Vad gäller för svenska studenter när utbildningen inte håller måttet?

0
2367
Mälardalens högskola

I april föll domen i HD som tvingade Mälardalens högskola att återbetala studieavgifter till en amerikansk student för att kvaliteten på utbildningen var så låg. Men kan svenska studenter också få ersättning för sina utgifter om kvaliteten på utbildningen är dålig? Experterna är inte överens.  

Det var 2011 som den amerikanska studenten Connie Dickinson började läsa en kandidatutbildning i Analytical Finance vid Mälardalens högskola. Utbildningen höll låg kvalitet och när UKÄ granskade den 2013 blev det anmärkningar på fyra punkter av fem. Då valde Connie Dickinson att kräva tillbaka studieavgifterna på sammanlagt 170 000 kronor.

Efter fem år föll den slutliga domen i Högsta domstolen i april i år. Mälardalens högskola tvingas återbetala 114 000 kronor, det vill säga två tredjedelar av studieavgifterna.

Domen är vägledande för fler utländska studenter som väljer att kräva sina studieavgifter tillbaka. Men om svenska studenter, som inte betalar studieavgifter, har samma möjligheter är oklart. Att de inte behöver lägga tusentals kronor på studieavgifter betyder inte att det är gratis att studera.

Carl Falck är jurist och har högskolans arbetsrätt som sitt specialområde. Han har jobbat i flera olika fackförbund, exempelvis Lärarförbundet och nu senast flera år inom SULF, Sveriges universitetslärare och forskare.

Carl Falck. Foto: Redaktionen

– Mycket talar för att även svenska studenter bör kunna få tillbaka de kostnader som är förknippade med studier. Det kan exempelvis handla om studielån och litteratur.

Carl Falck menar att det viktiga avgörandet är att domstolarna har slagit fast att akademiska utbildningar, trots att universitet och högskolor är statliga myndigheter, inte enbart kan betraktas som myndighetsutövning. Domstolarna menar att det i fallet med Connie Dickinson fanns ett ”kontraktuellt förhållande”.

– Det betyder att det fanns ett avtal mellan lärosätet och studenten. Lärosätet erbjuder en produkt, i det här fallet en utbildning och när produkten inte håller den kvalitet som utlovats blir de återbetalningsskyldiga. Det är särskilt intressant att alla tre instanser, Tingsrätten, Hovrätten och Högsta domstolen, kom fram till samma slutsats.

Han säger att det är svårt att se att samma regler inte skulle gälla för svenska studenter.

– Det avtal som fanns mellan lärosätet och Connie Dickinson måste rimligtvis gälla för alla studenter, även om några betalar och andra inte. Någon annan slutsats kan man knappast komma fram till.

Hans bedömning är att eftersom det handlar om ett avtalsförhållande har alla studenter rätt att att få ekonomisk kompensation men problemet för svenska/EU-studenter är svårigheten att kunna ange kostnaden.

– Har man betalat en summa är det enkelt att se vad man har förlorat men hur gör man för svenska studenter? Hur beräknar man avdraget?

Lars Bejstam, docent i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, har inte samma uppfattning. Han pekar på det faktum att ordet skadestånd inte förekommer i någon av domarna. Domstolarna anger att återbetalningen är ett prisavdrag.

Lars Bejstam

– Min tolkning är att studenter som inte betalar avgifter inte kan få någon ekonomisk kompensation. Connie Dickinson har fått ett prisavdrag eftersom produkten, det vill säga utbildningen, inte höll den kvalitet som man kunde förvänta sig.

Skadestånd kan man, enligt Lars Bejstam, få om myndigheter brister i sin myndighetsutövning. Men domstolarna har slagit fast att undervisning på högskola inte är myndighetsutövning.

UKÄ som granskade kandidatutbildningen i Analytical Finance vid Mälardalens högskola gav utbildningen omdömet bristande kvalitet vilket innebar ett ifrågasättande av examinationsrätten. Högskolan som fick ett år på sig att åtgärda bristerna lyckades väl och fick behålla examinationsrätten.

Carl Falcks bedömning är att svenska studenter, som går utbildningar som riskerar att förlora examinationsrätten, borde ha goda möjligheter att få tillbaka kostnader förknippade med studierna.

Lars Bejstam är inte alls lika övertygad.

– Problemet för svenska studenter är att de varken kan åberopa skadestånd eller prisavdrag. Jag skulle våga påstå att i det här avseendet är de rättslösa, säger han.

Under den kommande sexårsperioden fokuserar UKÄ bland annat på att granska hur väl högskolornas eget kvalitetssäkringsarbete fungerar. Alla lärosäten kommer att ingå och granskningen av Mälardalens högskola pågår nu.

Viveka Persson, UKÄ. Foto: Melker Dahlstrand.

Högskolan ska visa bedömarna att man har bra rutiner för att säkerställa kvaliteten på utbildningarna och UKÄ kommer att göra stickprov för att kontrollera att det som beskrivs i teorin också fungerar i praktiken.

– Mälardalens högskola har haft en hög andel utbildningar med bristande kvalitet, vilket bör ha gett avtryck i lärosätets interna arbete med kvalitetssäkring, säger Viveka Persson, enhetschef på UKÄ.

Hon menar att studenter har flera möjligheter att påverka utbildningens kvalitet, även om det inte går att få ekonomisk kompensation.

1. Studenterna kan framföra kritik mot kvaliteten i kursutvärderingarna

2. De kan ta upp frågan med programansvarig eller studierektor. Känns det svårt kan studentkåren eller en studentombudsman hjälpa till.

3. Enskilda studenter kan också anmäla utbildningar till UKÄ.

– Det är sällan enskilda anmälningar till UKÄ leder till granskning av utbildningen men det sätter ofta press på lärosätet att åtgärda bristerna, säger Viveka Persson.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Blandade känslor bland anställda när Ringhals stänger

"Många ingenjörer fått mer arbetsuppgifter när de måste täcka upp för de som slutat" säger Ola Jönsson, ordförande för Akademikerföreningen på Ringhals. 

Sverige kan tvingas lagstifta om minimilöner

Svenska fack och arbetsgivare är mycket kritiska och oroade för att den svenska modellen med kollektivavtal kan hotas om EU beslutar om lagstadgade minimilöner i alla medlemsländer.

”Dyslexi är inget hinder för att bli ingenjör”

Peter Rosén har dyslexi, men satsade ändå på att läsa till ingenjör. "I arbetslivet är de sociala förmågorna viktigare än om man kan läsa snabbt och stava rätt" konstaterar han. 
Volvo Cars huvudkontor och tramadolkapslar

Droger på Volvo speglar omvärlden

Under 2019 rapporterades det om droger på Volvo cars i Torslanda. "Det speglar vilken värld vi lever i", säger Akademikerföreningens ordförande Anna Margitin Blomberg.

Akademiker i kommuner och regioner kräver bättre villkor

Ökad jämställdhet och bättre villkor för chefer är några av kraven som AkademikerAlliansen ställer i avtalsrörelsen 2020.

Stick ut i jakten på nytt jobb

Som ingenjör kan det vara värt att lägga lite extra krut på att lyfta fram sina personliga förmågor i sin jobbansökan, tipsar Erica Sundberg på TRR.
Sveriges Ingenjörers rådgivning

Besvarat: 21 327 frågor från ingenjörer

Antalet samtal till Sveriges Ingenjörers rådgivning ökar stadigt. Där kan medlemmar och förtroendevalda få snabba svar på arbetsrättsliga frågor - och stöd i tuffa situationer på jobbet.

Ingenjören som poddar om kvinnor i byggbranschen

Det är för få kvinnor i byggbranschen och de som finns syns inte. Den insikten sporrade byggingenjören Amanda Eklund att starta en podcast som lyfter fram kvinnorna i byggbranschen.
Kvinna som förhandlar

Kvinnor jobbar hårdare än män för att höja lönen

En ny undersökning visar att en större andel av kvinnorna än av männen arbetar aktivt för att höja sin lön. Det välkomnas av Sveriges Ingenjörers förhandlingschef som tycker att alla borde arbeta aktivt för att höja lönen.

Medvind för studenter som ställer miljökrav på företag

I december 2018 gick svenska studenter ihop och krävde att företag satsar mer på hållbar omställning. Joakim Rydén på KTH berättar hur företagen svarade. Och vad som har hänt sedan dess.