Var fjärde riskerar att bli inlåst på jobbet

0
8360
Foto: Mostphotos/John Wennberg.

Har du någon gång upplevt känslan att du inte trivs på jobbet men inte kan få ett likvärdigt jobb någon annanstans? Det kallas för inlåsning och ny forskning visar att det kan leda till sämre hälsa, framför allt depression.

Rådet till den som inte trivs på jobbet är ofta enkelt. Byt! Men för en del är det lättare sagt än gjort.

Johanna Stengård, nybliven doktor i psykologi har ägnat sin avhandling åt det som kallas för inlåsning på jobbet, känslan av att inte trivas på sitt arbete och uppleva att man inte kan få ett likvärdigt jobb någon annanstans.

Underlaget till forskningen är flera tusen individer som har besvarat en mängd frågor i en stor undersökning som Stressforskningsinstitutet med hjälp av Statistiska centralbyrån, SCB, genomför vartannat år. Undersökningen gör det möjligt att följa individer och på så vis kan forskarna se förändringar över tid.

– Jag har kunnat se tydliga samband mellan inlåsning och hälsa, dels självskattad hälsa men framför allt depressiva symtom, säger Johanna Stengård.

Hennes forskning visar att omkring fem procent av dem med tillsvidareanställning i Sverige känner sig inlåsta. Omkring 20 procent befinner sig i en riskgrupp. Det innebär att de trivs på sina arbetsplatser idag men bedömer att de har svårt att få likvärdiga jobb någon annanstans. Den dag de vill byta kan det alltså bli svårt.

En del av forskningen är en undersökning av orsakerna till inlåsning och där blev hon själv överraskad över några resultat. Bland annat kunde hon inte se något samband mellan inlåsning och kön, ålder eller familjeförhållanden.

– Jag trodde själv att fler kvinnor än män känner sig inlåsta men forskningen visar inte det, snarare motsatsen. Istället hade män en svag tendens att oftare hamna i inlåsning.

En tydlig riskfaktor för inlåsning visade sig vara problem med matchning, det vill säga om man känner sig över- eller underkvalificerad. Framför allt bland de som kände sig överkvalificerade var det vanligare att känna sig inlåst.

Hur man kan ta sig ur en inlåsning har Johanna Stengård inte studerat men hon kan dra en del slutsatser utifrån forskningsresultaten. Framför allt påpekar hon att det är viktigt att förbättra sin anställningsbarhet. Det kan man göra genom utbildning i olika former och om det känns omöjligt att byta arbetsgivare kanske det går att byta arbetsuppgifter.

Cheferna har också ett ansvar och en möjlighet att minska inlåsningseffekten. Bra arbetsmiljö och nya utmaningar i jobbet är viktigt för att inte känna sig överkvalificerad och för att trivas på jobbet.

– Ur en ren lönsamhetsaspekt är det viktigt att anställda inte känner sig inlåsta eftersom det finns en så tydlig koppling mellan inlåsning och hälsa. Medarbetare som inte mår bra kan ha sämre arbetsförmåga och är mer sjukskrivna, säger Johanna Stengård.

Hon har också studerat om inlåsning är vanligare i vissa socioekonomiska grupper genom att jämföra fyra grupper: högre- och mellanhöga tjänstemän, lägre tjänstemän, arbetare i yrken som kräver särskild kompetens och arbetare i yrken som inte kräver särskild kompetens.

Det var bland lägre tjänstemän och arbetare i yrken där det inte krävs någon särskild kompetens som känslan av inlåsning var vanligast och Johanna Stengård kan se flera förklaringar.

– Bland annat håller dessa jobb allt mer på att försvinna, de får en allt sämre arbetsmarknad och har ofta sämre anställningsvillkor, säger Johanna Stengård.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.