Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Mälardalens högskola inför aktivitetsbaserade kontor

Mälardalens högskola inför aktivitetsbaserade kontor

I Eskilstuna pågår bygget av ett helt nytt campus för Mälardalens Högskola. Kontorslokalerna för lärare och forskare kommer att utformas som aktivitetsbaserade kontorsytor, något som väckt en hel del känslor hos personalen.

När Mälardalens Högskola, MDH, bygger ett helt nytt campus i Eskilstuna innebär det också förändrade arbetssätt för personalen. Istället för att varje medarbetare har egna kontor kommer man att arbeta enligt konceptet aktivitetsbaserat kontor där medarbetarna väljer arbetsplats utifrån uppgiften för dagen. Det innebär att kontoret utformas med öppna semitysta zoner, rum för grupparbeten och möten, soffor och ytor för kreativa samtal samt tysta zoner där man kan arbeta ostört.

Malmö universitet gjorde en liknande satsning för några år sedan och möttes då av en hel del missnöje. MDH:s rektor Paul Pettersson är medveten om att alla medarbetare inte är odelat positiva till förändringen.

– Vi är medvetna om att det finns kritik. Därför har transparens och delaktighet varit viktigt under hela processen. Vi har tagit till oss av andras erfarenheter, både från Malmö och från andra mer lyckade satsningar på aktivitetsbaserade kontor och försökt hitta lösningar för att det ska bli så bra som möjligt, säger han.

– Min förhoppning är att nya MDH ska bli en profilbyggnad och en självklar mötesplats för forskning, näringsliv och offentlig sektor. Helt enkelt ett nav för kompetens, högre utbildning och forskning i Eskilstuna, säger Paul Pettersson. Foto Jonas Bilberg

Medarbetarna har också fått ta del av föreläsningar som ger en förståelse för tankarna bakom konceptet. För de som vill känna på ett aktivitetsbaserat kontor finns det ett testkontor med möbler och material som liknar de som kommer att finnas i de nya lokalerna. Medarbetarna har även haft möjlighet att delta i workshops där man samlat upp tankar och synpunkter.

– Vi kommer exempelvis att ha en app för att man lättare ska kunna hitta en specifik typ av arbetsplats och för att boka mötesrum eller fokusrum. Det kommer även att finnas gemensamma bokhyllor där medarbetarna kan förvara sin litteratur, säger Paul Pettersson.

Samtidigt är han väl medveten om att det är oprövad mark för de allra flesta. Paul Pettersson berättar att det kommer att finnas fler arbetsplatser än vad det finns medarbetare, men om fördelningen mellan tysta-, semitysta och aktiva rum blir rätt är något högskolan får utvärdera under vägen. Han konstaterar att mätningar visar att lärare vistas cirka 40 procent av sin tid i sitt arbetsrum – övriga tiden bedriver de undervisning, sitter i möten eller är på någon annan plats. Att högskolan bygger för att använda lokalytan så effektivt som möjligt var från början ett av kraven från högskolestyrelsen.

– Vad medarbetare och studenter kommer att tycka om våra nya lokaler vet vi ju först när vi flyttat in. Och jag räknar med att det kommer att ta lite tid innan vi är hemma i de nya arbetsformerna så vi kommer att behöva justera under vägen. Men nästa år har vi Sveriges modernaste campusmiljö. Det är jag stolt över och jag ser fram emot att få möta studenter och medarbetare där.

Från fackligt perspektiv har man varit skeptiska till satsningen på aktivitetsbaserade kontor allt sedan 2011 då det först kom på tal. Delvis med tanke på de negativa erfarenheterna från Malmö, men även utifrån den forskning som pekar på att den här typen av kontorslösningar inte passar arbete som kräver en hög grad av koncentration.

Säkerheten kring tentarättning, utrymme i bokhyllor samt var samtal med kollegor och studenter ska ske är andra funderingar. Enligt den risk och konsekvensanalys som arbetsgivaren låtit göra ser man en risk att förändringen kan få stora konsekvenser för verksamheten med stress, sämre arbetsmiljö och minskad effektivitet. Dessutom är många oroliga för att fler kommer att börja arbeta hemifrån och hur det kommer att påverka kontakten och spontana möten mellan kollegor.

Mälardalens Högskola

MDH har profilerat sig som ett samverkande lärosäte och har idag ett stort utbyte med både offentlig och privat sektor. Många globala företag finns i närheten; ABB, Volvo Construction Equipments och Bombardier. MDH har forskarutbildningsrättigheter inom alla sina utbildningsområden och har idag cirka 220 doktorander.

– Ett stort bekymmer under den här resan är att många upplever att deras synpunkter och frågor inte tagits om hand och bemötts på ett bra sätt. Man känner sig överkörda. Jag hoppas att man från ledningens håll är beredd att lyssna och vara öppen för att förändra och anpassa om det behövs. Det behövs även mycket stöd och hjälp på plats när vi flyttar in, med allt från it-support till information och stöd om de nya arbetssätten, säger Eva Nordlander, som är Sveriges Ingenjörers representant i den lokala Saco-styrelsen.

Redan 2011 inleddes diskussionerna om att samla dagens campus, som är utspritt på tre olika ställen i staden, till ett gemensamt. Tanken är att bygga ett campus som främjar kreativitet och samarbete över ämnesgränserna och där arbetsmiljön öppnar för nya sätt att arbeta och undervisa.

I december ska bygget vara klart och i april nästa år räknar man med att ha full verksamhet i lokalerna. Totala ytan blir 20 000 kvadratmeter och ska rymma cirka 4 000 studenter och 300 anställda.

Anna Nyström

4 KOMMENTARER

  1. Jag bara undrar hur de tänker? Vi har redan svårt att jobba med så många uppgifter och krav som ökar hela tiden (ansökningar, publikationer, undervisning och andra uppdrag) och jobbar hemma över oftast för att kunna vara effektiv, pga alla möten och andra saker på jobbet…Tyvärr det är många som vill ha de här ”kontorslandskapen” pga ekonomi, inte mer än så. Har jobbat på detta sätt och det var det värsta jag har varit med om. Jag var tvungen att söka ett bord, ställa om bordet, stolen, mm. Sen blev det absolut inte mer samarbete, tvärtom! Vi blev nästan ovänner och vi störde oss på lukt, ljud och besökare. Som tur är jag är inte på en sånt plats längre, men tyvärr min sambo har precis börjat så. Han delar fullständig nu mina erfarenheter. Det är dålig miljö, absolut värst för forskare!

  2. Jag är huvudskyddsombud på Mälardalens högskola och reagerar på följande mening i artikeln: ”Från fackligt perspektiv har man varit skeptiska till satsningen på aktivitetsbaserade kontor allt sedan 2011 då det först kom på tal”. Jag måste tydliggöra att vi inte har varit ”skeptiska” utan vi har varit helt kritiska. Sedan dess har vi stridit hårt emot att aktivitetsbaserade arbetssätt ska gälla alla medarbetare. Detta nya arbetssätt kommer naturligtvis att bli en försämring av arbetsmiljön för många och det märkliga nu är att skyddsombuden inte bara samverkar med arbetsgivaren för en bra arbetsmiljö (som är vårt uppdrag) utan vi arbetar nu för att försöka lindra de negativa konsekvenserna av det av arbetsgivarens ålagda arbetssätt.

  3. Har personligen erfarenhet från att ha suttit i kontorslandskap i 2 år. Kommer aldrig hända igen! Produktiviteten föll med 50%. Helt omöjligt att fokusera och man får börja om med i princip varenda beräkning för att någon kommer och stör mitt i..
    Lyckligt lottad att jag har en kompetens som är eftertraktad och därmed kan välja arbetsgivare. Detta är en av få saker som faktiskt är viktigare än lön. Här borde facket göra allt de kan för att stoppa. Att ta till strejkåtgärder tycker jag inte är orimligt.

    • Håller i huvudsak med. Man sparar 10-20% i lokalkostnader. Tappar 20-40% i effektivitet. Lokalkostnadsbesparingen är lätt att mäta, men inte effektivitetsförlusten. Därför fortsätter vansinnet.

      Aktivitetsbaserade kontor funkar kanske tex för personer som arbetar med marknadsföring eller försäljning, där man kan flyta runt på kontoret med en MacBook, visa presentationer och sitta i möten. Men för ”riktiga” ingenjörer som behöver arbeta ostört, analysera komplex information, och bedriva utveckling, är förlusten med aktivitetsbaserade kontor betydligt större än vinsten.

      Strejkåtgärder blir nog dessvärre svårt att tillta tyvärr. Får hoppas att företagen nyktrar till istället, alternativt att personalen flyr företagen som inte tillhandahåller lämpliga kontorslokaler till sina anställda.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Kollegor fikar

Risk för trötthet när vi träffar kollegorna igen

2
Ett och ett halvt års distansjobb har gjort oss ovana att vara bland kollegor. Här ger psykologen Anders Rydell råd för att det ska gå bra att komma tillbaka till jobbet.

Kommunerna har förstått att distansarbete fungerar

0
Före pandemin var det kalla handen för den som ville jobba hemifrån. Nu har flera kommuner ändrat inställning. Fyra kommuner som Ingenjören har pratat med öppnar för distansarbete.

Så påverkas ingenjörerna i Skellefteå av Northvolt

0
För ingenjörerna i Skellefteå kommun har etableringen av Northvolt i allra högsta grad förändrat arbetsvardagen.

Staten behöver vässa sig för att rekrytera ingenjörer

1
Samhällsnyttan är en viktig anledning till att unga söker jobb i staten. Ändå är det få ingenjörsstudenter som överväger att jobba statligt visar en rapport från Arbetsgivarverket.
Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

Facket larmar om arbetsmiljöbrister på Paradox

0
Medarbetare på spelföretaget Paradox larmar nu om problem med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Och särskilt utsatta är kvinnorna.

Arbetslösheten för ingenjörer nästan som före pandemin

0
I augusti låg arbetslösheten för ingenjörer på 1,3 procent – bara 0,1 procent över nivån två år tidigare. Samtidigt deltar fler ingenjörer i program hos Arbetsförmedlingen.

Civilingenjören som avslöjade pensionsbluffen i Allra

1
Varför krävdes det en civilingenjör i teknisk fysik för att avslöja hur pensionsföretaget Allra hade lurat spararna på hundratals miljoner kronor? Läs vad som fick Patrick Siegbahn att granska dem.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA