Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Bygger med solceller i väggarna

Bygger med solceller i väggarna

Intresset för solenergi växer snabbt i Sverige just nu och det kommer allt fler smarta lösningar med integrerad solcellsteknik. I Örnsköldsvik bygger den tidigare hockeyspelaren Markus Näslund ett flerfamiljshus med solceller i fasaden. 

Intresset för att använda solen som energikälla växer starkt. Enligt Energimyndigheten har antalet nätanslutna solcellsanläggningar ökat med drygt 67 procent mellan 2017 och 2018. Förra året installerades det nästan 10 200 nätanslutna solcellsanläggningar och den totala installerade effekten uppgår till 411 MW.

En bidragande orsak till ökningen kan var solcellsstödet, men även de krav på energihushållning som finns i Boverkets byggregler, BBR, som nyligen har skärpts.

– Hårdare krav på energianvändning i nyproduktion i kombination med ökade elpriser driver på utvecklingen av energieffektivisering och lösningar för bland annat solenergi. Det innebär att man idag i princip inte bygger nya fastigheter utan att ha någon typ av solenergilösning, berättar Sara Klingberg som är teknisk chef och ingenjör på det svenska solcellsföretaget Soltech Energy.

Integrerade solceller kan användas för att ersätta traditionellt byggmaterial som tegel, puts eller fasadskivor.

Soltech är en av flera aktörer på den svenska marknaden som utvecklar teknik för att integrera solceller i både tak- och fasadmaterial. Företaget är även aktivt på den kinesiska marknaden som producent av solenergi. Under våren har de gjort flera uppköp av svenska installationsföretag för att nå ut med sina produkter på den svenska marknaden. Det hetaste på marknaden just nu är integrerade lösningar för både tak och fasad, där traditionellt byggmaterial kan ersättas med solceller.

Enligt Sara Klingberg, som specialiserat sig på fasadlösningar, är solceller på fasaden ett bra alternativ för våra svenska förhållanden. När solen står lågt på himlen får man en jämnare produktionsyta på en fasad jämfört med tak.

– En taklösning producerar mest energi på dagen då solen står som högst. En fasadlösning kan däremot fånga upp energin under en större del av dagen och passar även bra för vår- och höstsol då solen står lite lägre, förklarar Sara Klingberg.

Nyligen tog Soltech hem sin första affär för en integrerad fasadlösning i Sverige för en byggnad centralt i Örnsköldsvik som hockeyspelaren Markus Näslund uppför. Här har entreprenören valt att använda solceller istället för tegel, puts eller fasadskivor. Sara Klingberg berättar att solcellerna monteras precis som andra fasadmaterial med en ventilerad luftspalt. Själva solcellerna lyfts in på skenor och låses fast med gummidelar. Där det inte går att använda solceller monteras passbitar med samma utseende, vilket innebär att fasaden ger ett enhetligt intryck.

Sara Klingberg, Soltech Energy.

– Fördelen med vår lösning är att den är snabb och enkel att montera. Arkitekten som ritat huset i Örnsköldsvik har utgått från solcellernas storlek på ett fint sätt, vilket innebär att exempelvis fönster anpassats för att motsvara tre solceller på höjden. Fasaden får ett speciellt utseende som reflekterar omgivningen och jag tror att det kommer att bli en häftig byggnad.

Bygget av solcellshuset i Örnsköldsvik pågår för fullt. De två huskropparna kommer att rymma 38 lägenheter och beräknas stå klara för inflyttning i februari nästa år. Enligt simuleringar kommer solcellerna att producera ungefär 22 000 kWh per år.

– Solenergi behöver inte bli speciellt dyrt idag, inte minst för att du kan bygga med material där solcellerna ersätter annat byggmaterial. En solcellsfasad är idag endast marginellt dyrare än en traditionell fasadlösning. Dessutom betalar sig den extra kostnaden genom elen den genererar, poängterar Sara Klingberg.

Men i takt med utvecklingen av solceller uppstår också nya utmaningar. Vad händer exempelvis om någon bygger ett hus som skuggar din solcellsfasad?

– När tekniken utvecklas ställs vi hela tiden inför nya frågeställningar och detta kan förstås bli ett problem. Här kommer det förmodligen att bli nödvändigt att se över bygglovsprocessen framöver så att man undviker sådana konflikter, konstaterar Sara Klingberg.

Anna Nyström

3 KOMMENTARER

  1. Hej! Om man ska installera solceller så ska man naturligtvis göra det på byggnader eller andra konstruktioner som ändå finns eller ska uppföras. (Man ska absolut INTE bygga solcellsparker på mark där livsmedel eller skog kan produceras.) ETT GRUNDLÄGGANDE PROBLEM MED SOLCELLER i regioner med måttlig solinstrålning ÄR DOCK DERAS LÅGA EROEI (Energy Returned on Energy Invested), alltså nettoenergiytbyte. Från Schweiz och norrut i Europa kan det i värsta fall vara så att solcellerna inte ger något nettoenergiutbyte alls om man tänker sig solceller i stor skala som ersättning för fossil elproduktion. Se https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0301421517302914 Nettoenergiutbytet blir förstås något större om man ersätter fasadmaterial med solceller. Se även https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0360544213000492?via%3Dihub Mvh René Mortensen

    • Frågan är stor och komplex och det finns många delar i detta att ta hänsyn till.
      För de solceller som vi har i våra integrerade produkter ser det ut såhär: Det går åt cirka 32 kWh att producera en solcell som producerar 85 W. Lite energi går också åt till transporten. Om den solcellen monteras i söderläge på ett tak i Stockholm (eller i en solcellspark) kommer den producera ca 82 kWh på ett år. Det tar alltså inte ens ett år innan solcellen har producerat den energi som går åt för att tillverka den. /Sara Klingberg, Soltech

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

23
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA