Var tredje akademiker vågar inte föra fram kritik

0
1962
Varumärkesbyggande och personliga nätverk har blivit viktigare än kompetens, objektivitet och saklighet, även inom akademin. Det kan vara en förklaring till att tystnadskulturer breder ut sig. Foto: Getty Images

Mer än var tredje akademiker upplever en tystnadskultur på arbetsplatsen. Ett tystare samhälle är ett demokratiproblem och särskilt allvarligt är när detta sker inom universitet och högskola.

Enligt en undersökning som Novus Opinion utfört på uppdrag av Saco svarar 35 procent av akademikerna att de upplever att det råder en tystnadskultur på arbetsplatsen. Medarbetare vågar inte säga vad de tänker och tycker om jobbet eftersom man är rädd för repressalier, straff eller tillrättavisanden.

Louise Bringselius, Lunds universitet

– Det är anmärkningsvärt många som svarar att det råder en tystnadskultur och det riskerar att bli ett demokratiproblem, säger Louise Bringselius, förvaltningsforskare vid Lunds universitet och före detta forskningsledare i den statliga utredningen Tillitsdelegationen.

Ytan viktigare än innehållet

Tystnadskulturer breder ut sig inom många sektorer i samhället och Louise Bringselius konstaterar att detta delvis är en konsekvens av en bredare trend där varumärkesbyggande och personliga nätverk blir viktigare än kompetens, objektivitet och saklighet. En trend som även färgar akademin.

– Varumärkesarbete innebär ofta att man flyttar uppmärksamheten från verkligheten till det som kommuniceras. Tystnad om missförhållanden ses då som lojalitet med verksamheten, trots att det bör vara tvärtom.

Riggade rekryteringar, att man på förhand har en favorit till en tjänst och tillsätter den mer utifrån personliga nätverk än meriter, är också en orsak till att medarbetare inte vågar vara obekväma och riskera att stöta sig med sina chefer.

En tredje orsak är en allt starkare linjestyrning inom den akademiska världen.

– Den akademiska världen är speciell eftersom den har dubbla hierarkier. Vi har både den kollegiala hierarkin och linjeorganisationen och det behöver vara en balans mellan dem. Om inte riskerar vi att tappa den kollegiala öppenhet som krävs för att säkerställa en god och oberoende forskning.

Underminerar demokratin

Louise Bringselius konstaterar att tystnaden har ett högt pris i form av minskat engagemang, minskad produktivitet, minskat samarbete och minskad benägenhet att slå larm vid korruption och andra missförhållanden. Universitet och högskola har ett viktigt uppdrag att leverera oberoende och opolitisk kunskap, vilket bygger på att det finns en psykologisk trygghet – att man både kan ge och ta kritik på ett bra sätt. En tystnadskultur riskerar att underminera allt detta.

– Eftersom akademin är en viktig demokratisk institution, där forskare ska våga och kunna granska samhällets makthavare, är det särskilt allvarligt med tystnaden där, poängterar Louise Bringselius.

Bryt tystnaden

  1. Synliggör beteenden. Prata om hur det ser ut i er verksamhet. Vad är lojalitet för er? Hur gör ni i praktiken?
  2. Tydliggör vägar för att lyfta missförhållanden. Var kan man lämna synpunkter, hur tas de tillvara och hur gör man för att vara anonym? 
  3. Visa uppskattning för den kritik som kommer fram.
  4. Informera och utbilda medarbetarna om vilka rättigheter de har när det gäller exempelvis meddelarfrihet och -skydd.

Motkraften till en tystnadskultur är en som bygger på tillit – där ärlighet och öppenhet premieras och det finns en psykologisk trygghet som gör att människor vågar träda fram och blir lyssnade på utan risk för repressalier.

Förstå sina egna beteenden

Att bryta en tystnadskultur handlar därför om att synliggöra strukturer och beteenden. Vad betraktas som lojalt i vår verksamhet? Vad styr våra beteenden? Och hur gör vi om vi upptäcker missförhållanden?

Dessutom är det viktigt att informera medarbetarna om vilka rättigheter och skyldigheter de har att föra fram missförhållanden, samt att tydliggöra hur man i så fall går tillväga.

– Vi behöver diskutera öppenhet, prata om beteenden och föra en lokal dialog utifrån det som händer på den egna arbetsplatsen. Lyssna på professionen och se till att bygga en öppenhet där alla oavsett akademisk grad är välkommen att kritisera, ifrågasätta och peka på oklarheter, säger Louise Bringselius.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Nu ska utbyggnaden av ingenjörsutbildningar granskas

Riksrevisionen ska granska regeringens uppdrag till universitet och högskolor att ordna fler platser på vissa utbildningar, bland annat för ingenjörer. Sveriges Ingenjörer välkomnar granskningen.

Så kan Sverige få ut mer av forskningen

Förutsättningarna för innovationer och nyttiggörande av forskning ser olika ut på olika lärosäten. Mer tydlighet i uppdraget efterlyses.

Permitteringar och hemarbete ökar risken för psykisk ohälsa

På Scania har Akademikerföreningen sett stora risker med att permittera medarbetare inom företagshälsovården samtidigt som mycket tyder på en ökad ohälsa.  
Yasmine Berns och Jobz-teamet.

Ingenjören som matchar på ren och skär kompetens 

Ingenjören Yasmine Berns tyckte att det var onödigt krångligt att hitta personal och att processen borde digitaliseras. Nu har hon skapat en app där ai matchar arbetsgivare och jobbsökare.

Så skapar du närvaro på distans

Digitalt hemarbete ställer större krav på hur vi bemöter varandra i arbetsvardagen. Experten varnar för några av de vanligaste fallgroparna.
Utskällning

Ohövlighet och mobbning är vardag för många ingenjörer

Många ingenjörer upplever att de har en bra arbetsmiljö. Samtidigt är många med om ohövligt beteende, och fler ingenjörer än andra upplever eller bevittnar mobbning på jobbet.

Hur får jag ut min lön när arbetsgivaren går i konkurs?

Vänta inte för länge om din arbetsgivare får ekonomiska problem och inte klarar att betala löner. Då ökar chansen att du får ut din lön.
Tekniska högskolan i Jönköping

Jönköping populärt bland blivande högskoleingenjörer

En del högskolor har svårt att rekrytera högskoleingenjörsstudenter, men Tekniska högskolan i Jönköping har ökat antalet förstahandsansökningar rejält.
Glödlampa

När uppfanns de här? Testa dina kunskaper

När dök uppfinningar som cirkelsågen, bluetooth och vindrutetorkare upp? Eller kardanaxeln? Testa dina kunskaper (eller gissa) om tio uppfinningar här.

Industriforskning bromsar in när företagen permitterar

När industrin permitterar drabbas forskning och utveckling. Fyra av tio förtroendevalda för Sveriges Ingenjörer på företag uppger att viktiga projekt har stannat av eller att tempot i projekten är lägre.