Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Asiens forskning tar ett tigersprång

Asiens forskning tar ett tigersprång

Asiens utbildning och forskning är på väg att komma ikapp och gå förbi Västländernas. Enligt Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet, behöver Sverige och andra västländer bli mer uppmärksamma på den forskning som kommer österifrån.

Den absoluta majoriteten, runt 80 procent, av tillväxten i världen sker i Asien. Den snabba ekonomiska tillväxten har också bidragit till att den naturvetenskapliga forskningen där har skjutit fart.

– Vi vet förvånansvärt lite om utvecklingen i de asiatiska länderna, säger Mats Benner som är professor i forskningspolitik vid Lunds universitet.

Mats Benner, Foto: Lunds universitet

Han driver, tillsammans med Gunnar Öquist, professor i biologi och före detta sekreterare i Vetenskapsakademien, ett forskningsprojekt där de kartlägger vetenskapssystemen i de största asiatiska länderna. De har pratat med asiatiska ministrar, myndigheter, finansiärer och företrädare för både industrin och universiteten.

– Vi började forska på det här 2015 och ska bli klara en bit in på 2018. Det vi ser är att satsningen i de asiatiska länderna är enorm. För femton år sedan var vetenskapsproduktionen i Kina ungefär som i Sverige. Men om bara några år kommer de att gå om USA, säger Mats Benner.

Bilden av att asiatiska länder bara kopierar och industrialiserar är sedan länge förlegad. Singapore har redan större vetenskapligt genomslag per capita än USA, Sydkorea är det land i världen som satsar mest på forskning med närmare 5 procent av dess BNP och när Kina bygger anläggningar i samma klass som Max IV och Large Hadron Collider så betalar de kontant.

Men Mats Benner pekar också på en viktig skillnad i själva synen på forskning. I västländerna premierar forskarna vetenskaplig frihet och tävlar om att bli mest citerad. I de asiatiska länderna handlar det i högre grad om att möta samhällsutmaningar.

– De vill förstås också gärna ha nobelpris, bli citerade och komma högt i rankingen bland universitet, säger han, men forskarna där identifierar sig i högre grad som byggstenar i samhällsutvecklingen.

Hongkong och Singapore kombinerar öppenhet i forskningen med stark styrning av universiteten. I Japan som har fått många nobelpris de senaste åren har man länge gett forskare arbetsro i form av långsiktiga anslag. Indien tyngs av sin byråkrati, men har gott om begåvningar och sprudlar av innovationer som försöker möta olika samhällsproblem, och i Sydkorea försöker man bryta med den gamla lydnadstraditionen. Kina satsar tungt på forskning som ska ge upphov till industrier, bland annat inom nanoteknologi och neurovetenskap. Enligt Mats Benner lider enpartistaten Kina av både korruption och en hård politisk styrning, men han ser också hur universiteten sakta vinner ökad frihet och att forskningen också är på god väg att leverera högkvalitativ forskning.

– På nästan alla områden, utom möjligen samhällsvetenskap, så har de en sådan volym och kvalitet, att det är omöjligt att inte vara intresserad, säger han. Det är klart att det finns växtvärk och att enpartistaten fortfarande håller ett vakande öga över allting. Men sammantaget så är de här länderna inte längre några utvecklingsländer. De är snarare ikapp oss, och kanske förbi.

Frågan är hur man i Väst ska förhålla sig till den snabba asiatiska accelerationen inom naturvetenskaplig och teknisk forskning. Enligt Mats Benner borde vi öka utbytet med de asiatiska länderna, och den gamla bilden, av att vi i Sverige och Väst ska undervisa dem är passé. I stället behöver vi lyssna mer.

– Det här är komplext förstås, men vi kan inte längre bortse från kvaliteten och potentialen i Asien, säger han. Jag tror att vi bara har sett början av Asiens ökande betydelse inom forskningen.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

På tur i liten bil

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 16 augusti!

0
Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 16 augusti. Trevlig sommar! 

Ingenjörerna har jobbat mer under pandemin

0
Nästan 30 procent av ingenjörerna har fått en större arbetsbelastning under pandemin. Det är dessutom en liten ökning jämfört med förra våren.

Omformulerade platsannonser – betydligt fler kvinnor sökte 

0
Genom några enkla omformuleringar i platsannonser ökade IT-bolaget Tieto Evry andelen kvinnor som sökte med 32 procent.
Maria Samuelsson, ABB

ABB lyfter HBTQ-frågor – ”Ska kunna vara den man är”

0
Det ska gå att vara öppen HBTQ-person på ABB utan att bemötas illa. I juni hade företaget Pride-månad. Men Akademikerföreningen tycker att företaget är sent på bollen.

Civilingenjör debuterar som sommarvärd

1
"Jag kommer att prata om teknik i framkant och hur den interagerar med oss som människor. Men också vad som krävs av oss som människor att leva i en snabbt föränderlig värld", berättar Claudia Olsson som sommarpratar den 9 augusti.
Bilder från de mest lästa artiklarna 2021

Livslön, konsultpriser och gnälliga kollegor – det här är mest läst i år

0
Här är de 20 artiklar flest läst på Ingenjören.se första halvåret 2021.

Därför kan det löna sig att bli jobbonär

0
Allt fler väljer att jobba samtidigt som de börjar ta ut sin pension. Pensionsmyndighetens beräkningar visar att det dessutom kan löna sig ekonomiskt. 

Unga chefer är mer uppskattade än de själva tror

0
Unga chefer, framför allt kvinnor, har ofta ett annat ledarskap än äldre och manliga chefer. Därför är de mer uppskattade av medarbetare i alla åldrar.
Distans- och kontorsarbete

Olika beslut på teknikföretagen om distans eller kontor

5
Hur kommer Getinge, Ericsson, KTH, Facebook med flera att jobba framöver? Det får du svar på här.

Sveriges bästa lärare är en ingenjör

0
Anders Nyberg vid Leksands gymnasium har utsetts till Sveriges bästa lärare. "Det är ett jätteroligt yrke som jag trivs väldigt bra med".

VI REKOMMENDERAR

Henrik Dahlin

Ta tag i din gamnacke och ömmande muskler

0
Sveriges Ingenjörers träningsexpert ger tips för att ta hand om och stärka kroppen.

TOPPLISTA