Forskare flyger flitigt fast förgäves

0
2028
Forskare som reser mycket i tjänsten är inte mer framgångsrika än kollegor som reser mer sällan. Foto: Getty images

Forskare som frekvent deltar vid konferenser och andra möten inom den akademiska världen är inte mer framgångsrika än de som reser mer sällan. Finansiärerna skulle kunna visa vägen för att minska forskarnas klimatavtryck.

En kanadensisk studie från University of British Columbia, UBC, har visat att det inte finns något samband mellan forskares akademiska meriter, i form av publiceringar eller hur ofta de citeras, och flitigt resande. Däremot finns det ett samband mellan hög lön och flitigt resande. Vidare konstateras det även i studien att klimatforskare inte flyger i mindre utsträckning än forskare inom andra områden.

Mats Benner har akademiskt ledarskap och forskningspolitik som specialområde. Foto: Johan Bävman

Mats Benner, professor vid Lunds universitet, med bland annat akademiskt ledarskap och forskningspolitik som specialområde, är inte förvånad över resultatet. Mobilitet har varit det traditionella sättet att minska beroendet av gamla handledare och ett sätt att öppna nya dörrar. Men resultatet av mobiliteten når en mättnadsgrad.

Det finns två typer av vetenskapliga sammanhang. Det ena är konferensen som kan locka tiotusentals deltagare. Det andra är arbetsmöten där forskare träffas och skriver tillsammans.

– Sedan finns det för mycket som varken är det ena eller det andra. Tänk efter vad ditt ämne är, vilka dina kollegor är och vilka typer av evenemang som faktiskt skapar något slags mervärde för dig, säger han.

Forskningsfinansiärer borde visa vägen

I dagsläget saknas ofta policys kring resande i tjänsten inom den akademiska världen. Mats Benner menar på att finansiärerna skulle kunna påverka resandet.

– Precis som att forskningsfinansiärer begär en policy om etik skulle de även kunna begära policy kring resor och klimatavtryck.

Mats Benner tror att finansiärer som uppmanar forskare att redovisa tanken bakom en resa samt vilket mervärde det skapar för arbetet skulle kunna vara ett första steg.

Det finns många lösningar för att hålla digitala möten och på så sätt undvika resande, men Mats Benner menar att fysiska möten ändå behövs i viss utsträckning.

– Elektronisk kommunikation, som videokonferenser, är ett bra komplement men det kan aldrig ersätta det fysiska mötet. Vi skulle behöva göra färre, men noga utvalda, resor där det finns en tanke bakom resan, säger han.

Resor i tjänsten markerar social status

Erik Rautalinko, universitetslektor i psykologi vid Uppsala universitet, ser social status och individens självbild som en faktor som kan påverka omfattningen av resandet.

– Det kanske kommer ett trendskifte snart i och med klimatdebatten, men att resa mycket, gärna långt och i affärsklass har länge varit ett sätt att markera social status. Det kan ge individen en känsla av att vara akademiskt relevant, säger han.

Erik Rautalinko menar även på att tradition och historia inom arbetsgrupper och företag spelar en viktig roll när det kommer till forskares flygvanor.

–Jag tror att det finns en stark tradition inom vissa delar av akademin att det är viktigt att mötas ansikte mot ansikte, en kultur som lätt lever vidare bland forskare som själva har fostras i den andan, säger han.

Caroline Le Ridou

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.