vetenskaplig frihet och tävlar om att bli mest citerad. I de asiatiska länderna handlar det i högre grad om att möta samhällsutmaningar.

– De vill förstås också gärna ha nobelpris, bli citerade och komma högt i rankingen bland universitet, säger han, men forskarna där identifierar sig i högre grad som byggstenar i samhällsutvecklingen.

Hongkong och Singapore kombinerar öppenhet i forskningen med stark styrning av universiteten. I Japan som har fått många nobelpris de senaste åren har man länge gett forskare arbetsro i form av långsiktiga anslag. Indien tyngs av sin byråkrati, men har gott om begåvningar och sprudlar av innovationer som försöker möta olika samhällsproblem, och i Sydkorea försöker man bryta med den gamla lydnadstraditionen. Kina satsar tungt på forskning som ska ge upphov till industrier, bland annat inom nanoteknologi och neurovetenskap. Enligt Mats Benner lider enpartistaten Kina av både korruption och en hård politisk styrning, men han ser också hur universiteten sakta vinner ökad frihet och att forskningen också är på god väg att leverera högkvalitativ forskning.

– På nästan alla områden, utom möjligen samhällsvetenskap, så har de en sådan volym och kvalitet, att det är omöjligt att inte vara intresserad, säger han. Det är klart att det finns växtvärk och att enpartistaten fortfarande håller ett vakande öga över allting. Men sammantaget så är de här länderna inte längre några utvecklingsländer. De är snarare ikapp oss, och kanske förbi.

Frågan är hur man i Väst ska förhålla sig till den snabba asiatiska accelerationen inom naturvetenskaplig och teknisk forskning. Enligt Mats Benner borde vi öka utbytet med de asiatiska länderna, och den gamla bilden, av att vi i Sverige och Väst ska undervisa dem är passé. I stället behöver vi lyssna mer.

– Det här är komplext förstås, men vi kan inte längre bortse från kvaliteten och potentialen i Asien, säger han. Jag tror att vi bara har sett början av Asiens ökande betydelse inom forskningen.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Lockar ingenjörer med tre månader gratis boende

0
Elbilsföretaget Nevs i Trollhättan behöver rekrytera ingenjörer men konkurrensen i Västsverige är stor. Nu vänder man sig nu utomlands och erbjuder tre månader gratis boende.

Frustration bland studenter när kursvärderingar inte gör skillnad

0
Det finns problem som studenter tar upp i kursvärderingar år efter år. Men går det att byta ut en kursansvarig som inte tar till sig kritik? Ingenjören har undersökt hur det funkar på Linköpings tekniska högskola.

Manifestation mot villkoren för utländska forskare

1
Den nya utlänningslagen slår på ett orimligt sätt mot utländska forskare. Det hävdar ett hundratal doktorander och forskare som nyligen samlades vid en manifestation på Sergels torg i Stockholm.
Volvo Cars

Chefstjänster på Volvo Cars vikta för vissa personer – ”Ingen idé att söka”

5
Vid många av chefstillsättningarna på Volvo Cars är det bestämt på förhand vem som ska få jobbet. För ingenjörerna som vill bli chefer har det här betytt att de inte fått chansen.

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Nytt jobb? Därför ska du alltid kolla löneläget med facket

0
Att nya medarbetare kommer in på för låga löner drabbar inte bara den enskilda personen, det drabbar hela kollektivet. "Prata med facket lokalt innan du sätter dig i en löneförhandling" är rådet från en lokal fackordförande.

TOPPLISTA