Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Jobbigt prata lön med professorn

Jobbigt prata lön med professorn

Lektorer och professorer tenderar att dra sig för att prata pengar. Därför har det nya systemet för lönerevision med lönesättande samtal inte satt sig med en gång på universiteten. Men de fackliga företrädarna i Luleå och Blekinge är positiva.

På Luleå tekniska universitet införde man det nya systemet för lönerevision gradvis. De började 2015 med ett par av institutionerna och administrativ personal som då hade lönesättande samtal. 2017 hade de infört det på hela universitetet.

Cheferna utbildades, men Daina Dagis, ordförande för Sacoklubben på Luleå tekniska universitet, såg att en del chefer var mycket tveksamma. De måste nu hantera två olika sätt att sätta lön. Sacoanslutna ska ha de nya lönesättande samtalen medan anställda i andra fackförbund har kvar det gamla kollektivavtalet med förhandlingar.

Daina Dagis

– Det är inte så lätt för cheferna, säger Daina Dagis. Det är ett ökat ansvar för dem och cheferna här är inte så vana vid att prata lön. Det fanns en stor oro bland cheferna för de lönesättande samtalen, men vi gjorde en utvärdering redan första året, och då var det många som var positiva, även om de också hade kritik på vissa punkter.

Om chefen och medarbetaren inte kommer överens blir det förhandling. Då är det Sacos lönedelegation på universitetet som förhandlar med arbetsgivarens representant enligt den gamla modellen.

Förra året hade man ett tjugotal sådana oenighetsförhandlingar. Inte så många, tycker hon, med tanke på att det är 700 personer som har de lönesättande samtalen. Hon är själv positiv till det nya processen för lönerevision.

– Det som är bra är att medarbetaren får prata direkt med chefen. Chefen har ett direkt ansvar för att lönen motsvarar prestationen. Det kan inte facket hålla reda på för 700 medlemmar, säger hon.

Mikael Åsman är ordförande för Sacoföreningen på Blekinge tekniska högskola. Han tycker att det generellt har fungerat bra att införa det nya systemet.

– Vi höll flera kurser tillsammans med arbetsgivaren, och sedan hade även avdelningarna informationsträffar. Sammanlagt nådde vi cirka 60 procent av alla medarbetare.

Kurserna handlade om processen och hur lönekriterierna ser ut. Processen består i grunden av två samtal, där egentligen bara det andra samtalet ska handla om pengar. Om chef och medarbetare inte är överens efter två samtal blir det så kallade förstärkta samtal. Då sitter en representant från Saco och en representant från arbetsgivaren med i ett nytt möte.

– Men vi ska inte förhandla, säger han. Vi ska fungera som katalysatorer för att få chefen och medarbetaren i fråga att förstå varandra. Vi kan tillföra information och kanske medla, men om de fortfarande inte kommer överens, blir det gammaldags regelrätt förhandling.

De har haft en handfull sådana förstärkta samtal.

Mikael Åsman. Foto: Gurudutt Velpula, BTH

Mikael Åsman bedömer att ungefär 90 procent av alla på högskolan är nöjda med hur den nya processen fungerar. Han har sett hur andra universitet har haft det mer kämpigt med att införa den nya processen.

– Vi har jobbat hårt med att alla anställda ska ha dessa samtal, säger han. Vi är en liten högskola. Vi känner arbetsgivaren och varandra väl och HR-avdelningen tycker också att det är en viktig fråga, och nu tror jag att de flesta cheferna börjar bli varma i kläderna.

På stora högskolor och universitet kan det vara svårare att få igång lönesättande samtal. Mikael Åsman ser, precis som Daina Dagis, att många lärare och forskare har svårt att prata om sin egen lön.

– Vid ett tillfälle pratade jag med en professor från en annan högskola, berättar Mikael Åsman. När jag frågade vad han tjänade, svarade han: ”jag vet inte, du får fråga min hustru.”

Sture Henckel

 

1 KOMMENTAR

  1. Men herrejösses, är vi tillbaka till 90 talet. Välkommen till verkligheten . Jag har jobbat statligt sen 1981 och tyvärr är det då att arbetslivet förändras under all vår tid•

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

Så skapar du en hjärnvänlig arbetsplats

1
Precis som muskler så blir även hjärnan trött av ansträngning. Här är några knep för att skapa en mer hjärnvänlig arbetsplats.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA