Nya föreskrifter om social arbetsmiljö lyfte på locket

0
2173
– Den sociala arbetsmiljön hänger ihop med den organisatoriska, och vise versa. Det är viktigt att få det samspelet att fungera och det var klokt av Arbetsmiljöverket att koppla ihop dessa områden i föreskrifterna. Får vi den organisatoriska och sociala arbetsmiljön att fungera då har vi krattat gången för andra arbetsmiljöfrågor också, säger Sara Lindberg och Maria Flanagan Sundqvist.

Konflikter i arbetsgruppen, pressade arbetsdagar, stress och en förväntan på att vara tillgänglig. För tre år sedan kom Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö och de har gjort skillnad. 

Det är nu tre år sedan Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö kom ut, AFS 2015:4. Tanken var att ge chefer och arbetsgivare ett konkret verktyg för att på allvar börja jobba med frågorna.

– Vi märker en skillnad i de företag vi möter. Många är medvetna om att föreskrifterna finns och det förs mycket mer diskussioner kring frågorna idag jämfört med för tre år sedan, berättar Maria Flanagan Sundqvist, individ- och grupputvecklare, som tillsammans med arbetsmiljökonsulten Sara Lindberg, hjälper verksamheter att jobba med arbetsmiljöfrågor.

Både Maria Flanagan Sundqvist och Sara Lindberg upplever att många verksamheter insett att arbetsmiljöfrågorna behöver förankras bredare i organisationerna. För tre år sedan var det framför allt chefer och skyddsombud som efterfrågade kunskap om de nya föreskrifterna. Idag vill man involvera hela organisationen så att alla medarbetare får kunskap om vad som gäller och hur de kan jobba med frågorna.

Även om vi idag pratar allt mer om de problem som följer av en bristande psykosocial arbetsmiljö, så önskar Maria Flanagan Sundqvist och Sara Lindberg att frågorna kunde få samma tyngd som andra typer av arbetsmiljöfrågor.  I filmen Utmaningen – en film om den sjuka jobbstressen som arbetsmiljöverket tagit fram säger Töres Theorell, professor emeritus vid stressforskningsinstitutet, att jobbstressen kostar över 200 människors liv varje år.

– Minst 200 personer dör av stress i arbetet varje år. Vi måste se det här i relation till den fysiska arbetsmiljön och antalet arbetsplatsolyckor. Förra året miste 58 personer livet i dödsolyckor på arbetet, alldeles för många. Jämför det med dödsfallen orsakade av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Dålig arbetsmiljö kostar också organisationen både tid och pengar i form av energiläckage och minskad produktivitet.

Sätt fokus på arbetsmiljön

1. Bygg upp kompetensen. Se till att alla får kunskap om arbetsmiljöfrågorna så att de också kan ta ett eget ansvar för dem.

2. Skapa forum för samtal. Ge utrymme för att prata om arbetsmiljöfrågorna och hur ni kan balansera krav och resurser. Dra nytta av de forum som finns, exempelvis som en fast punkt på arbetsplatsmöten.

3. Tänk systematiskt. Gör riskbedömningar och kom överens om rutiner och handlingsplaner. Följ upp och utvärdera arbetet regelbundet och se till att hela tiden utveckla och förbättra arbetet.

– Arbetshälsoekonomen Lohela Karlssons forskning visar att arbetsmiljöproblem sänker produktiviteten med 38 procent. Tänk om vi kunde släppa loss den tiden, hur mycket mer resurser skulle inte det ge, säger Maria Flanagan Sundqvist.

Ett första viktigt steg för att sätta fokus på frågorna är att börja prata, och då inte bara lyfta problemen utan även sätta ord på hur vi vill ha det på vår arbetsplats. Att ständigt jobba övertid för att hinna med sitt arbete kan kanske kännas som en bra lösning på kort sikt. Men det kan vara förödande om det blir en outtalad norm som medarbetarna tror förväntas av dem.

– Vi ska inte kompensera dålig arbetsmiljö, vi ska kommunicera den. Det är en viktig tanke som Arbetsmiljöverket skickade med när föreskrifterna kom ut. För att skapa en bättre arbetsmiljö måste vi börja med att synliggöra de problem som finns, säger Sara Lindberg.

Men att prata om den sociala arbetsmiljön är något som många tycker är svårt. En stor styrka med föreskrifterna är därför att de öppnar för konstruktiva samtal. Hur gör vi när vi upplever kränkande särbehandling, vad säger man till chefen om man känner sig stressad och har svårt att sova?

– De mjuka frågorna känns ofta svåra att ta i, men det handlar nog framför allt om att vi är ovana att prata om dem. Alla vet att psykisk ohälsa är ett problem i arbetslivet, men vi behöver hitta strukturerna som gör det lättare att prata om frågorna och att hitta lösningarna. Där ger föreskrifterna bra, konkreta verktyg att jobba med, säger Sara Lindberg.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.