Inte bara industrirobot – nu ska
IRB 6620 också dansa på scen

0
10145
ABB-roboten tillsammans med Fredrik
ABB-roboten dansar med Fredrik "Benke" Rydman. Foto: Andreas Lundberg

Till vardags används ABB:s industrirobot IRB 6620 som punktsvets och för materialhantering. Men i september tar en IRB 6620 klivet in på Stockholms Stadsteaters stora scen. Bakom föreställningen ligger hårt slit från en dansare och en programmerare.

Det ser tjusigt ut när dansaren Fredrik Rydman – mer känd som Benke från dansgruppen Bounce – vilar på robotens armar. Men det har behövts många timmar för att få roboten att dansa.

– Det var hårt jobb. Vi sa hej och god morgon och sedan bara jobbade vi. Det var intensivt, säger Benke Rydman om sitt och programmeraren/forskningsingenjören Hugo Anderssons jobb. Och Hugo håller med:

– Det svåraste har varit att anpassa roboten till musiken. Vi har tagit det om och om igen, ändrat små sekvenser och anpassat hastigheten i de rörelserna.

Dansföreställningen Våroffer har snart premiär och den har tagits fram i ett samarbete mellan ABB och Stadsteatern i Stockholm. ABB har i sin tur gett uppdrag till Robotdalen, där Hugo Andersson jobbar, att bland annat göra programmeringsjobbet.

Hela processen har varit ett bollande fram och tillbaka – för att få ihop vad Benke vill med dansen och vad som går att åstadkomma med roboten.

– Det har varit svårt att skapa rörelse som liknar en människa. Men jag har blivit mer och mer kompis med hur en robot kan röra sig. Och den har gått från en hög stål till att ha en identitet, säger Benke Rydman.

En viktig del i arbetet har varit VR-teknik som finns integrerad i ABB:s mjukvara. Med den har det gått att stå bredvid roboten och ”föra den” i en digital miljö och se rörelserna direkt.

– Det är relativt nytt. Det är första gången jag använder det och det här är något som kommer mer och mer och håller på att slå igenom stort inom robotik, säger Hugo Andersson.

Annars tycker han egentligen inte att arbetet varit så annorlunda jämfört med att programmera en robot för andra ändamål. Men han tycker ändå att det har varit en rolig och spännande utmaning – och att det känns kul att få visa dem som inte är inom branschen vad som går att göra.

Säkerheten har så klart varit viktig.

– Både säkerhet under repetitionerna och när roboten ska vara på scen. Det finns säkerhetssystem som övervakar roboten och säger var den får vara och hur snabbt den får köra, säger Hugo Andersson.

Mer info

Läs mer om föreställningen och när den spelas på Stockholms Stadsteater (om länken inte fungerar, prova i annan webbläsare)

Systemen handlar om att definiera säkerhetszoner. När roboten är inom räckvidd från Benke får den bara röra sig sakta, och när roboten rör sig snabbt är Benke längre ifrån. Om Benke är på fel ställe blir det nödstopp och roboten bryts.

– I början var det läskigt men roboten gör ju samma sak varje gång och då känner man att ”det funkar ju”, så jag känner mig trygg. Men det är ändå en kraftfull sak, säger Benke Rydman.

Så, känns det som att roboten dansar?

– Ja, och helhetsbilden ger ett fantastiskt intryck. Det är coolt vad en människa och en robot kan åstadkomma när de interagerar. Jag hoppas att publiken kommer att tycka att det är vackert. Jag kommer att vara nervös på premiären, säger Hugo Andersson.

– Det är ett möte mellan teknik och konst. Kreativiteten hos ingenjören och koreografen. Det har varit djävligt kul. Jag hoppas att publiken kommer att känna att man sätter fingret på något allmänmänskligt och att det känns både vackert och skrämmande, säger Benke Rydman.

Karin Thorsell

Se Stockholms stadsteaters teaser här:

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken.