Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Inte bara industrirobot - nu ska IRB 6620 också dansa på scen

Inte bara industrirobot – nu ska
IRB 6620 också dansa på scen

Till vardags används ABB:s industrirobot IRB 6620 som punktsvets och för materialhantering. Men i september tar en IRB 6620 klivet in på Stockholms Stadsteaters stora scen. Bakom föreställningen ligger hårt slit från en dansare och en programmerare.

Det ser tjusigt ut när dansaren Fredrik Rydman – mer känd som Benke från dansgruppen Bounce – vilar på robotens armar. Men det har behövts många timmar för att få roboten att dansa.

– Det var hårt jobb. Vi sa hej och god morgon och sedan bara jobbade vi. Det var intensivt, säger Benke Rydman om sitt och programmeraren/forskningsingenjören Hugo Anderssons jobb. Och Hugo håller med:

– Det svåraste har varit att anpassa roboten till musiken. Vi har tagit det om och om igen, ändrat små sekvenser och anpassat hastigheten i de rörelserna.

Dansföreställningen Våroffer har snart premiär och den har tagits fram i ett samarbete mellan ABB och Stadsteatern i Stockholm. ABB har i sin tur gett uppdrag till Robotdalen, där Hugo Andersson jobbar, att bland annat göra programmeringsjobbet.

Hela processen har varit ett bollande fram och tillbaka – för att få ihop vad Benke vill med dansen och vad som går att åstadkomma med roboten.

– Det har varit svårt att skapa rörelse som liknar en människa. Men jag har blivit mer och mer kompis med hur en robot kan röra sig. Och den har gått från en hög stål till att ha en identitet, säger Benke Rydman.

En viktig del i arbetet har varit VR-teknik som finns integrerad i ABB:s mjukvara. Med den har det gått att stå bredvid roboten och ”föra den” i en digital miljö och se rörelserna direkt.

– Det är relativt nytt. Det är första gången jag använder det och det här är något som kommer mer och mer och håller på att slå igenom stort inom robotik, säger Hugo Andersson.

Annars tycker han egentligen inte att arbetet varit så annorlunda jämfört med att programmera en robot för andra ändamål. Men han tycker ändå att det har varit en rolig och spännande utmaning – och att det känns kul att få visa dem som inte är inom branschen vad som går att göra.

Säkerheten har så klart varit viktig.

– Både säkerhet under repetitionerna och när roboten ska vara på scen. Det finns säkerhetssystem som övervakar roboten och säger var den får vara och hur snabbt den får köra, säger Hugo Andersson.

Mer info

Läs mer om föreställningen och när den spelas på Stockholms Stadsteater (om länken inte fungerar, prova i annan webbläsare)

Systemen handlar om att definiera säkerhetszoner. När roboten är inom räckvidd från Benke får den bara röra sig sakta, och när roboten rör sig snabbt är Benke längre ifrån. Om Benke är på fel ställe blir det nödstopp och roboten bryts.

– I början var det läskigt men roboten gör ju samma sak varje gång och då känner man att ”det funkar ju”, så jag känner mig trygg. Men det är ändå en kraftfull sak, säger Benke Rydman.

Så, känns det som att roboten dansar?

– Ja, och helhetsbilden ger ett fantastiskt intryck. Det är coolt vad en människa och en robot kan åstadkomma när de interagerar. Jag hoppas att publiken kommer att tycka att det är vackert. Jag kommer att vara nervös på premiären, säger Hugo Andersson.

– Det är ett möte mellan teknik och konst. Kreativiteten hos ingenjören och koreografen. Det har varit djävligt kul. Jag hoppas att publiken kommer att känna att man sätter fingret på något allmänmänskligt och att det känns både vackert och skrämmande, säger Benke Rydman.

Karin Thorsell

Se Stockholms stadsteaters teaser här:

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

Facket larmar om arbetsmiljöbrister på Paradox

0
Medarbetare på spelföretaget Paradox larmar nu om problem med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Och särskilt utsatta är kvinnorna.

Arbetslösheten för ingenjörer nästan som före pandemin

0
I augusti låg arbetslösheten för ingenjörer på 1,3 procent – bara 0,1 procent över nivån två år tidigare. Samtidigt deltar fler ingenjörer i program hos Arbetsförmedlingen.

Civilingenjören som avslöjade pensionsbluffen i Allra

1
Varför krävdes det en civilingenjör i teknisk fysik för att avslöja hur pensionsföretaget Allra hade lurat spararna på hundratals miljoner kronor? Läs vad som fick Patrick Siegbahn att granska dem.
Martin Kvarnbäck

Ingenjörerna som jobbar som domare

2
Kan en ingenjör vara domare i en domstol? Ja. Det finns 70 ordinarie domare med teknisk eller naturvetenskaplig högskoleutbildning. Vi har mött två.

Fler har fått besvär av arbetet under pandemin

0
Var tredje person har upplevt arbetsrelaterade besvär under 2020. Den vanligaste orsaken är hög arbetsbelastning.

Nytt nätverk för unga ingenjörer med intresse för hållbarhet

0
I höst startar ett nätverk för ingenjörer med inriktning på hållbarhet. Nätverket har ett upplägg med fem digitala träffar under ett halvår.

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Se vad generaldirektörerna tjänar på 30 myndigheter som är stora arbetsgivare för ingenjörer. Deras löneökningar blev med ett undantag, under 2 procent.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA