Forskare flyger flitigt fast förgäves

0
1679
Forskare som reser mycket i tjänsten är inte mer framgångsrika än kollegor som reser mer sällan. Foto: Getty images

Forskare som frekvent deltar vid konferenser och andra möten inom den akademiska världen är inte mer framgångsrika än de som reser mer sällan. Finansiärerna skulle kunna visa vägen för att minska forskarnas klimatavtryck.

En kanadensisk studie från University of British Columbia, UBC, har visat att det inte finns något samband mellan forskares akademiska meriter, i form av publiceringar eller hur ofta de citeras, och flitigt resande. Däremot finns det ett samband mellan hög lön och flitigt resande. Vidare konstateras det även i studien att klimatforskare inte flyger i mindre utsträckning än forskare inom andra områden.

Mats Benner har akademiskt ledarskap och forskningspolitik som specialområde. Foto: Johan Bävman

Mats Benner, professor vid Lunds universitet, med bland annat akademiskt ledarskap och forskningspolitik som specialområde, är inte förvånad över resultatet. Mobilitet har varit det traditionella sättet att minska beroendet av gamla handledare och ett sätt att öppna nya dörrar. Men resultatet av mobiliteten når en mättnadsgrad.

Det finns två typer av vetenskapliga sammanhang. Det ena är konferensen som kan locka tiotusentals deltagare. Det andra är arbetsmöten där forskare träffas och skriver tillsammans.

– Sedan finns det för mycket som varken är det ena eller det andra. Tänk efter vad ditt ämne är, vilka dina kollegor är och vilka typer av evenemang som faktiskt skapar något slags mervärde för dig, säger han.

Forskningsfinansiärer borde visa vägen

I dagsläget saknas ofta policys kring resande i tjänsten inom den akademiska världen. Mats Benner menar på att finansiärerna skulle kunna påverka resandet.

– Precis som att forskningsfinansiärer begär en policy om etik skulle de även kunna begära policy kring resor och klimatavtryck.

Mats Benner tror att finansiärer som uppmanar forskare att redovisa tanken bakom en resa samt vilket mervärde det skapar för arbetet skulle kunna vara ett första steg.

Det finns många lösningar för att hålla digitala möten och på så sätt undvika resande, men Mats Benner menar att fysiska möten ändå behövs i viss utsträckning.

– Elektronisk kommunikation, som videokonferenser, är ett bra komplement men det kan aldrig ersätta det fysiska mötet. Vi skulle behöva göra färre, men noga utvalda, resor där det finns en tanke bakom resan, säger han.

Resor i tjänsten markerar social status

Erik Rautalinko, universitetslektor i psykologi vid Uppsala universitet, ser social status och individens självbild som en faktor som kan påverka omfattningen av resandet.

– Det kanske kommer ett trendskifte snart i och med klimatdebatten, men att resa mycket, gärna långt och i affärsklass har länge varit ett sätt att markera social status. Det kan ge individen en känsla av att vara akademiskt relevant, säger han.

Erik Rautalinko menar även på att tradition och historia inom arbetsgrupper och företag spelar en viktig roll när det kommer till forskares flygvanor.

–Jag tror att det finns en stark tradition inom vissa delar av akademin att det är viktigt att mötas ansikte mot ansikte, en kultur som lätt lever vidare bland forskare som själva har fostras i den andan, säger han.

Caroline Le Ridou

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Jobberfarenhet kan bli genväg till studier

Att kunna dra nytta av sin arbetslivserfarenhet är en viktig komponent för att fler ska kunna utvecklas i yrkeslivet, enligt Valideringsdelegationen. Frågan är hur relevant är det för svenska ingenjörer.

Civilingenjören bytte yrke tre gånger: “Följde min nyfikenhet”

Civilingenjören Marléne Johansson har sadlat om från civilingenjör till lärare, startat eget företag och sedan bytt karriär en gång till. Och det är inget hon ångrar.

Över 8 000 ingenjörer korttidspermitteras

Den här veckan har tre av landets största industriföretag korttidspermitterat merparten av sina anställda. Nära 8 000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer berörs.

Vänta med lönesamtalen till hösten

Avtalsrörelsen 2020 skjuts upp med anledning av coronaviruset. Sveriges Ingenjörers råd till företagen som berörs är att vänta med lönesamtalen.

Rekordstor bonus till Scanias anställda

Resultatbonusen för Scanias medarbetare blev rekordstor i år, en ljusglimt i dessa dystra coronatider.

Tre digitala tips som underlättar distansmötet

När allt fler uppmanas att jobba hemma ökar också behovet av att mötas digitalt. Här är tre tips som kan ge dina digitala möten ett lyft. 
Man som har videosamtal

Så kan chefen stötta vid (plötsligt infört) distansarbete

Att jobba hemifrån är annorlunda än att vara på kontoret, särskilt när hemmajobbet införs plötsligt. Här är tips från tre forskare om hur chefer kan stötta i det läget.

Sveriges Ingenjörer har slutit avtal om korttidsarbete

Anställda går ner i arbetstid men får ändå får ut över 90 procent av lönen. Staten står för över hälften av lönekostnaderna. Korttidsavtalen kommer att rädda många jobb.
Skylt Sveriges Ingenjörer

Corona: Sveriges Ingenjörer har beredskap att stötta medlemmarna

Medlemsrådgivningen bemannas med ersättare, kartläggning av rutiner på alla kritiska funktioner och en FAQ på webben uppdateras dagligen för att kunna ge medlemmarna bra service.
Mattebok vid dator

Under coronakrisen: Teknologer hjälper elever som pluggar hemifrån

KTH-studenten Sophie Åströms initiativ att ge mattehjälp online till högstadie- och gymnasieelever som måste plugga hemifrån på grund av coronaviruset tog fart direkt.