Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt "Hur mycket är min övertid värd?"

”Hur mycket är min övertid värd?”

Är det smart att avtala bort sin övertid? Och innebär det att man förväntas jobba hur mycket som helst? Jenny Arkliden, ombudsman på Sveriges Ingenjörer ger råd om vad du bör tänka på innan du skriver på ett avtal om övertidsavlösen.

Min arbetsgivare vill avtala bort min rätt till övertidskompensation, kan de göra det?

– Rätten till övertidskompensation finns inte föreskriven i någon lag. Det är ofta en kollektivavtalad rättighet som arbetsgivaren har möjlighet att avtala bort. Men det kräver att det blir en överenskommelse, arbetsgivaren kan alltså inte ensidigt avtala bort din rätt till övertidskompensation.

Vad innebär det i praktiken?

Jenny Arkliden, ombudsman.

– Normalt får du övertidsersättning i pengar eller kompensationsledighet i tid när du beordrats att jobba övertid. Om du avtalar bort din rätt till övertidskompensation så får du alltså ingen annan ersättning för övertid än det du och din arbetsgivare kommit överens om. Det kan vara tre eller fem extra semesterdagar och/eller högre lön.

– Det är viktigt att poängtera att även om du avtalat bort rätten till övertidskompensation så ska övertid bara komma i fråga om något oförutsett händer i verksamheten. Att planera in och räkna med regelbunden övertid för att få verksamheten att gå runt är inte förenligt med kollektivavtalen eller Arbetstidslagen.

Är det inte bara chefer som har sådana avtal?

– Tyvärr kommer vi i kontakt med företag som slentrianmässigt vill att alla anställda ska avtala bort rätten till övertidskompensation, men det är alltså inte tanken bakom kollektivavtalen. Det är främst tre kategorier av tjänstemän som kan göra det: Chefer, tjänstemän med okontrollerbar arbetstid exempelvis säljare eller personer med ett arbete som utförs i hemmet samt tjänstemän med frihet i arbetstidens förläggning, ofta kallad oreglerad arbetstid, där det som mäts är arbetsresultatet.

När kan det vara fördelaktigt för mig att avtala bort min övertidskompensation?

– Det kan vara en fördelaktig lösning för dig om du har ett arbete där det inte förkommer övertidsarbete i någon nämnvärd omfattning eller om du får tillräckligt bra kompensation i förhållande till den mängd övertid som du uppskattar att du kommer att ha.

– Även om det är lockande med en extra semestervecka så är det ofta en dålig kompensation för att avstå övertidsersättning. För att ta ett exempel så behöver du bara arbeta 25 timmars enkel övertid på ett år för att det ungefär ska motsvara värdet på en veckas extra semester. Enkel övertid är övertidsarbete på helgfria vardagar mellan 06.00 och 20.00. Arbetar du mer övertid än så bör du alltså även kompenseras med extra lön för att det ska bli balans i överenskommelsen. På Sveriges Ingenjörers sajt finns det ett verktyg som du kan använda för att räkna ut värdet på övertiden för just dig.

Om jag avtalar bort min rätt till övertidskompensation, kan arbetsgivaren då kräva att jag arbetar hur mycket som helst?

– Har du endast avtalat bort rätten till övertidskompensation så omfattas du fortfarande av de skyddsregler som gäller arbetstid som föreskrivs i arbetstidsavtalen. Där finns bland annat regler om hur lång den ordinarie arbetstiden får vara i genomsnitt och när och i vilken omfattning övertid får tas ut.

– Det man bör vara uppmärksam på är att en del arbetsgivare vill avtala bort både rätten till övertidskompensation och skyddsreglerna gällande arbetstid i arbetstidsavtalen, benämnt §§ 2-5. Skriver man under på det så innebär det att det inte finns några uttryckliga begränsningar för hur mycket man får arbeta. Någon genomsnittlig ordinarie arbetstid om 40 timmar gäller då inte och det finns inte heller något tak för hur många timmars övertid som arbetsgivaren kan beordra. Att gå med på det kan innebära en ganska otrygg och ohälsosam arbetssituation om arbetsgivaren har höga krav på prestation och med hänsyn till det gränslösa arbete som dagens teknik möjliggör.

Fakta: Övertidsersättning 2018

I 2018 års löneenkät uppgav 63 procent av de privatanställda civilingenjörerna att de inte hade rätt till särskild övertidsersättning. Inom den statliga och kommunala sektorn var motsvarande andel 61 respektive 42 procent. Bland de privatanställda högskoleingenjörerna, som är en betydligt yngre grupp än civilingenjörerna, uppgav 44 procent att de inte hade rätt till särskild övertidsersättning.

Vad bör jag tänka på innan jag skriver på?

– Gör så mycket research du kan för att skapa dig en bild av hur mycket övertid det kan bli på ett år. Fråga arbetsgivaren om hur det brukar se ut och finns det lokalt förtroendevalda så kan du även ta kontakt med dem för att för att göra en ”reality-check”. På så sätt blir det lättare att beräkna vilken kompensation i semesterdagar och eller lön som är rimlig.

– Ett alternativ kan också vara att föreslå att ni tar diskussionen om att avtala bort övertidskompensationen efter ditt första anställningsår, när du själv bildat dig en uppfattning om hur mycket övertid du faktiskt har.

Kan jag säga nej till att avtala bort min övertidskompensation även om alla andra på företaget redan gjort det?

– Ja, eftersom det krävs att båda parter är överens om det för att man ska kunna träffa en överenskommelse. Går man inte med på det finns dock risken att arbetsgivaren förflyttar sitt intresse till någon annan sökande, men juridiskt sett krävs att ni är överens för att det ska vara möjligt att avtala bort rätten till övertidskompensation.

Kan jag säga upp avtalet om jag ångrar mig?

– Ja, det brukar finnas möjlighet att säga upp överenskommelsen en tid innan kommande semesterår eller kommande lönerevision. Då får du möjlighet att försöka omförhandla avtalet så att det bättre motsvarar den övertid som du arbetar. Ett bra tips är att själv föra bok över övertiden så får du ett underlag för en omförhandling. Kommer du och din arbetsgivare inte överens så återgår man till huvudregeln, det vill säga rätt till övertidskompensation i tid eller pengar mot att arbetsgivaren har rätt att ta tillbaka de extra semesterdagarna och eventuellt lönetillägg.

– Ta gärna kontakt med oss först. Eftersom Sveriges Ingenjörer har cirka 80 olika kollektivavtal som kan variera i innehåll så råder vi medlemmarna att ta kontakt med oss innan man säger upp en överenskommelse om bortavtalad övertidsersättning. Då kan vi ge rådgivning i det specifika fallet.

Fråga facket

Under temat ”Fråga facket” tar vi upp utvalda frågor som medlemmar ställer till Sveriges Ingenjörers rådgivning.

Har du en fråga? Här finns kontaktuppgifter till rådgivningen.

Här hittar du alla frågor vi skrivit om hittills.

Vad är ditt råd till mig om jag väljer att skriva på?

– Håll koll på din arbetstid. När man avtalar bort rätten till övertidskompensation och eventuellt också skyddsreglerna i arbetstidsavtalen så finns det alltid en överhängande risk att man på eget initiativ jobbar lite mer än vad som är hälsosamt. Din arbetsgivare har fortfarande ansvar för din arbetsmiljö, men tänk på att själv sätta gränser för hur mycket du jobbar. Se också till att ha regelbundna uppföljningssamtal med din chef så att du kan få hjälp med prioritering och avlastning om det blir för mycket.

Anna Nyström

6 KOMMENTARER

  1. Undrar lite stillsamt, efter att ha läst texten ovan o kommentarer, om det fortfarande är så att avtal om övertidsavlösen är förenliga med EUs skyddsdirektv om man även avtalar bort paragraf 2 till 5 i arbetstidsavtalet? (Om man nu jobbar i industrin.)

    Om det nu inte är så, skulle inte mott fackförbund ta upp frågan och förklara att avtal med paragraf 2-5 inte är lagliga? (Om nu EU direktiv är lag vilket jag har för mig att de brukar bli.)

    • EG:s arbetstidsdirektiv ger möjlighet att undanta de arbetstagare som har stor frihet att själv förfoga över sin arbetstid, från direktivets tillämpning. Mot bakgrund av det har kollektivavtalsparterna gjort bedömningen att våra arbetstidsavtal är förenliga med EG:s arbetstidsdirektiv. Skulle det visa sig att arbetstagaren inte har någon större frihet att själv förfoga över sin arbetstid så finns möjligheten att årligen säga upp överenskommelsen om undantag från §§ 2-5. Jenny Arkliden, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

  2. Känns som alla nya avtal är utan övertid med en veckas extra semester som standard. Att tacka nej till det är som att tacka nej till jobbet och när alla arbetsgivare gör detta i Sverige är enda alternativet till att säga nej att flytta från landet (vilket man kanske inte gärna gör utan accepterar detta villkor).

    ”tjänstemän med frihet i arbetstidens förläggning, ofta kallad oreglerad arbetstid, där det som mäts är arbetsresultatet.”
    Vad är detta för typ av jobb? Tycker det låter som alla typer av jobb civilingenjörer har. Skulle ni räkna verksamhetskonsult till detta?

  3. Stämmer detta?
    Har inte EU direktiet begränsat vad som är möjligt att avtala bort?

    ”EU:s arbetstidsdirektiv har medfört inskränkningar i den möjlighet som tidigare förelåg att i kollektivavtal fritt avtala om arbetstidsfrågor. Numera måste avvikelser från arbetstidslagen hållas inom ramen för vad EU: arbetstidsregler medger. EU-spärren innebär att avvikelser från lagen inte får medföra att mindre förmånliga villkor ska tillämpas för arbetstagarna än vad som följer av EU:s arbetstidsdirektiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden).”

    https://www.foretagarnet.se/JP-Foretagarnet/Handboken/Handboken/d_127869-allmant-om-reglerna-om-arbetstid

    • Så här svarar Jenny Arkliden, ombudsman på Sveriges Ingenjörer. ”I de kollektivavtal där vi gjort avsteg från Arbetstidslagen har kollektivavtalsparterna varit eniga om att avtalen ligger inom ramen för EG:s arbetstidsdirektiv.”

  4. En extra semestervecka plus 10% högre lön motsvarar ca 150 timmars enkel övertid på ett år. Tänker jag rätt? Det är, åtminstone i vissa avtal, också gränsen för hur mycket övertidstimmar en person får ta ut under ett år utan att arbetsgivaren söker dispens hos facket. En hygglig deal för många kan jag tänka mig. Att tiden för återhämtning blir kortare vid övertidsuttag, vilket ökar risken för stressrelaterade sjukdomar, är också en faktor och ett argument att beakta i sammanhanget. Det finns med andra ord en gräns för när ett övertidsuttag mynnar ut i en långsiktig förlustaffär för alla parter, såväl ekonomiskt som psykosocialt. Förutsättningarna och gränserna är givetvis individuella. Har man tex familj med yngre barn så finns det inte mycket luft i kalendern och möjligheterna att jobba över på ett hållbart sätt är små. Utöver det så är min mening att vinsten av beordrad övertid för tjänstemän är diskutabel rent generellt, från ett arbetsgivarperspektiv.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

0
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

0
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

Cykelförmån och avdrag för jobb på annan ort – här är nya lagarna 2022

0
Den 1 januari 2022 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är åtta som påverkar arbetslivet.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 10 januari

0
Nu gör vi uppehåll, men är tillbaka igen den 10 januari.

Min kollega är lat – vad ska jag göra?

1
Vad gör man med kollegor som inte engagerar sig, som levererar i sista minuten och gör bara exakt det som förväntas? Så här svarar psykologen.
Unga ingenjörer

Nästan fem gånger fler ingenjörer examineras i dag än i slutet av 70-talet

11
För 40 år sedan examinerades 1 500 ingenjörer per år. Nu är antalet 7 300.   

Fler utländska doktorander stannar i Sverige

0
Mer än varannan utländsk doktorand stannar i Sverige efter examen. Linköpings universitet, Chalmers och KTH är lärosätena som har flest utländska doktorander som stannar.

Karolina Unger: Civilingenjören som blev klimatinfluencer

4
För två år sedan lämnade Karolina Unger ett välbetalt jobb för att på heltid kunna ägna sig åt det hon brinner för. Hon startade KLIMPO – ett forum för att Sverige ska klara målet att bli klimatneutralt 2045.  

VI REKOMMENDERAR

Man som slappnar av framför julgran

Så gör du för att stressa ner i jul

1
Låt inte julen bli ytterligare en stressfaktor. Här ger experterna sina bästa tips för att stressa ner i jul - och för att slippa stressa när du börjar jobba igen.

TOPPLISTA