Borde lycka spela in i politiska beslut?

0
10490
Nationalekonomen Martin Berlin presenterar sin rapport om lyckoforskning under ett seminarium på SNS i Stockholm. Foto: Ingenjören
Nationalekonomen Martin Berlin presenterar sin rapport om lyckoforskning under ett seminarium på SNS i Stockholm. Foto: Ingenjören

Bör subjektivt välbefinnande, lycka, vara en parameter vid politiska beslut?Nationalekonomen Martin Berlin tycker att idén har potential.

Martin Berlin, filosofie doktor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, presenterade på torsdagen sin rapport ”Vad kan vi lära av lyckoforskningen?” under ett seminarium på SNS i Stockholm. Lycka definieras i det här fallet som subjektivt välbefinnande, alltså tillfredsställelse med livet och känslomässigt välbefinnande, något som ofta mäts med självskattningar.

Frågan är om lycka bör användas som ett välfärdsmått, ett mått på vår livskvalitet. Martin Berlins slutsats är att lycka skulle kunna komplettera andra sätt att mäta välfärd, så som det vitt använda BNP per capita. Dock behövs mer kunskap om långsiktiga orsakssamband mellan välbefinnande och olika levnadsförhållanden. Till exempel är det känt i dag att det subjektiva välbefinnandet skiljer sig mellan olika grupper, att arbetslösa, låginkomsttagare och personer med dålig hälsa skattar sin livstillfredsställelse lägre än andra, men det finns mycket kvar att ta reda på om sambandet mellan välbefinnande och olika levnadsförhållanden.

Lycka bör inte stå i fokus som politiskt mål, tycker Martin Berlin, men lyckoforskningen skulle kunna vara ett bra underlag för politiska beslut, för att analysera vilka konsekvenser politiska beslut kan väntas få för välfärden. Till exempel skulle beslutsfattarna i valet mellan olika satsningar kunna ta hänsyn till vilken åtgärd som ger mest välbefinnande för pengarna.

Även sociologen Filip Fors, som har forskat på lycka och var på plats på SNS för att kommentera rapporten, tycker att man ska överväga att ha lycka som välfärdsmått i ett samhälle. Den svenska traditionen har varit att titta på människors levnadsförhållanden, ett objektivt mätsätt, men lycka kan också vara ett viktigt värde, anser han.

– Jag tror att de som kritiserar att ha lycka som mål tänker att det bara är lycka som ska räknas. Då blir det såklart öppet för kritik. Men om man tänker att det är viktigt värde, men att det också finns andra viktiga saker att bry oss om, då tror jag betydligt fler är mer på tåget, sade Filip Fors.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.