Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören "Samhällsekonomisk kalkyl saknas för snabbtåg"

”Samhällsekonomisk kalkyl saknas för snabbtåg”

Att snabbtågen inte blir så snabba som många hoppats har tidigare mött kritik. När SNS bjöd in till debatt kom även kritik från en professor i nationalekonomi. Hon påpekade att det helt saknades en samhällsekonomisk kalkyl för Trafikverkets infrastrukturplan.

De svenska snabbtågen ska inte gå 320 kilometer i timmen, bara 250, enligt Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet. Planen som omfattar perioden 2018-2029 beskriver hur den statliga infrastrukturen för alla transportslag ska underhållas och utvecklas, och där järnvägen ska prioriteras. De kritiska rösterna har varit många mot de lägre hastigheterna. Förutom den lägre hastigheten har också den etappvisa utbyggnaden kritiserats.

Lena Erixon, Trafikverkets generaldirektör, var första talare på SNS debatt i Stockholm. Hon sade att hon kände igen kritiken. Hon sade att utbyggnaden måste ske i takt med att pengar avsätts till projektet, att det därför är orimligt att bygga för den högre hastigheten eftersom det skulle ta så lång tid innan tillräckligt långa sträckor blir färdiga. Det är först då det lönar sig för tågoperatörerna att investera i dyra höghastighetståg. Att bygga för hastigheter på 320 kilometer i timmen skulle alltså kräva stora summor utanför riksdagens anslagsramar.

Satsningarna omfattar 622,5 plus 90, det vill säga sammanlagt 712,5 miljarder kronor. Lena Erixon pekade på utmaningarna kring satsningarna som att Sverige ska vara fossiloberoende 2030, och att bostadsbyggandet ska kunna öka längs höghastighetsspåren, att planen ska gynna näringslivet och även sysselsättningen. Hon betonade att järnvägen ska bli modern, robust och att tekniken kring järnvägen generellt ska gå från analog till digital, något som ska ge ökad effektivitet och kundnytta.

Maria Börjesson, professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, var kritisk. Hon började med att anknyta till en inledande omröstning som arrangörerna gjorde på plats bland publiken, om vilka som ville se höghastighetståg, en liten omröstning där jarösterna vann med cirka 20-15 och några ”vet ej”.

– Ni som röstade, började hon, vet ni kostnaderna för detta, i pengar och i miljökonsekvenser? Det gör inte jag, så jag röstade inte.

Sedan fortsatte hon med att kritisera förutsättningarna för hela rapporten, att den fått jobba med för hårda restriktioner och att den inte har haft tillräckligt med tid för nödvändiga utredningar till att titta på de stora samhällsutmaningarna. Ett annat problem, menade hon, var att det var omöjligt att förstå prioriteringarna i planen. Vissa tågsträckningar fanns inte ens med i beräkningarna.

– Det gör ansvarsutkrävande svårt, sade hon.

Hon saknade också en analys av hur svenskarna faktiskt reser. Under lång tid har Sverige satsat stora pengar på tåginfrastruktur. Ändå står tågresandet bara för tio procent av resandet, sade hon och efterlyste en samhällsekonomisk kalkyl för hela planen.

Christer Fritzon, vd för SJ höll något av ett försvarstal för tågresandet. Han konstaterade att nya och förbättrade spår längs Botniabanan, Västkusten och sträckningen Stockholm-Oslo har bidragit starkt till ökat tågresande.

– Järnvägen är överbelastad och underinvesterad, sade han, och visade en karta där stora delar av järnvägsnätet var rödmarkerade, vilket betydde överbelastning.

Han ställde också frågan om Sverige verkligen behöver höghastighetståg, och svarade själv genom att visa att befolkningstätheten i de tre största svenska städerna är i paritet med dem i andra europeiska länder.

– Glöm inte att ett dubbelspår motsvarar en 15-filig motorväg, och att självgående elbilar tar lika mycket plats som dagens bilar.

Med ytterligare ett diagram visade han att kortare restider ledde till snabbt ökande andel tågresor. Om restiden mellan Stockholm och Göteborg kommer ner mot närmare två timmar, så kommer också andelen resenärer som väljer tåg att närma sig hundra procent. Han frågade hur Sverige ska klara framtidens ökade resande utan tåg.

– Har vi råd att låta bli, frågade han.

I en kort debatt som följde påpekade Lena Erixon att de samhällsekonomiska kalkylerna inte kan vara allenarådande. Även Christer Fritzon var kritisk mot vad han tyckte var en övertro på en samhällsekonomisk kalkyl.

– Kalkylerna fångar inte allt, exempelvis miljökonsekvenser. Och vi skulle aldrig ha fått några stambanor alls om vi bara hade gjort samhällsekonomiska kalkyler på 1800-talet, sade han.

Maria Börjesson svarade att restidsvinsten då var enorma jämfört med de tidigare hästtransporterna, men att det i dag är annorlunda eftersom restiderna ändå inte slår flyget.

– Visst, sade hon. Samhällsekonomiska kalkyler är inte allt. Men när man har fattat de här besluten fanns det inte någon kalkyl alls.

Sture Henckel

2 KOMMENTARER

  1. Carleric:
    En cost/benefit analys med icke ekonomiska faktorer kan ta fler hänsyn i den samhällsekonomiska värderingen .
    Om man räknar dörr till dörr tiden inklusive incheckningstider torde även 250km/h tåg slå flyget.

  2. Tack för den första nyanserade artikeln jag läst angående snabbtågen. Andra artiklar jag läst har varit ren propaganda för antingen för- eller emot-sidan. Vi behöver ordentliga konsekvensanalyser och kalkyler när det gäller snabbtågen. En nyanserad debatt är nödvändig. Innan diskussionen förs på rätt nivå så kommer jag vara emot snabbtåg i Sverige. Tågnätet fungerar alldeles för dåligt som det är idag. Vad är det som säger att det skulle skötas bättre om vi får nya höghastighetsbanor? Tänk också på de enorma summor som måste investeras. Har vi ens råd med underhållet efter att ha gjort slut på allt?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

0
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

0
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

0
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

Hållbar industri i fokus för LTU-satsning

0
LTU satsar 28 miljoner kronor i Creaternity, ett program där man med hjälp av digital teknik och nya affärsmodeller söker vägar för en hållbar industri.

”Ingenjörer behövs inom vården”

0
Som ingenjör på en akutklinik kan Louise Davidsson vara med och bidra till förbättringar i vården.

Ingenjörer som jobbar hemma tappar känslan av gemenskap

0
Åttio procent av medlemmarna i Sveriges Ingenjörer arbetar under coronapandemin helt eller delvis hemma. 58 procent har till viss del tappat känslan av gemenskap. Det visar en undersökning från Sveriges Ingenjörer.
Motorfabriken i Skövde

Seger för facken vid Volvo i Skövde

2
Hösten 2019 fick Volvo Cars Skövdefabrik beskedet att de skulle ingå i ett nytt förbränningsmotorbolag och att de inte skulle tillverka elmotorer. Men facken gav inte upp och i december 2020 ändrades beslutet.
Nicolas Jacquemot

Så ökar du din sociala kompetens på jobbet

0
I en ny bok lär Nicolas Jacquemot ut hur man skapar bra relationer med personer man träffar varje dag.     

VI REKOMMENDERAR

”Jag är missnöjd med min nya lön, vad gör jag?”

2
Sveriges Ingenjörers ombudsman tipsar om hur du tar makten över löneprocessen.

TOPPLISTA