Jobbigt prata lön med professorn

1
5264
Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

Lektorer och professorer tenderar att dra sig för att prata pengar. Därför har det nya systemet för lönerevision med lönesättande samtal inte satt sig med en gång på universiteten. Men de fackliga företrädarna i Luleå och Blekinge är positiva.

På Luleå tekniska universitet införde man det nya systemet för lönerevision gradvis. De började 2015 med ett par av institutionerna och administrativ personal som då hade lönesättande samtal. 2017 hade de infört det på hela universitetet.

Cheferna utbildades, men Daina Dagis, ordförande för Sacoklubben på Luleå tekniska universitet, såg att en del chefer var mycket tveksamma. De måste nu hantera två olika sätt att sätta lön. Sacoanslutna ska ha de nya lönesättande samtalen medan anställda i andra fackförbund har kvar det gamla kollektivavtalet med förhandlingar.

Daina Dagis

– Det är inte så lätt för cheferna, säger Daina Dagis. Det är ett ökat ansvar för dem och cheferna här är inte så vana vid att prata lön. Det fanns en stor oro bland cheferna för de lönesättande samtalen, men vi gjorde en utvärdering redan första året, och då var det många som var positiva, även om de också hade kritik på vissa punkter.

Om chefen och medarbetaren inte kommer överens blir det förhandling. Då är det Sacos lönedelegation på universitetet som förhandlar med arbetsgivarens representant enligt den gamla modellen.

Förra året hade man ett tjugotal sådana oenighetsförhandlingar. Inte så många, tycker hon, med tanke på att det är 700 personer som har de lönesättande samtalen. Hon är själv positiv till det nya processen för lönerevision.

– Det som är bra är att medarbetaren får prata direkt med chefen. Chefen har ett direkt ansvar för att lönen motsvarar prestationen. Det kan inte facket hålla reda på för 700 medlemmar, säger hon.

Mikael Åsman är ordförande för Sacoföreningen på Blekinge tekniska högskola. Han tycker att det generellt har fungerat bra att införa det nya systemet.

– Vi höll flera kurser tillsammans med arbetsgivaren, och sedan hade även avdelningarna informationsträffar. Sammanlagt nådde vi cirka 60 procent av alla medarbetare.

Kurserna handlade om processen och hur lönekriterierna ser ut. Processen består i grunden av två samtal, där egentligen bara det andra samtalet ska handla om pengar. Om chef och medarbetare inte är överens efter två samtal blir det så kallade förstärkta samtal. Då sitter en representant från Saco och en representant från arbetsgivaren med i ett nytt möte.

– Men vi ska inte förhandla, säger han. Vi ska fungera som katalysatorer för att få chefen och medarbetaren i fråga att förstå varandra. Vi kan tillföra information och kanske medla, men om de fortfarande inte kommer överens, blir det gammaldags regelrätt förhandling.

De har haft en handfull sådana förstärkta samtal.

Mikael Åsman. Foto: Gurudutt Velpula, BTH

Mikael Åsman bedömer att ungefär 90 procent av alla på högskolan är nöjda med hur den nya processen fungerar. Han har sett hur andra universitet har haft det mer kämpigt med att införa den nya processen.

– Vi har jobbat hårt med att alla anställda ska ha dessa samtal, säger han. Vi är en liten högskola. Vi känner arbetsgivaren och varandra väl och HR-avdelningen tycker också att det är en viktig fråga, och nu tror jag att de flesta cheferna börjar bli varma i kläderna.

På stora högskolor och universitet kan det vara svårare att få igång lönesättande samtal. Mikael Åsman ser, precis som Daina Dagis, att många lärare och forskare har svårt att prata om sin egen lön.

– Vid ett tillfälle pratade jag med en professor från en annan högskola, berättar Mikael Åsman. När jag frågade vad han tjänade, svarade han: ”jag vet inte, du får fråga min hustru.”

Sture Henckel

 

1 KOMMENTAR

  1. Men herrejösses, är vi tillbaka till 90 talet. Välkommen till verkligheten . Jag har jobbat statligt sen 1981 och tyvärr är det då att arbetslivet förändras under all vår tid•

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Skogspromenad

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 10 augusti!

Följ oss gärna på Facebook och LinkedIIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 10 augusti. Trevlig sommar!

Arbeta hemifrån gör att livspusslet fungerar bättre

I en medlemsundersökning av Sveriges Ingenjörer svarar hälften av kvinnorna som arbetar hemifrån under krisen att de upplever en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv.
Droger, coronakarta, lönestatistik och ingenjören som hoppade av ekorrhjulet.

Värdet av examen, coronakartan och droger – det är mest läst i år

Här är de 20 artiklar som flest läst på Ingenjören.se under första halvåret 2020.
Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

Går det att få semesterkänsla i en tid av hemarbete, restriktioner och varsel? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

Korttidsarbete räcker inte – varsel på Volvo och Sandvik 

Två stora industriföretag, AB Volvo och Sandvik, varslade om uppsägningar veckan före midsommar. Varslen berör tillsammans omkring 1300 jobb för tjänstemän.

Vad kan du om solen? Testa dina kunskaper!

Hur många jordklot ryms det i solen och hur ljust ska det vara för att räknas som dagsljus? Gör sol-quizet och sätt dina kunskaper på prov!

Semestertips: Lyssna på radioserien ”AI och jobben”

Hur påverkar AI jobben, vilka försvinner och vilka förändras? Och vad är etiskt försvarbart när nästan allt är möjligt? Missa inte radioserien AI och jobben som tar upp de viktiga frågorna.

”Viktigt ämne för alla blivande ingenjörer”

"Arbetsmiljö är en av vår tids viktigaste frågor som borde få en högre status i utbildningarna" säger Jonas Borell, årets vinnare av Levipriset.

Fem tips för en lyckad digital anställningsintervju

Med bra förberedelser kan en digital anställningsintervju faktiskt fungera bättre än en vanlig fysisk intervju. Det finns några saker som är särskilt viktiga att tänka på.
Stefan Blomberg

Så kan du agera mot mobbning på jobbet

Mobbning på jobbet är nedbrytande för den som utsätts och skadligt för hela arbetsgruppen. Men det går att göra något åt. Här är psykologen Stefan Blombergs råd.