Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Forskare undersöker om ingenjörer kan ersättas med AI och robotar

Forskare undersöker om ingenjörer kan ersättas med AI och robotar

Hur kommer artificiell intelligens att förändra arbetsmarknaden och hur påverkas arbetsuppgifter och löner för akademiker, bland annat ingenjörer? Frågorna ska en grupp forskare besvara i en stor studie som startar vid årsskiftet.   

Det saknas inte forskning om hur robotar och artificiell intelligens kan förändra arbetsmarknaden i framtiden. Flera forskare har försökt beräkna hur många jobb som riskerar att försvinna inom olika yrken och skattningarna varierar från 10 till 50 procent.

Vid årsskiftet startar en forskargrupp vid Örebro universitet en stor studie om effekterna av AI inom yrken i tjänstesektorn, bland annat ingenjörer, arkitekter, jurister och revisorer. Nationalekonomen Magnus Lodefalk är en av forskarna.

Magnus Lodefalk, Örebro universitet

Varför ska ni studera just de här yrkesgrupperna?

– Vi vill borra lite djupare och fokusera på yrken inom det som kallas ”Knowledge intensive business services”, yrken som kräver högskoleutbildning och som sysselsätter många på arbetsmarknaden. Medan robotar redan delvis ersätter anställda i vissa yrken, exempelvis lagerarbetare, tror vi inte att det är lika enkelt inom alla akademiska yrken.

Är akademiker svårare än andra att ersätta med robotar och AI?

– Ja, men vi vet ännu inte så mycket om hur stor eller liten potentialen är. Det här är kunskapsintensiva yrken med komplexa arbetsuppgifter och därför extra intressanta att studera. AI har haft en kraftig utveckling på senare år och kanske är det först nu som tekniken kan börja lösa arbetsuppgifter inom akademiska yrken.

Vilka är huvudfrågorna?

– Vi kommer att studera hur AI påverkar arbetets innehåll, behovet av arbetskraft och lönenivåer. Resultaten ska jämföras mellan olika grupper, exempelvis män och kvinnor, yrkesgrupper och företagstyper. Ger AI exempelvis olika effekter på löner, arbetsuppgifter och behov av arbetskraft i företag som enbart är verksamma i Sverige jämfört med stora exportföretag?

Hur ska studien gå till?

– Vi börjar med en kartläggning av arbetsuppgifter inom olika yrken. Det finns databaser som beskriver detta i detalj men vi ska också studera platsannonser över tid och se hur innehållet har förändrats. Vi kommer också använda enkäter till experter inom olika yrken, både i Sverige och internationellt, för att få ett bättre grepp om hur tekniken har utvecklats och används. Först när vi förstår exakt vilka arbetsuppgifter som ingår i olika yrken kan vi modellera och skatta hur tekniken påverkar jobb, löner och efterfrågan på arbetskraft i framtiden.

Ska akademikerna vara oroliga för att hälften av jobben försvinner?

– Jag tror inte det. Forskning som visar att AI leder till att hälften av jobben försvinner kan ha tittat för ensidigt på vad teknik kan göra. De är inte samma sak som att tekniken kommer att användas. Vi har träffat robotforskare som säger att teknik som redan finns inte används och det finns många förklaringar till det.

Mer om projektet

Forskargruppen består av Aili Tang, Hildegunn Kyvik Nordås och Magnus Lodefalk vid Handelshögskolan, Örebro universitet. Forskningsprojektet är ett samarbete med gruppen vid Handelshögskolan på Örebro universitet och fyra AI-forskare vid forskningsmiljön Centrum för tillämpade autonoma system, AASS, vid Örebro universitet. Fyra forskare i nationalekonomi från Portugal, Tyskland och Storbritannien samt en AI-forskare från Microsoft i USA är också knutna till projektet.

Kan man misstänka att ingenjörer påverkas mindre än andra akademiker?

– Sannolikt påverkas ingenjörernas arbete i viss mån av AI och teknikutveckling på samma sätt som för andra akademiker. Men AI skapar också arbetstillfällen för ingenjörer och bistår dem i arbetet. Därför kan det visa sig att det finns skillnader.

När kan vi ta del av forskningsresultaten?

– Projektet startar vid årsskiftet och har finansiering för minst tre år, sannolikt fyra. Det är också möjligt att det blir en förlängning.

Hur kommer resultaten att användas?

– Vi tror att det blir intressant både för individer, företag och beslutsfattare att förstå hur den nya tekniken påverkar efterfrågan på arbetskraft och löner. Beslutsfattare behöver också förstå hur regleringar och den nya tekniken samverkar. Företag behöver planera sin kompetensförsörjning och regeringen och högskolorna behöver ta beslut om framtidens utbildningar.

Hur kan resultaten påverka ingenjörerna?

– Ingenjör är ett reglerat yrke i flera länder. Det kan påverka hur AI används och på så vis även hur ingenjörsyrkets innehåll och ingenjörernas konkurrenskraft utvecklas.

Karin Virgin

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Hybridarbete – forskarnas råd för att få det att fungera

0
Några dagar på kontoret och några dagar hemma. Hur får vi det hybrida arbetslivet att fungera, både för företag och individer? Läs forskarnas råd.

Fortsatt bra arbetsmarknad för ingenjörer

1
Tillgången på civil- och högskoleingenjörer kommer vara ungefär lika stor som efterfrågan om fem år. Den bedömningen gör Sveriges Ingenjörer. Arbetsgivarnas krav på att utbilda fler är fel väg säger förbundet.
Mittuniversitetet och IPCC

Att bli högskoleingenjör kan ta dig hela vägen till FN:s klimatpanel

1
Lyft fram vad man kan bli som högskoleingenjör, tycker Jessica Bagge på Sveriges Ingenjörer. Som att man kan bli Sveriges representant i IPCC, som Lena Lindström.

Bortsållad på grund av ålder – så här kan du göra

0
Ålder ska inte vara ett hinder i arbetslivet. Trots det är det många som upplever just detta. Så här kan du och facket sätta press.

Expertens tips inför löneförhandlingen: ”Var djärv och ta i”

0
Ett nytt jobb innebär även ett guldläge för en högre lön. Så här vässar du dig inför löneförhandlingen.
Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

21
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA