Klimatkrisen i världen kan gynna svensk industri

0
1069
Kina är en stor konsument av kol och olja som har undertecknat Parisavtalet. Det kräver stora omställningar och här kan många svenska företag bidra med lösningar inom miljöteknik och samhällsplanering. Foto: Getty Images.

Omställningen mot mer hållbara samhällen i Kina och Indien kan ge svensk industri ett rejält lyft. Smarta elnät, energieffektivisering, vatten och avlopp, återvinning och hållbara transporter är några områden där flera svenska storföretag kan öka sin export.

Förra året stod Kina för ungefär 28 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Som jämförelse var USA:s del av de globala utsläppen cirka 15 procent och EU-ländernas 10 procent.

– Kina och Indien kommer att spela en avgörande roll för att den globala klimatomställningen ska lyckas, säger Anna Breman, chefsekonom på Swedbank och ledamot i Industrins Ekonomiska Råd, som i en ny rapport bland annat tar upp hur klimatfrågan kan påverka svensk industri.

Städerna i Kina och Indien växer i rekordfart och det skapar flera akuta behov. Indiens städer beräknas öka sin golvyta lika mycket som hela Chicagos bostads- och kommersiella golvyta varje år fram till 2030. Kina kommer att uppleva mer än dubbelt så stor ökning varje år fram till 2025.

Flera studier visar att både Kina och Indien behöver investera mer i sina städer för att klara de grundläggande behoven. Enligt en prognos av Bloomberg New Energy Finance kommer Kina och Indien att behöva investera 4,3 biljoner dollar i elproduktion i fram till 2050. McKinsey hävdar i en rapport från förra året att flera kinesiska och indiska städer kommer att lida av akut vattenbrist redan 2030.

Svenska företag kan öka exporten

I omställningen till en mer hållbar utveckling i både Kina och Indien kan svensk industri bidra med lösningar inom teknik och samhällsplanering menar Industrins ekonomiska råd i rapporten. Trots att Kina själv är en stor producent av miljöteknik är många svenska företag konkurrenskraftiga.

Ericsson, Electrolux och ABB är exempel på företag som är verksamma inom smarta elnät, Alfal Laval, Ericsson och Volvo arbetar med energieffektiviseringar. Flera svenska storföretag erbjuder lösningar inom vatten- och avloppssystem, återvinning, hållbara transporter och förnybar energi.

Framför allt när det gäller smarta elnät ser exportmöjligheterna lovande ut. Fyra kinesiska storstäder planerar stora investeringar i avancerade elnät.

När det gäller lösningar för att minska koldioxidutsläppen är behovet stort i både Kina och Indien. Kina har skrivit på Parisavtalet och har en uttalad strategi för att minska utsläppen av koldioxid. Men utmaningen är stor eftersom 64 procent av elproduktionen kommer från kol.

Anna Breman från Industrins Ekonomiska Råd ser flera faktorer som gör att Sverige har bra förutsättningar att exportera klimatsmarta lösningar till Kina och Indien och andra växande globala marknader.

– Dels har vi flera konkurrenskraftiga svenska företag, dels finns etablerade handelskontakter med både Kina och Indien. Men något som också har betydelse är att svensk industri redan genomfört stora omställningar i sin egen produktion.

Det största enskilda orosmolnet  för Sveriges möjligheter att exportera mer miljöteknik är en upptrappning av handelskriget mellan USA och Kina. Handelshindren har bidragit till att den globala handeln saktar in. Om konflikten trappas upp kan det få allvarliga konsekvenser för både svensk och europeisk ekonomi, skriver Industrins Ekonomiska Råd i rapporten.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Blandade känslor bland anställda när Ringhals stänger

"Många ingenjörer fått mer arbetsuppgifter när de måste täcka upp för de som slutat" säger Ola Jönsson, ordförande för Akademikerföreningen på Ringhals. 

Sverige kan tvingas lagstifta om minimilöner

Svenska fack och arbetsgivare är mycket kritiska och oroade för att den svenska modellen med kollektivavtal kan hotas om EU beslutar om lagstadgade minimilöner i alla medlemsländer.

”Dyslexi är inget hinder för att bli ingenjör”

Peter Rosén har dyslexi, men satsade ändå på att läsa till ingenjör. "I arbetslivet är de sociala förmågorna viktigare än om man kan läsa snabbt och stava rätt" konstaterar han. 
Volvo Cars huvudkontor och tramadolkapslar

Droger på Volvo speglar omvärlden

Under 2019 rapporterades det om droger på Volvo cars i Torslanda. "Det speglar vilken värld vi lever i", säger Akademikerföreningens ordförande Anna Margitin Blomberg.

Akademiker i kommuner och regioner kräver bättre villkor

Ökad jämställdhet och bättre villkor för chefer är några av kraven som AkademikerAlliansen ställer i avtalsrörelsen 2020.

Stick ut i jakten på nytt jobb

Som ingenjör kan det vara värt att lägga lite extra krut på att lyfta fram sina personliga förmågor i sin jobbansökan, tipsar Erica Sundberg på TRR.
Sveriges Ingenjörers rådgivning

Besvarat: 21 327 frågor från ingenjörer

Antalet samtal till Sveriges Ingenjörers rådgivning ökar stadigt. Där kan medlemmar och förtroendevalda få snabba svar på arbetsrättsliga frågor - och stöd i tuffa situationer på jobbet.

Ingenjören som poddar om kvinnor i byggbranschen

Det är för få kvinnor i byggbranschen och de som finns syns inte. Den insikten sporrade byggingenjören Amanda Eklund att starta en podcast som lyfter fram kvinnorna i byggbranschen.
Kvinna som förhandlar

Kvinnor jobbar hårdare än män för att höja lönen

En ny undersökning visar att en större andel av kvinnorna än av männen arbetar aktivt för att höja sin lön. Det välkomnas av Sveriges Ingenjörers förhandlingschef som tycker att alla borde arbeta aktivt för att höja lönen.

Medvind för studenter som ställer miljökrav på företag

I december 2018 gick svenska studenter ihop och krävde att företag satsar mer på hållbar omställning. Joakim Rydén på KTH berättar hur företagen svarade. Och vad som har hänt sedan dess.