Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Undvik misstagen med flexibla kontor

Undvik misstagen med flexibla kontor

Många väljer idag aktivitetsbaserade kontorslösningar, men långt ifrån alla lyckas. Här är några av de vanligaste fallgroparna.

Det finns flera orsaker till att företag väljer att satsa på aktivitetsbaserade kontorslösningar. Många gör det för att främja samarbete och underlätta kommunikation och interaktion mellan medarbetarna. Andra gör det för att få plats med fler på samma kontorsyta eller minska kostnaderna för lokaler och energiförbrukning. Eller en kombination av båda.

Maral Babapour Chafi, Chalmers tekniska högskola

Oavsett syftet så finns det några faktorer som är avgörande för hur lyckad den nya kontorslösningen blir.

– Flexibla aktivitetsbaserade kontor har fördelar, men det finns också risker. För att lyckas krävs det att man lyssnar på medarbetarna genom en inkluderande planeringsprocess och arbetsmiljöarbete så att man skapa en känsla av gemensamt ägande över arbetsplatsen, säger Maral Babapour Chafi, forskare på avdelningen Design & Human Factors vid Chalmers tekniska högskola.

Tre fallgropar

  1. Utformning och anpassning av kontoret utgår inte från medarbetarnas behov.
  2. Miljön är felanpassad. Det kan till exempel vara att tysta rum är inte tysta, det finns för få platser eller att det finns för få smårum i närheten till landskapet dit man snabbt kan flytta sig för att ta samtal om det behövs.
  3. Kontorsutrustningen är inte anpassad för delad användning, vilket gör det svårt för medarbetare att byta plats och justera utrustningen efter individuella behov.

Maral Babapour Chafi har undersökt hur anställda och organisationer anpassar sig till flexibla aktivitetsbaserade kontor över tid. I de fallstudier som hon följt framträder ett tydligt mönster – arbetsplatsens design måste bygga på medarbetarnas och verksamhetens behov och hela tiden vara öppen för anpassning och förbättring.

Ett misstag som man bör undvika är därför att välja en standardlösning. Här handlar det inte bara om själva designen av kontoret, utan även om att vara öppen för anpassningar i efterhand.

I ett av hennes exempel var medarbetarna mycket skeptiska innan förändringen genomfördes, men ändrade sig och blev allt mer nöjda över tid. Förklaringen är att det företaget uppmuntrade medarbetarna att ge feedback. Synpunkter togs även upp i större arbetsmiljöforum där arbetsmiljöombud, fastighetsansvariga och linjechefer träffades för att diskutera förbättringar av arbetsmiljön.

I ett annat fall fanns det inte någon systematik för att ta tillvara på medarbetarna synpunkter om problem och personalen kände att man hade liten eller ingen möjlighet att påverka arbetsplatsens utformning. Det ledde till en känsla av resignation och det skapades också långvariga arbetsmiljöproblem hos de flesta som deltog i undersökningen.

– Ett problem med aktivitetsbaserade kontor är att det är svårt för medarbetarna att känna ägandeskap över sin arbetsmiljö. Därför är det viktigt att arbeta systematiskt med feedback från medarbetare så att de känner att de kan påverka sin arbetsmiljö och att hela kontoret är deras arbetsplats.

Ett annat misstag som sker under implementeringsskedet är att man är otydlig med syftet och inte är ärlig med vad man vill uppnå med förändringen.

– Om beslutet att satsa på aktivitetsbaserade kontor kommer uppifrån är det extra viktigt att man är tydlig med varför. Är det för att kapa kostnader så ska man säga det, då blir det lättare för medarbetarna att acceptera förändringen.

Maral Babapour Chafi påminner om att den stora kostnaden i en verksamhet inte är kontoret i sig, utan medarbetarna som arbetar där och skapar värde i verksamheten.

Aktivitetsbaserat flexikontor

Innebär att kontoret är utformat med olika typer av miljöer, till exempelvis öppna kontorslandskap, samtalsrum, tysta rum och mötesytor. Medarbetarna har inga fasta platser utan väljer fritt var de vill sitta. Forskning visar att den typen av arbetsmiljö främjar kommunikation, interaktion och samarbete, men den kan ha negativa effekter på avskildhet och koncentration.

– Att se till att kontoret anpassas för medarbetarna så att miljön främjar både hälsa och produktivitet är därför det absolut viktigaste för att förändringen ska löna sig.

En annan utmaning med flexibla kontor där medarbetarna saknar en fast kontorsplats är den fysiska arbetsmiljön – stolar, bord, tangentbord med mera måste kunna anpassas för olika användare. Det är något som man också bör ha beredskap för i organisationen. Vem ansvarar exempelvis för att hålla kontorsutrustningen i bra skick?

– Kontorsmöbler är ofta utformade för att användas av en person under en längre tid. Dessa produkter är svårt att justera för medarbetare och i flexibla miljöer blir det dessutom ett större slitage. Här behövs en produktutveckling som stödjer delad användning och det aktivitetsbaserade arbetssättet, konstaterar Maral Babapour Chafi.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Kollegor fikar

Risk för trötthet när vi träffar kollegorna igen

2
Ett och ett halvt års distansjobb har gjort oss ovana att vara bland kollegor. Här ger psykologen Anders Rydell råd för att det ska gå bra att komma tillbaka till jobbet.

Kommunerna har förstått att distansarbete fungerar

0
Före pandemin var det kalla handen för den som ville jobba hemifrån. Nu har flera kommuner ändrat inställning. Fyra kommuner som Ingenjören har pratat med öppnar för distansarbete.

Så påverkas ingenjörerna i Skellefteå av Northvolt

0
För ingenjörerna i Skellefteå kommun har etableringen av Northvolt i allra högsta grad förändrat arbetsvardagen.

Staten behöver vässa sig för att rekrytera ingenjörer

1
Samhällsnyttan är en viktig anledning till att unga söker jobb i staten. Ändå är det få ingenjörsstudenter som överväger att jobba statligt visar en rapport från Arbetsgivarverket.
Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

Facket larmar om arbetsmiljöbrister på Paradox

0
Medarbetare på spelföretaget Paradox larmar nu om problem med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Och särskilt utsatta är kvinnorna.

Arbetslösheten för ingenjörer nästan som före pandemin

0
I augusti låg arbetslösheten för ingenjörer på 1,3 procent – bara 0,1 procent över nivån två år tidigare. Samtidigt deltar fler ingenjörer i program hos Arbetsförmedlingen.

Civilingenjören som avslöjade pensionsbluffen i Allra

1
Varför krävdes det en civilingenjör i teknisk fysik för att avslöja hur pensionsföretaget Allra hade lurat spararna på hundratals miljoner kronor? Läs vad som fick Patrick Siegbahn att granska dem.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA