Har du rätt lön? Sök i den nya lönestatistiken

6
20346
Foto: Mostphotos/Mikael Erhardsson

Under 2018 var det civilingenjörer med anställning i staten som fick den sämsta löneutvecklingen bland Sveriges Ingenjörers medlemmar. Det visar den nya lönestatistiken från förbundet.

Nu är den stora lönedatabasen Saco lönesök uppdaterad med de löner som Sveriges Ingenjörers medlemmar har rapporterat in för 2018. Du når den här från Sveriges Ingenjörers webbplats (inlogg krävs).

Den kollektiva löneutvecklingen (nivåhöjningstal, läs förklaring längst ner) varierade under förra året mellan olika sektorer med den största ökningen i kommunal sektor. Där fick civilingenjörerna i genomsnitt 2,8 procent högre lön än året innan. I privat sektor stod löneutvecklingen still för civilingenjörerna mellan 2017 och 2018 och i statlig sektor sjönk löneutvecklingen kraftigt, från 2,2 procent under 2017 till 1,7 procent under 2018.

För högskoleingenjörer är underlaget för litet för att beräkna löneutvecklingen på andra sektorer än den privata. Där backade löneutvecklingen något.

Den högsta medellönen bland Sveriges Ingenjörers medlemmar, 55 500 kronor i månaden, har civilingenjörer i privat sektor. Den lägsta medellönen, 40 000 kronor i månaden, har högskoleingenjörer i kommun- och landstingssektorn.

Att byta jobb brukar vara det effektivaste sättet att höja sin lön. Det visar också lönestatistiken från Sveriges Ingenjörer när man har jämfört lönerna på individnivå (individuell löneökning, läs förklaring längst ner). Civilingenjörer som bytte jobb under 2018 höjde i genomsnitt sina löner med 10,2 procent och de som inte bytte jobb höjde i genomsnitt sina löner med 4,1 procent. Högskoleingenjörer som bytte jobb under förra året höjde i genomsnitt sina löner med 9,9 procent och de som inte bytte jobb med 4,4 procent.

Löneutvecklingen för chefer var betydligt större än för icke-chefer och det är i privat sektor som cheferna i genomsnitt fick den största löneökningen. Den sämsta löneutvecklingen fick cheferna i statlig sektor.

Ingångslönerna för både civil- och högskoleingenjörer steg i genomsnitt med över tusen kronor mellan 2017 och 2018. För civilingenjörer var den genomsnittliga ingångslönen förra året 32 700 kronor och för högskoleingenjörer 30 600 kronor.

Så här förklarar Sveriges Ingenjörers statistiker beräkning av nivåhöjningstal och individuell löneökning.
Nivåhöjningstal
• Beräknas från löneenkäten två på varandra följande år
• T ex alla civilingenjörer i privat sektor båda åren
• Standardvägs på antal yrkesverksamma år (antal år efter examen) för att minska effekt av strukturella förändringar
• Beräknas på total månadslön
• Innefattar allt som händer gruppen under ett år (oktober till oktober)

Individuell löneökning
• De individuella löneökningarna mäter de enskilda individernas faktiska löneförändring under ett år (oktober till oktober)
• Underlaget består av de medlemmar som besvarat löneenkäten två på varandra följande år
• Beräknas på total månadslön
• Påverkas av jobbyten och befordringar

Karin Virgin

Gör egna sökningar i lönedatabasen

Som medlem i Sveriges Ingenjörer kan du göra egna sökningar i Saco lönesök. Här hittar du länken (inlogg krävs).

 

6 KOMMENTARER

  1. Fattar inte heller. Snittet mellan 4% och 10% borde blir någonstans över 4%. Hur stämmer det med att snittet anges till en lägre siffra?

  2. Här hänger jag inte med.
    ”Löneutveckling i procent under 2017 och 2018” är samtliga mellan 1.7% och 2.8% Men i nästa graf, ”Löneökning om man bytt jobb eller ej – samtliga sektorer” så har vi 10% och 4% i löneökning.

    • Löneutvecklingen är beräknad på hela kollektivet, det betyder att man har jämfört alla medlemmars löner 2017 med alla medlemmars löner 2018. Varje år sker en förändring av medlemsgruppen, flera tusen tillkommer och flera tusen lämnar förbundet. Det innebär att en mätning på hela gruppen inte blir en mätning på samma individer. I diagrammet som visar löneutvecklingen för de som har bytt jobb eller inte, har man däremot tittat på individer, det vill säga de som var medlemmar både 2017 och 2018. Hur utvecklades individernas löner – de som bytte och de som inte bytte jobb? /Karin Virgin, redaktionen

      • ”Varje år sker en förändring av medlemsgruppen, flera tusen tillkommer och flera tusen lämnar förbundet.”

        Det handlar trots allt bara om några få procent av SI:s medlemmar, som är över 150.000 till antalet. Jag kan inte se hur det skulle kunna förklara den stora skillnaden.

        Ungefärligt räkneexempel:
        * Antag att 10% av SI:s medlemmar tillkommer/lämnar per år, och att dessa individer får X procent i löneökning.
        * Löneökning på individnivå (gäller för de 90% som inte tillkommit eller lämnat SI under året): ca 5% (4% till 10% enligt artikeln)
        * Löneökning för hela SI kollektivet: ca 2.4% (1.7% till 2.6% enligt artikeln)

        Då har vi:
        0.1*X + 0.9*5% = 2.4%
        => X=(2.4% – 0.9*5%) / 0.1 = -21%

        Det skulle innebära att de individer som lämnat/tillkommit SI under åter i genomsnitt har fått 21% *lönesänkning*! Nu är det inte exakta siffror i exemplet ovan, men det är ändå tillräckligt nära för att visa på orimligheten.

        Så något verkar inte stämma. Är det någon aspekt som missats? Kan ni förtydliga?

      • Hej. Jag förstår svaret, men stämmer verkligen siffrorna? Skillnaden mellan >4% och ca 2.5% är väldigt stor.
        Hur många % av medlemspoolen byts ut varje år?

        Påverkan på siffrorna från pensionen borde vara en av de största. Men andelen som går i pension jämfört med dem som nyanställs är väl i ’värsta fall’ 1/15 (30 års karriär men dubbelt så hög lön jämfört med nyanställd ). Och de mitt i yrkeslivet som tillkommer/försvinner borde väl i hög utsträckning få marknadsmässig lön?

        Är det möjligen så att grafen på ’individnivå’ följer en särskild åldersgrupp och inte hela gruppen stationära medlemmar?
        Eller är det så att ena grafen jämför fast lön medan den andra också tar med faktiska utfallet inkl resultatlön?

        Hälsningar Anders

        • Så här förklarar Sveriges Ingenjörers statistiker skillnaden mellan beräkning av nivåhöjningstal och individuella löneökningar.
          Nivåhöjningstal
          • Beräknas från löneenkäten två på varandra följande år
          • T ex alla civilingenjörer i privat sektor båda åren
          • Standardvägs på antal yrkesverksamma år (antal år efter examen) för att minska effekt av strukturella förändringar
          • Beräknas på total månadslön
          • Innefattar allt som händer gruppen under ett år (oktober till oktober)

          Individuell löneökning
          • De individuella löneökningarna mäter de enskilda individernas faktiska löneförändring under ett år (oktober till oktober)
          • Underlaget består av de medlemmar som besvarat löneenkäten två på varandra följande år
          • Beräknas på total månadslön
          • Påverkas av jobbyten och befordringar

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.