Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Ingenjör från Chalmers leder världens smartaste människor

Ingenjör från Chalmers leder världens smartaste människor

Björn Liljeqvist var 15 år när han blev medlem i Mensa – föreningen för de som har en intelligens högre än 98 procent av befolkningen. Nyligen valdes han till ordförande för Mensa International – paraplyorganisationen för Mensa i alla länder – en utmaning som kräver mer än IQ 130.

Det finns många fördomar om Mensa och Björn Liljeqvist har hört de flesta. I dag är han 43 år och har varit med i föreningen i 28 år.

– Med åren blir man väldigt medveten om intelligenskvotens begränsningar. Trots hög IQ kan man göra korkade grejer, ha dåligt omdöme och inte ha en högre moral än andra.

Att alla medlemmar i Mensa är akademiker och har intellektuella arbeten är också en myt. I föreningen finns många yrken representerade och alla har inte ens högskoleutbildning.

Björn Liljeqvist är i botten civilingenjör men vägen dit var inte spikrak. Efter två års studier i japanska började han civilingenjörsprogrammet i elektroteknik på Chalmers.

Läs också

Björn Liljeqvist har skrivit två böcker om inlärning:
Plugga smart och lär dig mer (2006)
Plugga smartare (2019)

Läs Björns 7 bästa tips för bättre studieteknik 

Första året på högskolan blev omtumlande. Under hela skoltiden saknade han helt utmaningar och skrev sällan ett prov utan alla rätt. På Chalmers fick han plötsligt uppgifter som han inte omedelbart förstod och inför tentorna blev han tvungen att plugga. Eftersom han inte tidigare behövt lära sig studieteknik gick det första året sådär men efterhand lärde han sig konsten att plugga.

Nu driver Björn Liljeqvist sedan många år företaget BrainGain där han håller föreläsningar i effektiv inlärning, i första hand för högskolestudenter och lärargrupper men även på gymnasieskolor och företag.

I somras blev han vald till ordförande i Mensa International, ett ideellt förtroendeuppdrag.

Björn Liljeqvist

Vad innebär uppdraget?

– Målet för Mensa är att det ska finns en förening i varje land. I dag har vi över 134 000 medlemmar i över 100 länder. Jag är ordförande för den paraplyorganisation som samordnar och ser till alla föreningar fungerar på samma sätt, ungefär som att en BigMac ska smaka likadant på alla McDonalds restauranger i världen.

Vad gör medlemmarna på sina möten?

– Vi har många sociala aktiviteter men jobbar också på olika sätt för att intelligens ska erkännas och värderas som en tillgång i samhället. I Indien reser medlemmarna ut i byar och arrangerar Tribal Mensa, tester för att hitta särbegåvade barn. I Tjeckien driver Mensa en egen skola där man samlar pedagogisk kompetens för den här typen av barn. I Sverige skickar Mensa ut informatörer som träffar lärargrupper för att berätta hur de kan känna igen barn med hög intelligens och ge dem extra stöd.

Hur etablerat är Mensa i andra länder?

– Det varierar men inget annat land har så många medlemmar per capita som Sverige och Finland. Det beror inte på att det finns fler individer här med en hög intelligenskvot utan snarare på att vi har en bra föreningstradition.

När kom du i kontakt med Mensa?

– Jag var 15 år och gick årskurs 9 i Bergtorpsskolan i Täby. Vi hade en lärarvikarie i bild som hette Jola Sigmond. En dag efter skolan började vi prata och det blev ett av de mest spännande samtal jag hade varit med om. Känslan är svår att förklara men det var som att kasta en boll som han fångade och kastade tillbaka. Det var ett helt annat tempo och djup i samtalet än jag någonsin hade upplevt. Jola som var medlem i Mensa kom att fungera lite som en mentor och övertygade mig att göra föreningens test för medlemskap.

Vad har ditt engagemang i Mensa gett dig?

– Först och främst min fru Camilla som också är medlem och nu också en dotter som vi fick i somras.

Hur tycker du att samhället tillvaratar talanger?

– Bättre än förr och det märker jag också på reaktionerna kring Mensa. Förr var föreningen nästan en provokation för många men idag har vi generellt en större acceptans för mångfald. Men begåvning är både överskattad och underskattad. Den är fortfarande underskattad på samhällsnivå och vi borde bli bättre på att tillvarata talanger inom alla områden. På individnivå är begåvning överskattad. Man kan inte reducera sig själv till en talang. Det viktiga är vad man gör med den.

Vad har du gjort med din talang?

– Jag utbildade mig till civilingenjör och jobbade som det ett par år, först på Chalmers och sedan som konsult på Semcon. Jag var en duglig ingenjör och programmerare men insåg att många andra var minst lika bra, kanske till och med bättre. Min talang finns istället i processer för inlärning och kommunikation.

Hur kom du på det?

– Efter Chalmers tog jag upp mina studier i japanska igen och försökte komma på strategier för att lära mig fler japanska tecken. Jag testade en matematiskt inspirerad metod som visade sig fungera. Så småningom började jag hålla privata kurser i inlärningsstrategier, lästeknik och minne. Verksamheten växte, jag startade mitt företag och nu har jag arbetat med det här i 17 år, sedan 2012 på heltid.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

16
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

Här är hunden välkommen på kontoret

2
När mobiloperatören Tre nu öppnat för återgång till kontoret är också hundar välkomna. Det gör det möjligt för valpen Lukas att följa med sin husse på jobbet.

Managementkonsulten sadlar om till skådespelare

0
Trivs du med jobbet men drömmer ändå om att göra något helt annat? Det gjorde civilingenjören Annie Dahlin. Nu utbildar hon sig till skådespelare.

Här är kommunerna som kommit längst med klimatanpassning

0
Det är fortfarande få kommuner som kommit igång med ett systematiskt arbete med klimatanpassningar. Bäst är Lomma, tätt följt av Norrköping.
Karin Adelsköld

Har ni kul här, eller?

1
Vad är väl en dag på jobbet? Den kan vara tråkig och trist och... ganska kul. Här ger humorproffset Karin Adelsköld sina tips för en roligare jobbvardag.

Ny studie tar sig an störande ljud på kontoret

5
Det kan vara svårt att koncentrera sig i öppna kontorslandskap. Nu ska forskare undersöka om man kan skapa en bättre arbetsmiljö med hjälp av ljud.

Se upp för riskerna med distansarbete

0
– Distansarbete kan bli en kil mellan kollegorna och utvecklas till en missnöjeskultur, säger forskaren Linda Widar.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA