Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Inte bara industrirobot - nu ska IRB 6620 också dansa på scen

Inte bara industrirobot – nu ska
IRB 6620 också dansa på scen

Till vardags används ABB:s industrirobot IRB 6620 som punktsvets och för materialhantering. Men i september tar en IRB 6620 klivet in på Stockholms Stadsteaters stora scen. Bakom föreställningen ligger hårt slit från en dansare och en programmerare.

Det ser tjusigt ut när dansaren Fredrik Rydman – mer känd som Benke från dansgruppen Bounce – vilar på robotens armar. Men det har behövts många timmar för att få roboten att dansa.

– Det var hårt jobb. Vi sa hej och god morgon och sedan bara jobbade vi. Det var intensivt, säger Benke Rydman om sitt och programmeraren/forskningsingenjören Hugo Anderssons jobb. Och Hugo håller med:

– Det svåraste har varit att anpassa roboten till musiken. Vi har tagit det om och om igen, ändrat små sekvenser och anpassat hastigheten i de rörelserna.

Dansföreställningen Våroffer har snart premiär och den har tagits fram i ett samarbete mellan ABB och Stadsteatern i Stockholm. ABB har i sin tur gett uppdrag till Robotdalen, där Hugo Andersson jobbar, att bland annat göra programmeringsjobbet.

Hela processen har varit ett bollande fram och tillbaka – för att få ihop vad Benke vill med dansen och vad som går att åstadkomma med roboten.

– Det har varit svårt att skapa rörelse som liknar en människa. Men jag har blivit mer och mer kompis med hur en robot kan röra sig. Och den har gått från en hög stål till att ha en identitet, säger Benke Rydman.

En viktig del i arbetet har varit VR-teknik som finns integrerad i ABB:s mjukvara. Med den har det gått att stå bredvid roboten och ”föra den” i en digital miljö och se rörelserna direkt.

– Det är relativt nytt. Det är första gången jag använder det och det här är något som kommer mer och mer och håller på att slå igenom stort inom robotik, säger Hugo Andersson.

Annars tycker han egentligen inte att arbetet varit så annorlunda jämfört med att programmera en robot för andra ändamål. Men han tycker ändå att det har varit en rolig och spännande utmaning – och att det känns kul att få visa dem som inte är inom branschen vad som går att göra.

Säkerheten har så klart varit viktig.

– Både säkerhet under repetitionerna och när roboten ska vara på scen. Det finns säkerhetssystem som övervakar roboten och säger var den får vara och hur snabbt den får köra, säger Hugo Andersson.

Mer info

Läs mer om föreställningen och när den spelas på Stockholms Stadsteater (om länken inte fungerar, prova i annan webbläsare)

Systemen handlar om att definiera säkerhetszoner. När roboten är inom räckvidd från Benke får den bara röra sig sakta, och när roboten rör sig snabbt är Benke längre ifrån. Om Benke är på fel ställe blir det nödstopp och roboten bryts.

– I början var det läskigt men roboten gör ju samma sak varje gång och då känner man att ”det funkar ju”, så jag känner mig trygg. Men det är ändå en kraftfull sak, säger Benke Rydman.

Så, känns det som att roboten dansar?

– Ja, och helhetsbilden ger ett fantastiskt intryck. Det är coolt vad en människa och en robot kan åstadkomma när de interagerar. Jag hoppas att publiken kommer att tycka att det är vackert. Jag kommer att vara nervös på premiären, säger Hugo Andersson.

– Det är ett möte mellan teknik och konst. Kreativiteten hos ingenjören och koreografen. Det har varit djävligt kul. Jag hoppas att publiken kommer att känna att man sätter fingret på något allmänmänskligt och att det känns både vackert och skrämmande, säger Benke Rydman.

Karin Thorsell

Se Stockholms stadsteaters teaser här:

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

0
Går det att få semesterkänsla i en tid av distansarbete och restriktioner? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

TOPPLISTA