Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Vad gäller för svenska studenter när utbildningen inte håller måttet?

Vad gäller för svenska studenter när utbildningen inte håller måttet?

I april föll domen i HD som tvingade Mälardalens högskola att återbetala studieavgifter till en amerikansk student för att kvaliteten på utbildningen var så låg. Men kan svenska studenter också få ersättning för sina utgifter om kvaliteten på utbildningen är dålig? Experterna är inte överens.  

Det var 2011 som den amerikanska studenten Connie Dickinson började läsa en kandidatutbildning i Analytical Finance vid Mälardalens högskola. Utbildningen höll låg kvalitet och när UKÄ granskade den 2013 blev det anmärkningar på fyra punkter av fem. Då valde Connie Dickinson att kräva tillbaka studieavgifterna på sammanlagt 170 000 kronor.

Efter fem år föll den slutliga domen i Högsta domstolen i april i år. Mälardalens högskola tvingas återbetala 114 000 kronor, det vill säga två tredjedelar av studieavgifterna.

Domen är vägledande för fler utländska studenter som väljer att kräva sina studieavgifter tillbaka. Men om svenska studenter, som inte betalar studieavgifter, har samma möjligheter är oklart. Att de inte behöver lägga tusentals kronor på studieavgifter betyder inte att det är gratis att studera.

Carl Falck är jurist och har högskolans arbetsrätt som sitt specialområde. Han har jobbat i flera olika fackförbund, exempelvis Lärarförbundet och nu senast flera år inom SULF, Sveriges universitetslärare och forskare.

Carl Falck. Foto: Redaktionen

– Mycket talar för att även svenska studenter bör kunna få tillbaka de kostnader som är förknippade med studier. Det kan exempelvis handla om studielån och litteratur.

Carl Falck menar att det viktiga avgörandet är att domstolarna har slagit fast att akademiska utbildningar, trots att universitet och högskolor är statliga myndigheter, inte enbart kan betraktas som myndighetsutövning. Domstolarna menar att det i fallet med Connie Dickinson fanns ett ”kontraktuellt förhållande”.

– Det betyder att det fanns ett avtal mellan lärosätet och studenten. Lärosätet erbjuder en produkt, i det här fallet en utbildning och när produkten inte håller den kvalitet som utlovats blir de återbetalningsskyldiga. Det är särskilt intressant att alla tre instanser, Tingsrätten, Hovrätten och Högsta domstolen, kom fram till samma slutsats.

Han säger att det är svårt att se att samma regler inte skulle gälla för svenska studenter.

– Det avtal som fanns mellan lärosätet och Connie Dickinson måste rimligtvis gälla för alla studenter, även om några betalar och andra inte. Någon annan slutsats kan man knappast komma fram till.

Hans bedömning är att eftersom det handlar om ett avtalsförhållande har alla studenter rätt att att få ekonomisk kompensation men problemet för svenska/EU-studenter är svårigheten att kunna ange kostnaden.

– Har man betalat en summa är det enkelt att se vad man har förlorat men hur gör man för svenska studenter? Hur beräknar man avdraget?

Lars Bejstam, docent i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, har inte samma uppfattning. Han pekar på det faktum att ordet skadestånd inte förekommer i någon av domarna. Domstolarna anger att återbetalningen är ett prisavdrag.

Lars Bejstam

– Min tolkning är att studenter som inte betalar avgifter inte kan få någon ekonomisk kompensation. Connie Dickinson har fått ett prisavdrag eftersom produkten, det vill säga utbildningen, inte höll den kvalitet som man kunde förvänta sig.

Skadestånd kan man, enligt Lars Bejstam, få om myndigheter brister i sin myndighetsutövning. Men domstolarna har slagit fast att undervisning på högskola inte är myndighetsutövning.

UKÄ som granskade kandidatutbildningen i Analytical Finance vid Mälardalens högskola gav utbildningen omdömet bristande kvalitet vilket innebar ett ifrågasättande av examinationsrätten. Högskolan som fick ett år på sig att åtgärda bristerna lyckades väl och fick behålla examinationsrätten.

Carl Falcks bedömning är att svenska studenter, som går utbildningar som riskerar att förlora examinationsrätten, borde ha goda möjligheter att få tillbaka kostnader förknippade med studierna.

Lars Bejstam är inte alls lika övertygad.

– Problemet för svenska studenter är att de varken kan åberopa skadestånd eller prisavdrag. Jag skulle våga påstå att i det här avseendet är de rättslösa, säger han.

Under den kommande sexårsperioden fokuserar UKÄ bland annat på att granska hur väl högskolornas eget kvalitetssäkringsarbete fungerar. Alla lärosäten kommer att ingå och granskningen av Mälardalens högskola pågår nu.

Viveka Persson, UKÄ. Foto: Melker Dahlstrand.

Högskolan ska visa bedömarna att man har bra rutiner för att säkerställa kvaliteten på utbildningarna och UKÄ kommer att göra stickprov för att kontrollera att det som beskrivs i teorin också fungerar i praktiken.

– Mälardalens högskola har haft en hög andel utbildningar med bristande kvalitet, vilket bör ha gett avtryck i lärosätets interna arbete med kvalitetssäkring, säger Viveka Persson, enhetschef på UKÄ.

Hon menar att studenter har flera möjligheter att påverka utbildningens kvalitet, även om det inte går att få ekonomisk kompensation.

1. Studenterna kan framföra kritik mot kvaliteten i kursutvärderingarna

2. De kan ta upp frågan med programansvarig eller studierektor. Känns det svårt kan studentkåren eller en studentombudsman hjälpa till.

3. Enskilda studenter kan också anmäla utbildningar till UKÄ.

– Det är sällan enskilda anmälningar till UKÄ leder till granskning av utbildningen men det sätter ofta press på lärosätet att åtgärda bristerna, säger Viveka Persson.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Kollegor fikar

Risk för trötthet när vi träffar kollegorna igen

2
Ett och ett halvt års distansjobb har gjort oss ovana att vara bland kollegor. Här ger psykologen Anders Rydell råd för att det ska gå bra att komma tillbaka till jobbet.

Kommunerna har förstått att distansarbete fungerar

0
Före pandemin var det kalla handen för den som ville jobba hemifrån. Nu har flera kommuner ändrat inställning. Fyra kommuner som Ingenjören har pratat med öppnar för distansarbete.

Så påverkas ingenjörerna i Skellefteå av Northvolt

0
För ingenjörerna i Skellefteå kommun har etableringen av Northvolt i allra högsta grad förändrat arbetsvardagen.

Staten behöver vässa sig för att rekrytera ingenjörer

1
Samhällsnyttan är en viktig anledning till att unga söker jobb i staten. Ändå är det få ingenjörsstudenter som överväger att jobba statligt visar en rapport från Arbetsgivarverket.
Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

Facket larmar om arbetsmiljöbrister på Paradox

0
Medarbetare på spelföretaget Paradox larmar nu om problem med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Och särskilt utsatta är kvinnorna.

Arbetslösheten för ingenjörer nästan som före pandemin

0
I augusti låg arbetslösheten för ingenjörer på 1,3 procent – bara 0,1 procent över nivån två år tidigare. Samtidigt deltar fler ingenjörer i program hos Arbetsförmedlingen.

Civilingenjören som avslöjade pensionsbluffen i Allra

1
Varför krävdes det en civilingenjör i teknisk fysik för att avslöja hur pensionsföretaget Allra hade lurat spararna på hundratals miljoner kronor? Läs vad som fick Patrick Siegbahn att granska dem.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA