Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Forskare flyger flitigt fast förgäves

Forskare flyger flitigt fast förgäves

Forskare som frekvent deltar vid konferenser och andra möten inom den akademiska världen är inte mer framgångsrika än de som reser mer sällan. Finansiärerna skulle kunna visa vägen för att minska forskarnas klimatavtryck.

En kanadensisk studie från University of British Columbia, UBC, har visat att det inte finns något samband mellan forskares akademiska meriter, i form av publiceringar eller hur ofta de citeras, och flitigt resande. Däremot finns det ett samband mellan hög lön och flitigt resande. Vidare konstateras det även i studien att klimatforskare inte flyger i mindre utsträckning än forskare inom andra områden.

Mats Benner har akademiskt ledarskap och forskningspolitik som specialområde. Foto: Johan Bävman

Mats Benner, professor vid Lunds universitet, med bland annat akademiskt ledarskap och forskningspolitik som specialområde, är inte förvånad över resultatet. Mobilitet har varit det traditionella sättet att minska beroendet av gamla handledare och ett sätt att öppna nya dörrar. Men resultatet av mobiliteten når en mättnadsgrad.

Det finns två typer av vetenskapliga sammanhang. Det ena är konferensen som kan locka tiotusentals deltagare. Det andra är arbetsmöten där forskare träffas och skriver tillsammans.

– Sedan finns det för mycket som varken är det ena eller det andra. Tänk efter vad ditt ämne är, vilka dina kollegor är och vilka typer av evenemang som faktiskt skapar något slags mervärde för dig, säger han.

Forskningsfinansiärer borde visa vägen

I dagsläget saknas ofta policys kring resande i tjänsten inom den akademiska världen. Mats Benner menar på att finansiärerna skulle kunna påverka resandet.

– Precis som att forskningsfinansiärer begär en policy om etik skulle de även kunna begära policy kring resor och klimatavtryck.

Mats Benner tror att finansiärer som uppmanar forskare att redovisa tanken bakom en resa samt vilket mervärde det skapar för arbetet skulle kunna vara ett första steg.

Det finns många lösningar för att hålla digitala möten och på så sätt undvika resande, men Mats Benner menar att fysiska möten ändå behövs i viss utsträckning.

– Elektronisk kommunikation, som videokonferenser, är ett bra komplement men det kan aldrig ersätta det fysiska mötet. Vi skulle behöva göra färre, men noga utvalda, resor där det finns en tanke bakom resan, säger han.

Resor i tjänsten markerar social status

Erik Rautalinko, universitetslektor i psykologi vid Uppsala universitet, ser social status och individens självbild som en faktor som kan påverka omfattningen av resandet.

– Det kanske kommer ett trendskifte snart i och med klimatdebatten, men att resa mycket, gärna långt och i affärsklass har länge varit ett sätt att markera social status. Det kan ge individen en känsla av att vara akademiskt relevant, säger han.

Erik Rautalinko menar även på att tradition och historia inom arbetsgrupper och företag spelar en viktig roll när det kommer till forskares flygvanor.

–Jag tror att det finns en stark tradition inom vissa delar av akademin att det är viktigt att mötas ansikte mot ansikte, en kultur som lätt lever vidare bland forskare som själva har fostras i den andan, säger han.

Caroline Le Ridou

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

23
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA