Forskare flyger flitigt fast förgäves

0
1599
Forskare som reser mycket i tjänsten är inte mer framgångsrika än kollegor som reser mer sällan. Foto: Getty images

Forskare som frekvent deltar vid konferenser och andra möten inom den akademiska världen är inte mer framgångsrika än de som reser mer sällan. Finansiärerna skulle kunna visa vägen för att minska forskarnas klimatavtryck.

En kanadensisk studie från University of British Columbia, UBC, har visat att det inte finns något samband mellan forskares akademiska meriter, i form av publiceringar eller hur ofta de citeras, och flitigt resande. Däremot finns det ett samband mellan hög lön och flitigt resande. Vidare konstateras det även i studien att klimatforskare inte flyger i mindre utsträckning än forskare inom andra områden.

Mats Benner har akademiskt ledarskap och forskningspolitik som specialområde. Foto: Johan Bävman

Mats Benner, professor vid Lunds universitet, med bland annat akademiskt ledarskap och forskningspolitik som specialområde, är inte förvånad över resultatet. Mobilitet har varit det traditionella sättet att minska beroendet av gamla handledare och ett sätt att öppna nya dörrar. Men resultatet av mobiliteten når en mättnadsgrad.

Det finns två typer av vetenskapliga sammanhang. Det ena är konferensen som kan locka tiotusentals deltagare. Det andra är arbetsmöten där forskare träffas och skriver tillsammans.

– Sedan finns det för mycket som varken är det ena eller det andra. Tänk efter vad ditt ämne är, vilka dina kollegor är och vilka typer av evenemang som faktiskt skapar något slags mervärde för dig, säger han.

Forskningsfinansiärer borde visa vägen

I dagsläget saknas ofta policys kring resande i tjänsten inom den akademiska världen. Mats Benner menar på att finansiärerna skulle kunna påverka resandet.

– Precis som att forskningsfinansiärer begär en policy om etik skulle de även kunna begära policy kring resor och klimatavtryck.

Mats Benner tror att finansiärer som uppmanar forskare att redovisa tanken bakom en resa samt vilket mervärde det skapar för arbetet skulle kunna vara ett första steg.

Det finns många lösningar för att hålla digitala möten och på så sätt undvika resande, men Mats Benner menar att fysiska möten ändå behövs i viss utsträckning.

– Elektronisk kommunikation, som videokonferenser, är ett bra komplement men det kan aldrig ersätta det fysiska mötet. Vi skulle behöva göra färre, men noga utvalda, resor där det finns en tanke bakom resan, säger han.

Resor i tjänsten markerar social status

Erik Rautalinko, universitetslektor i psykologi vid Uppsala universitet, ser social status och individens självbild som en faktor som kan påverka omfattningen av resandet.

– Det kanske kommer ett trendskifte snart i och med klimatdebatten, men att resa mycket, gärna långt och i affärsklass har länge varit ett sätt att markera social status. Det kan ge individen en känsla av att vara akademiskt relevant, säger han.

Erik Rautalinko menar även på att tradition och historia inom arbetsgrupper och företag spelar en viktig roll när det kommer till forskares flygvanor.

–Jag tror att det finns en stark tradition inom vissa delar av akademin att det är viktigt att mötas ansikte mot ansikte, en kultur som lätt lever vidare bland forskare som själva har fostras i den andan, säger han.

Caroline Le Ridou

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Anställda får byta semestertillägg mot semesterdagar

Ingenjörer i Region Västerbotten kan nu ta ut sitt semestertillägg i form av dagar istället för pengar. Detta är något som facket länge kämpat för.

Volvoingenjörerna oroas för mer maktkamp och mindre verkstad

Akademikerna vid Volvo Cars är oroliga för sysselsättningen i Sverige men också att förlora den företagskultur som har varit nyckeln till de stora framgångarna för företaget.
Hjärna där batteriet är slut

Nio tips för att få energin att räcka

Hjärnan gör av med 20 procent av vår energi - så det är inte konstigt om uppmärksamheten och orken tar slut på jobbet. Tänk därför på att ta hand om sig själv och hjärnan. Här är nio tips.
Styrelsen för Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro

AI populärt ämne i distrikt Örebro

Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro har valt ny styrelse, men räknar med att utöka den under året. Bland aktiviteterna är AI populärt och ämnet lär dyka upp i programmet också under 2020.

Ingenjörer behöver bättre kompetens i arbetsmiljö

Var finns eldsjälarna som brinner för att ingenjörer ska lära sig mer om arbetsmiljö i sin utbildning? Nu är det dags att nominera kandidater till Levipriset som Sveriges Ingenjörer delar ut.

Chalmers måste spara 250 miljoner kronor

Skenande pensionskostnader i kombination med låga räntor tvingar Chalmers att spara 250 miljoner kronor fram till 2022. Hur det ska gå till är ännu inte klart.

Gränslöst mejlande bidrar till stress inom högskolan

Studenter som förväntar sig snabba svar, kollegor som skickar jobbmejl på kvällar och helger. Nu höjs röster för behovet av rutiner och riktlinjer för hanteringen av e-post.

Så rustar du dig för en karriär efter disputation

Vad händer efter disputation och doktorsexamen? Sveriges Ingenjörer ger tips och råd om hur du drar nytta av din doktorsexamen.

Jobbet som företagets första ingenjör gav rivstart i karriären

Björn Allvin och Sarah Lindholm fick båda jobb som den första ingenjören på ett mindre företag. Det är ett beslut som de inte ångrar.

Anställda i stålindustrin minskar frivilligt sin arbetstid

Handelskonflikten mellan USA och Kina i kombination med signaler om en sviktande konjunktur har påverkat svensk stålindustri. Både SSAB och Uddeholm AB har gått ut med erbjudanden om att frivilligt gå ned i arbetstid.