Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Industrifacken kräver löneökningar på 3 procent

Industrifacken kräver löneökningar på 3 procent

Löneökningar på 3 procent, fortsatta avsättningar till deltidspension/flexpension och flera konkreta åtgärder för att förbättra arbetsmiljö och jämställdhet. Det är kraven från Facken inom industrin inför avtalsrörelsen.

Nästa år kommer nästan tre miljoner svenska löntagare få ett nytt löneavtal. Nu har fem industrifack presenterat sina gemensamma krav som påverkar omkring 400 000 anställda.

Facken inom industrin kräver löneökningar på 3 procent och utgångspunkten är ett ettårigt avtal. Den är högre löneökningar än i det treåriga avtal som löper ut i vår. Det innehöll ökningar på totalt 6,5 procent – löneökningar på 2 procent per år och avsättningar till flexpension på totalt 0,5 procent.

Trots flera tecken på att en lågkonjunktur närmar sig kräver Facken inom industrin nu större löneökningar.

– Vi anser att ökningarna väl motsvarar en ansvarsfull löneökning, det krävs för att vi ska nå reallöneökningar. Vi har de senaste åren medverkat till att stärka industrins konkurrenskraft, så det borde vi klara, säger Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Förbunden formulerar egna krav

I den gemensamma plattform som Facken inom industrin har enats om finns utöver kravet på 3 procent också en lägsta löneökning på 530 kronor. Ett golv för individuella löneökningar är ett villkor som finns i avtalen för flera förbund, bland annat Unionen. Sveriges Ingenjörer har tidigare avtalsrörelser valt att inte ställa ett sådant krav. Om det kommer att ske den här gången återstår att se. Nästa steg för de enskilda fackförbunden är att formulera egna krav inför förhandlingarna med arbetsgivarorganisationerna.

Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer

– Kravet på en lägsta löneökning är fråga för våra avtalsdelegationer att ta ställning till, säger Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges Ingenjörer.

Facken inom industrins krav på ytterligare avsättningar till deltidspension/flexpension är inte heller fastställt i form av en procentsats.

– Också detta är en fråga för avtalsdelegationerna att formulera.

Innebär Facken inom industrins krav att utrymmet för flexpension ska tillkomma utöver löneökningar på 3 procent?

– Det är givetvis vår förhoppning, men det är en fråga som ska lösas vid förhandlingsborden, säger Ulrika Lindstrand.

Pension, jämställdhet och arbetsmiljö

I Facken inom industrins gemensamma plattform finns utöver kravet på högre löner också krav på:

  1. Ytterligare avsättning till deltidspension/flexpension.
    2013 blev parterna överens om ett system för deltidspension/flexpension och facken vill fortsätta att höja avsättningen till detta.
  2. Åtgärder för färre arbetsskador och bättre rehabilitering
    Introduktion om arbetsmiljörisker, säkerhetsrutiner och arbetsmiljöpolicy ska ske vid all nyanställning, inhyrning av personal, ny befattning eller efter en tids frånvaro. Mål och rutiner för arbetsanpassning- och rehabilitering ska kontinuerligt följas upp.
  3. Åtgärder för bättre jämställdhet
    Krav på att arbetsgivarna upprättar en handlingsplan som kartlägger vilka åtgärder som behöver genomföras för att anställda som varit föräldralediga inte missgynnas i sin yrkes-, lön-, och karriärutveckling.

Industrins avtal ska förhandlas fram med arbetsgivarna och vara klara den 31 mars nästa år.

”Facken inom industrin” består av LO-förbunden IF Metall, GS och Livs, TCO-förbundet Unionen och Sacoförbundet Sveriges Ingenjörer.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

22
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA