Asiens forskning tar ett tigersprång

0
11566
Foto: shutter_m/Thinkstock
Foto: shutter_m/Thinkstock

Asiens utbildning och forskning är på väg att komma ikapp och gå förbi Västländernas. Enligt Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet, behöver Sverige och andra västländer bli mer uppmärksamma på den forskning som kommer österifrån.

Den absoluta majoriteten, runt 80 procent, av tillväxten i världen sker i Asien. Den snabba ekonomiska tillväxten har också bidragit till att den naturvetenskapliga forskningen där har skjutit fart.

– Vi vet förvånansvärt lite om utvecklingen i de asiatiska länderna, säger Mats Benner som är professor i forskningspolitik vid Lunds universitet.

Mats Benner, Foto: Lunds universitet

Han driver, tillsammans med Gunnar Öquist, professor i biologi och före detta sekreterare i Vetenskapsakademien, ett forskningsprojekt där de kartlägger vetenskapssystemen i de största asiatiska länderna. De har pratat med asiatiska ministrar, myndigheter, finansiärer och företrädare för både industrin och universiteten.

– Vi började forska på det här 2015 och ska bli klara en bit in på 2018. Det vi ser är att satsningen i de asiatiska länderna är enorm. För femton år sedan var vetenskapsproduktionen i Kina ungefär som i Sverige. Men om bara några år kommer de att gå om USA, säger Mats Benner.

Bilden av att asiatiska länder bara kopierar och industrialiserar är sedan länge förlegad. Singapore har redan större vetenskapligt genomslag per capita än USA, Sydkorea är det land i världen som satsar mest på forskning med närmare 5 procent av dess BNP och när Kina bygger anläggningar i samma klass som Max IV och Large Hadron Collider så betalar de kontant.

Men Mats Benner pekar också på en viktig skillnad i själva synen på forskning. I västländerna premierar forskarna vetenskaplig frihet och tävlar om att bli mest citerad. I de asiatiska länderna handlar det i högre grad om att möta samhällsutmaningar.

– De vill förstås också gärna ha nobelpris, bli citerade och komma högt i rankingen bland universitet, säger han, men forskarna där identifierar sig i högre grad som byggstenar i samhällsutvecklingen.

Hongkong och Singapore kombinerar öppenhet i forskningen med stark styrning av universiteten. I Japan som har fått många nobelpris de senaste åren har man länge gett forskare arbetsro i form av långsiktiga anslag. Indien tyngs av sin byråkrati, men har gott om begåvningar och sprudlar av innovationer som försöker möta olika samhällsproblem, och i Sydkorea försöker man bryta med den gamla lydnadstraditionen. Kina satsar tungt på forskning som ska ge upphov till industrier, bland annat inom nanoteknologi och neurovetenskap. Enligt Mats Benner lider enpartistaten Kina av både korruption och en hård politisk styrning, men han ser också hur universiteten sakta vinner ökad frihet och att forskningen också är på god väg att leverera högkvalitativ forskning.

– På nästan alla områden, utom möjligen samhällsvetenskap, så har de en sådan volym och kvalitet, att det är omöjligt att inte vara intresserad, säger han. Det är klart att det finns växtvärk och att enpartistaten fortfarande håller ett vakande öga över allting. Men sammantaget så är de här länderna inte längre några utvecklingsländer. De är snarare ikapp oss, och kanske förbi.

Frågan är hur man i Väst ska förhålla sig till den snabba asiatiska accelerationen inom naturvetenskaplig och teknisk forskning. Enligt Mats Benner borde vi öka utbytet med de asiatiska länderna, och den gamla bilden, av att vi i Sverige och Väst ska undervisa dem är passé. I stället behöver vi lyssna mer.

– Det här är komplext förstås, men vi kan inte längre bortse från kvaliteten och potentialen i Asien, säger han. Jag tror att vi bara har sett början av Asiens ökande betydelse inom forskningen.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

FMV, Experis och Sigma fortsätter rekrytera.

De fortsätter att rekrytera ingenjörer 

Det är inte tvärstopp på arbetsmarknaden. Många verksamheter rullar på och rekryterar. Vi har pratat med några.

Så laddar du för din första löneförhandling

Glöm inte bort ditt värde i jakten på drömjobbet, även om det just nu är tufft på arbetsmarknaden. De rekommenderade ingångslönerna är ett av flera bra verktyg att luta sig mot.
Lars Mellbin, Mikael Thieme och Martin Enequist, medicintekniska ingenjörer i Region Halland, jobbar nu för fullt för att hantera situationen med Covid-19.

Ingenjörer i vården letar alternativ för att hantera corona

För ingenjörer som jobbar med medicinteknisk utrustning eller fastigheter inom vården har arbetet snabbt fått ställas om.   

Hundratusentals följer ingenjörens Coronakarta

Civilingenjören Elin Lütz har utvecklat coronakartan.se som nu har över 50 000 besökare om dagen.  

Jobberfarenhet kan bli genväg till studier

Att kunna dra nytta av sin arbetslivserfarenhet är en viktig komponent för att fler ska kunna utvecklas i yrkeslivet, enligt Valideringsdelegationen. Frågan är hur relevant är det för svenska ingenjörer.

Civilingenjören bytte yrke tre gånger: “Följde min nyfikenhet”

Civilingenjören Marléne Johansson har sadlat om från civilingenjör till lärare, startat eget företag och sedan bytt karriär en gång till. Och det är inget hon ångrar.

Över 8 000 ingenjörer korttidspermitteras

Den här veckan har tre av landets största industriföretag korttidspermitterat merparten av sina anställda. Nära 8 000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer berörs.

Vänta med lönesamtalen till hösten

Avtalsrörelsen 2020 skjuts upp med anledning av coronaviruset. Sveriges Ingenjörers råd till företagen som berörs är att vänta med lönesamtalen.

Rekordstor bonus till Scanias anställda

Resultatbonusen för Scanias medarbetare blev rekordstor i år, en ljusglimt i dessa dystra coronatider.

Tre digitala tips som underlättar distansmötet

När allt fler uppmanas att jobba hemma ökar också behovet av att mötas digitalt. Här är tre tips som kan ge dina digitala möten ett lyft.