Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Hälsa Mobbning mot chefer vanligare än väntat

Mobbning mot chefer vanligare än väntat

Chefer har tidigare betraktats som en grupp som har makt att mobba medarbetare, men en ny undersökning visar att även chefer blir mobbade. Många chefer som drabbas slutar och söker aldrig mer en chefsposition.

Typiska beteenden från medarbetare som mobbar sin chef är att inte komma på möten, baktala chefen, undanhålla information och till och med vägra utföra arbetsuppgifter. För att sanktionera beteendet händer det också att de söker stöd hos andra chefer högre upp i hierarkin, sådana som de kanske är kompisar med.

Förr har chefer ofta utpekats som mobbare, men i en ny undersökning visar Christina Björklund, docent i ekonomisk psykologi vid Karolinska Institutet, att även chefer mobbas, och att det är vanligare än man har trott. Av 18 000 tillfrågade chefer i hennes undersökning kände sig 586 personer, eller 3,2 procent, mobbade. Värst drabbade verkar statligt anställda chefer vara. Av dem kände sig närmare 7 procent mobbade.

Christina Björklund. Foto: Red.

Bland högre chefer var det fler kvinnor som kände sig mobbade, medan det bland lägre chefer var fler män.

– En möjlig tolkning är att de som bryter mot normerna känner av det mer, säger Christina Björklund.

Ofta är det otydligheter på arbetsplatsen som skapar en grogrund för mobbningen. En vanlig faktor är intern konkurrens som går för långt. Även ständiga omstruktureringar som stressar personalen kan bidra till mobbning.

För den som drabbas är det viktigt att problemet kommer upp till ytan. Men mobbningsärenden är ofta ytterst komplexa, och chefer som mobbas anklagas ofta själva för att mobba andra medarbetare. Christina Björklund betonar hur viktigt det är att höra alla parter i mobbningsärenden.

Men mobbning kan också handla om ett medvetet sätt för andra att skaffa sig makt. Christina Björklund har hört flera chefer som berättat om hur mobbningen började redan första dagen, långt innan medarbetarna rimligen kunde veta hur den nya chefen var.

Att det sedan fortsätter har flera orsaker. En är den så kallade åskådareffekten. De andra ser det hända, men hoppas att det ska lösa sig av sig själv.

– Men mobbning löser sig aldrig av sig självt, säger hon.

En annan orsak till att det får pågå är att överordnade chefer saknar handlingsberedskap. På vissa arbetsplatser skapas till och med veritabla katapultstolar, ofta i dysfunktionella arbetsgrupper, där flera nya chefer kommer in, bara för att snabbt sluta, utan att någon gör något åt problemet i arbetsgruppen.

Enligt Christina Björklund finns det institutioner att kontakta: HR-avdelningen, företagshälsan, Arbetsmiljöverket, arbetsgivarorganisationerna och fackförbundet.

– Men facket kommer ofta in alldeles för sent, säger hon. Då kan det vara så att även om den mobbade får hjälp, så har allt förtroende mellan den drabbade och företaget redan gått förlorat.

Det vanligaste resultatet är att den mobbade chefen slutar, antingen genom att han eller hon köps ut eller säger upp sig själv.

– Många av dem söker aldrig mer en chefsposition, säger Christina Björklund.

Men det kan hjälpa att säga till. Christina Björklund berättar om ett fall, där en överordnad chef under en längre tid hackade på en lägre chef. Till slut beslöt sig den mobbade chefens alla kolleger att ta mod till sig. Vid ett möte, när den högre återigen skällde, reste de sig upp och sade tillsammans: ”Nu slutar du!” I just det fallet blev det också så. Den högre chefen slutade på jobbet.

Det allra bästa är förstås att mobbningen inte alls uppstår. Därför är det enligt Christina Björklund viktigt med ett konkret värdegrundsarbete som visar vilka beteenden som är okej och inte. Det är också betydelsefullt att ha en fungerande konflikthantering på arbetsplatsen, med robusta rutiner och tydliga konsekvenser.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

Så skapar du en hjärnvänlig arbetsplats

1
Precis som muskler så blir även hjärnan trött av ansträngning. Här är några knep för att skapa en mer hjärnvänlig arbetsplats.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA