Co-op ger försmak på arbetslivet

0
1975
Johanna Brännstam läser till maskiningenjör vid Umeå universitet. FOTO: Anna Nyström

Studenter får arbetslivserfarenhet och företagen säkrar sin kompetensförsörjning. För högskoleingenjörsprogrammen vid Umeå universitet har Co-operative education varit en framgång. I höst bygger de därför vidare på konceptet och öppnar möjligheten för studenter på ett civilingenjörsprogram.

Johanna Brännstam går tredje året på Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik vid Umeå universitet. Förra hösten antogs hon som Co-op-student av Sigma Industry, vilket innebär att hon kan varva sina teoretiska studier med praktik.

– Det är otroligt kul och lärorikt. Men framför allt får jag känna av vad det innebär att jobba som ingenjör, att se hur det är i verkligheten, säger Johanna Brännstam.

Umeå universitet har erbjudit Co-operative education sedan 2013. FOTO: Anna Nyström

Under sin praktik i somras fick Johanna Brännstam bland annat arbeta med ett eget uppdrag ute hos kund där hon tog fram en monteringsbeskrivning för en skogsmaskin. Konsultrollen överraskade henne, det var något hon tidigare inte hade lockats av.

Co-operative education

Är en utbildningsmodell som bygger på samarbete mellan utbildning och näringsliv. Teori och praktik kopplas samman genom att studenterna varvar studier med betalda arbetsperioder. Vid Umeå universitet deltar studenter från högskoleingenjörsprogrammen Maskinteknik, Elektronik och datorteknik samt Byggteknik. Från och med i höst finns Co-op även för studenter vid Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi.

– Men jag insåg att det är superkul, berättar hon.

Dessutom, konstaterar hon, är Co-op en bra merit att ha på sitt CV. Förutom den praktiska erfarenheten hon får under studietiden uppskattar Johanna Brännstam att ha en personlig kontakt utanför universitetet. Det blir som en mentor under utbildningstiden, samtidigt som hon märker att hon har fördelar när det kommer till projektarbete och examensjobb. Höstens projektarbete blir att utveckla och ta fram en helt ny produkt åt Sigma.

– Det är ett viktigt steg in i arbetslivet och otroligt värdefullt att kunna visa att jag faktiskt arbetat med det jag utbildat mig till, säger hon.

Joachim Jillehed, regionchef för Sigma Industry och Johanna Brännstams handledare, har varit med i Umeå universitets Co-op-satsning sedan start.

– Jag tycker det är viktigt att vi är med och påverkar utbildningarna utifrån vårt arbetsgivarperspektiv, men även att studenterna får ett affärsmässigt perspektiv på sin utbildning. Att de lär sig reflektera över kundperspektivet och värdeskapande, för såväl interna som externa kunder.

Joachim Jillehed, Sigma Industry.

Enligt Joachim Jillehed finns det tre tungt vägande skäl till att engagera sig i Co-op: att få möjlighet att bygga en relation med en student som de sedan kan anställa, att få vara med och påverka utvecklingen av utbildningarna samt att ge studenterna verktyg för det kommande arbetslivet som de har nytta av oavsett var de kommer att arbeta senare.

– Visst kräver det en hel del tid och engagemang, men jag skulle säga att det är helt klart värt det, säger han.

Umeå universitet har erbjudit Co-operative education sedan 2013, från början som en möjlighet för studenter på högskoleingenjörsprogrammen i Maskinteknik samt Elektronik och datorteknik. Initiativet kom från det lokala näringslivet som såg detta som en möjlighet att ytterligare stärka samarbetet med utbildningarna. Att få företag att engagera sig har inte varit någon svårighet.

Katarina Henriksson, Umeå universitet. FOTO: Anna Nyström

– Kompetensförsörjningen är en stor utmaning för industrin och för företagen. Här i Norrland handlar det också om att hitta sätt att behålla kompetensen här. Idag har vi ett 30-tal företag knutna till Co-op, berättar Katarina Henriksson, projektsamordnare på enheten för externa relationer vid Umeå universitet.

För att få plats som Co-op-student gör studenterna en ansökan till det företag de vill arbeta på med CV, personligt brev och intervjuer, på samma sätt som man söker ett vanligt jobb.

– Det är företagen själva som sedan väljer ut vilka studenter de vill ha. Företagen är intresserade av studenter som har det egna drivet och som de ser en potential i att satsa på. Många erbjuds också jobb efter utbildningen, berättar Katarina Henriksson.

Co-operativte education finns på flera platser i landet och innebär att studenter varvar sina studier med arbete i företag. I Umeå har man valt att förlägga de två praktikperioderna till sommarloven istället för att förlänga utbildningen, vilket innebär att studenterna går samma program oavsett om de är co-op-studenter eller inte.

Sedan starten har Co-op i Umeå utökats med högskoleingenjörsprogrammet för Byggteknik och från och med i höst kommer även studenter som läser Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi att kunna välja Co-op.

Katarina Henriksson och Johanna Brännstam. FOTO: Anna Nyström

Katarina Henriksson har ingen statistik som visar om möjligheten till Co-op gjort utbildningarna mer attraktiva. Men Johanna Brännstam berättar att den praktiska delen, både att programmet har en egen maskinhall och möjligheten till Co-op var ett plus i kanten när hon själv valde mellan olika utbildningsorter.

Katarina Henriksson poängterar att Co-op är mycket stort utomlands, inte minst i USA, och att det är en bra merit att ha med sig ut i arbetslivet.

– Att ha gjort en Co-op är extremt bra och öppnar för möjligheter överallt i världen. Det gör att du sticker ut i mängden och det kan vara avgörande för att få jobbet du verkligen vill ha, säger Katarina Henriksson.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjören som hoppade av ekorrhjulet 

Civilingenjören Anders Gustafsson tröttnade på ekorrhjulet och längtade efter att äga sin egen tid. Till slut flyttade han med sambo och fyra barn för att driva självhushåll på en gård i Småland.
Studenter i labb

Så ökar och minskar olika ingenjörsinriktningar

Vissa ingenjörsinriktningar växer. Andra - som kemiteknik och elektroteknik - dalar medan ytterligare andra ligger stabilt. Här är statistiken.

Har du rätt lön? 14 tips för att söka i statistiken

Anna Ihrfors Wikström, statistiker på Sveriges Ingenjörer, tipsar om hur man söker i Saco lönesök för att få fram relevant lönestatistik – inför lönesamtalet eller ett nytt jobb.
Claes Trolle, Eva-Britt Pers-Anderson, Lars Kiesel och Ann-Sofie Sandberg.

Ingenjörerna som jobbar efter 67

Hur är det att jobba efter att man fyllt 67? Vi frågade fyra ingenjörer som är 67+ och fortfarande jobbar.

Anställda får byta semestertillägg mot semesterdagar

Ingenjörer i Region Västerbotten kan nu ta ut sitt semestertillägg i form av dagar istället för pengar. Detta är något som facket länge kämpat för.

Volvoingenjörerna oroas för mer maktkamp och mindre verkstad

Akademikerna vid Volvo Cars är oroliga för sysselsättningen i Sverige men också att förlora den företagskultur som har varit nyckeln till de stora framgångarna för företaget.
Hjärna där batteriet är slut

Nio tips för att få energin att räcka

Hjärnan gör av med 20 procent av vår energi - så det är inte konstigt om uppmärksamheten och orken tar slut på jobbet. Tänk därför på att ta hand om sig själv och hjärnan. Här är nio tips.
Styrelsen för Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro

AI populärt ämne i distrikt Örebro

Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro har valt ny styrelse, men räknar med att utöka den under året. Bland aktiviteterna är AI populärt och ämnet lär dyka upp i programmet också under 2020.

Ingenjörer behöver bättre kompetens i arbetsmiljö

Var finns eldsjälarna som brinner för att ingenjörer ska lära sig mer om arbetsmiljö i sin utbildning? Nu är det dags att nominera kandidater till Levipriset som Sveriges Ingenjörer delar ut.

Chalmers måste spara 250 miljoner kronor

Skenande pensionskostnader i kombination med låga räntor tvingar Chalmers att spara 250 miljoner kronor fram till 2022. Hur det ska gå till är ännu inte klart.