Gå i pension vid 69 år och få 90 procent av ”snittlönen”

18
12217
Några extra år på jobbet gör stor skillnad i pensionskuvertet. Foto: Mostphotos

Är du civilingenjör inom elektroteknik? Grattis! Du tillhör den yrkesgrupp som kan räkna med bland de högsta pensionerna. Det visar en rapport från Pensionsmyndigheten.

De inkomstskillnader som finns mellan olika yrken avspeglar sig i pensionskuvertet. Hög lön ger också en hög pension. Men det lönar sig också att arbeta länge.

Från och med årsskiftet 2019/2020 har anställda rätt att jobba till de fyller 68 år. 2023 höjs gränsen till 69 år och beräknas bli ännu högre i framtiden.

Läs också: Snart får du jobba till du fyller 69 – om du vill

Fyra år ger 11 000 kronor mer

En ny rapport från Pensionsmyndigheten visar hur stor pensionen beräknas bli för Sveriges 20 vanligaste yrken – bland män och bland kvinnor. På förstaplatsen – med högst pension – bland de 20 vanligaste yrkena för män – finns civilingenjörer i elektroteknik. Beräkningarna är baserade på medellön 2018 för dem födda 1975 för respektive yrke.

– Vi vill att beräkningarna ska passa så många individer som möjligt och därför använder vi ett typfall som är född 1975 eftersom årskullen är ungefär mitt i yrkeslivet, säger Hannes Nilsson, analytiker på Pensionsmyndigheten.

Enligt SCB är medellönen för manliga civilingenjörer inom elektroteknik födda 1975 46 200 kronor i månaden. Pensionsmyndighetens beräkningar visar att dessa får 30 100 kronor i bruttopension (inklusive tjänstepension) om de går i pension när de fyller 65 år. Om de jobbar till de är 69,4 år får de betydligt mer – 11 000 kronor mer i månaden.

(Kvinnor med motsvarande lön får givetvis motsvarande pension men civilingenjör är inte ett av de 20 vanligaste yrkena för kvinnor och därför utförs den här beräkningen på män. Pensionsprognosen gäller för alla födda 1975 med 46 200 kronor i månadslön).

Läs också: Det här krävs för att vi ska orka jobba till 70

Tjänstepension gör stor skillnad

I Pensionsmyndighetens sammanställning är manliga civilingenjörer i elektroteknik den grupp där pensionen uppnår högst kompensationsgrad, det vill säga att skillnaden mellan medellönen för dem födda 1975 och den beräknade pensionen är minst.

Civilingenjörerna som går i pension vid 69,4 års ålder får 89 procent av medellönen (för dem födda 1975) i pension medan de som går vid 65 år får 65 procent av medellönen i sitt pensionskuvert.

 

– Att höginkomsttagare får hög pension beror till stor del på att de genom den kollektivavtalade tjänstepensionen får ännu högre avsättningar, säger Hannes Nilsson på Pensionsmyndigheten.

Läs också: Har du räknat ut när du kan gå i pension?

9 av 10 har tjänstepension

I de flesta kollektivavtal avsätts 4,5 procent av lönen till tjänstepension, upp till 40 250 kronor i månaden. På den lön som överstiger 40 250 kronor avsätts 30 procent till tjänstepension.

Pensionsmyndighetens beräkningar bygger på att individerna har haft tjänstepension hela yrkeslivet fram till 65-årsdagen då inbetalningarna upphör. Inspektionen för socialförsäkringar har uppskattat att 9 av 10 på arbetsmarknaden i Sverige har tjänstepension. Om arbetsgivaren inte har kollektivavtal är det viktigt att ta reda på hur villkoren kring pensionen ser ut.

Karin Virgin

18 KOMMENTARER

  1. Närmar mig nu 65 och har haft mycket funderingar på när jag ska gå i pension. Är frisk, har ambition och har nog alltid tänkt på att jobba till 67. Dessutom lever vi längre än tidigare generation. MEN med den åldersdiskriminering som jag upplever inom mitt yrke och arbetsplats har jag helt toppat motivationen till att jobba längre. Och jag får trots allt en bra pension på 91% av nuvarande lön inkl privata pensionsförsäkringar om jag går nästa år. Gör jag fel?

  2. Jag håller med BertilG’s åsikt från 5 dec.
    Summan av den pension man får ut under åren mellan åldern 65 och 69,4 år är inte att förakta. Det tar nästan 12 års högre pension efter 69,4 års ålder för att gå jämnt upp rent krontalsmässigt (kronvärde oräknat) och då är man 81+ år gammal.
    Nä, gå i pension vid 65 och lev på den pension du får. Du är ju ingen ”fattigpensionär” även om inkomsten blir lägre. Om du vill jobba mer så starta ett AB och lägg den inkomsten ”på hög” i AB eller ta ut den som utdelning, schablonsumman för utdelning är väl tilltagen. Om man vill stanna i Sverige eller flytta till varmare klimat är upp till var och en, alla har frihet att välja.

  3. Inte så förvånande egentligen eftersom man minskar antal år man förväntas ta ut pensionen med ca 20%. Utan att nämna detta tycker jag att detta snarare är ett inlägg i debatten där man försöker motivera personer att jobba längre för att få en rimlig pension. Till detta kommer att det antagligen är de 20% friskaste åren som man inte kan göra saker man kanske tänkt sig att göra när man styr över sin egen tid. Tycker att denna debatt är ganska enkelriktad. Skulle vilja se siffrorna som säger hur mycket mer per månad man faktiskt tjänar in på att jobba och hur mycket som beror på förkortad utbetalningstid. Är det möjligen så att man slutar tjäna in pension vid viss ålder även om man jobbar?

    • Att utbetalningstiden blir kortare när man arbetar längre har utan tvekan betydelse för storleken på pensionen. Exakt hur mycket framgår inte av den här rapporten från Pensionsmyndigheten. Tjänstepensionen betalas in till man fyller 65 år.

    • De här så kallade typfallsberäkningarnna från Pensionsmyndigheten räknar på arbete från 23 års ålder. Man har valt denna ålder för att kunna jämföra olika yrken men ingenjörer och andra akademiker börjar arbeta något senare. Det påverkar givetvis slutpensionen. Tack för en viktig kommentar.

  4. Är det inte lite märkligt att man numera ständigt får läsa att vi fr o m nu ”får” jobba allt längre.
    Det har väl aldrig funnits en gräns hur länge man ”får” jobba. Det var bara att starta egen konsultverksamhet och fortsätta precis exakt som förut. Så där finns absolut ingen relevant skillnad mot tidigare.

    Skillnaden som man uppenbarligen försöker dölja och tysta ner är att vi nu MÅSTE jobba längre, dvs tidigaste pensionsålder förskjuts allt mer uppåt.

    Det man ”glömmer” att diskutera är: Vi må leva längre (egentligen: dö senare-fundera en stund på skillnaden!), men risken att utveckla exempelvis demens eller få cancer ökar kraftigt ju äldre man blir. De flesta ”lever längre” på grund av mer eller mindre massiva vårdinsatser; glada pensionärer i sjuttio- eller rentav åttioårsåldern som lever livet och reser runt jorden finns faktiskt inte särskilt många av.

    Det vi därför egentligen borde diskutera är valet mellan att få en högre pension de åren man statistiskt sett är allt sjukare (eller död), eller en lägre pension de åren man är fortfarande relativt frisk.
    Ingen svår avvägning enligt mig. Förutom att vi framöver inte längre får välja själva…..

    • Jag håller helt med dig.
      Många gånger är inte en fråga om att välja att arbeta förrän viss ålder.
      är någon som verkligen tar upp problemet med hur äldre personer diskrimineras för att få nya positioner. någon efter 55 som har sagt upp på grund av omstrukturering av företag har det riktigt svårt att få ett nytt jobb.

      Så detta är inte en ny fördel, som man delar med andra kan man alltid fungera …. och i några få fall är inte ens ett alternativ.

      Det ser ut som att regeringen tar det lätta jobbet, vilket inte gör skillnad, att ”låta oss arbeta längre”, men inte det svårare, att hantera åldersdiskriminering på den svenska marknaden.

  5. Jag har räknat på detta. Om man lever till 81 års ålder som är genomsnittsåldern i Sverige så innebär det att man totalt får ut mindre (efter skatt) i statlig pension än om man går tidigare. Den stora vinnaren är staten som får mer i total skatteintäckt om vi arbetar längre.

    All fokus i dagens debatt är på att få ut mer i pension genom att arbeta längre men genom att flytta någonstans med lägre levnadsomkostnader kan man få samma eller större effekt, man kan fortfarande vara skriven i Sverige och få full sjukvård om det behövas. Levnadskostnaderna för en pensionär i Sverige är höga relativt soligare länder.

  6. Är denna prognos baserad på att personen har ITP2 hela sitt yrkesliv? Det finns ju även en möjlighet för arbetsgivare att ansluta personer födda före 1979 till ITP1.
    /Karin

    • Ja, det stämmer att prognosen är baserad på att personen har ITP2 hela sitt yrkesliv. Det är, som du skriver, möjligt att ansluta ITP:2or till ITP1.

  7. Vid prognoser om ekonomiskt utfall vid senarelagt pensionsuttag belyses inte att man faktiskt kan avlida vid t ex 72 års ålder – trots 90% av slutlönen i 3 år!

  8. Elektroingenjör kan omöjligt vara bland 20 vanligast yrkena.

    Det måste vara betydligt flera mekanikingenjörer än elekto (och bygg för den delen).

    Där jag jobbat går det lätt 3-5 mekare på varje elektro ingenjör….

    Kolla saco statistik för avgångsklasser.

    • Jo, det är det faktiskt. Se SCB:s lista här. ”Civilingenjörsyrken inom elektroteknik” är 16:e vanligaste yrket för män i Sverige. Grejen är nog att det här handlar om yrken – inte examen/utbildning. Att andra ingenjörer inte finns på listan är antagligen att de efter examen inte jobbar i ett enda yrke utan är spridda inom olika yrken. /Karin Thorsell, redaktionen

  9. ”de som går vid 65 år får 65 procent av medellönen i sitt pensionskuvert”

    Detta gäller väl alla tjänstemän som har ITP2 och tjänar mellan 483 000 kr – 1 288 000 kr per år? Se:

    https://www.alecta.se/tjanstepension/itp-2-alderspension-och-itpk/

    Dvs det är inte unikt för vara sig civilingenjörer, eller civilingenjörer i elektroteknik specifikt.

    Oavsett vilket, bra att civilingenjörer ser ut att få en skaplig pension trots allt. :)

    • Självklart är det så. Pensionsmyndigheten har i den här rapporten jämfört beräknade pensioner för de 20 vanligaste yrkena för män respektive kvinnor. Civilingenjörer i elektroteknik är ett av de 20 vanligaste yrkena bland män. /Redaktionen

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Vad vet du om rymden? Testa dina kunskaper

Hur kan en tvättmaskin i rymden fungera och vad packade Christer Fuglesang på sin första rymdfärd? Svaren i vårt rymdqiz finns i Cecilia Hertz bok "Rymden och allt den har att lära oss."
Camilla Frankelius

Fyra gånger så många varsel – men oklart hur många som blir uppsagda 

Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius kommenterar arbetsmarknadsläget för ingenjörer. 
Betala räkning med bankid

Flera a-kassor planerar att höja avgiften

Fler arbetslösa och högre ersättningsnivåer ger ett nytt läge för a-kassorna. Akademikernas a-kassa avvaktar med eventuell avgiftshöjning och klarar handläggningstiden för de flesta.

Akut läge ökar intresset för att jobba med förändring

Ingenjören David Andersson märker av ett ökat intresse för förändringsarbete. "Det handlar både om att företag har tid, men framför allt om att läget är akut" säger han.

Nu ska utbyggnaden av ingenjörsutbildningar granskas

Riksrevisionen ska granska regeringens uppdrag till universitet och högskolor att ordna fler platser på vissa utbildningar, bland annat för ingenjörer. Sveriges Ingenjörer välkomnar granskningen.

Så kan Sverige få ut mer av forskningen

Förutsättningarna för innovationer och nyttiggörande av forskning ser olika ut på olika lärosäten. Mer tydlighet i uppdraget efterlyses.

Permitteringar och hemarbete ökar risken för psykisk ohälsa

På Scania har Akademikerföreningen sett stora risker med att permittera medarbetare inom företagshälsovården samtidigt som mycket tyder på en ökad ohälsa.  
Yasmine Berns och Jobz-teamet.

Ingenjören som matchar på ren och skär kompetens 

Ingenjören Yasmine Berns tyckte att det var onödigt krångligt att hitta personal och att processen borde digitaliseras. Nu har hon skapat en app där ai matchar arbetsgivare och jobbsökare.

Så skapar du närvaro på distans

Digitalt hemarbete ställer större krav på hur vi bemöter varandra i arbetsvardagen. Experten varnar för några av de vanligaste fallgroparna.
Utskällning

Ohövlighet och mobbning är vardag för många ingenjörer

Många ingenjörer upplever att de har en bra arbetsmiljö. Samtidigt är många med om ohövligt beteende, och fler ingenjörer än andra upplever eller bevittnar mobbning på jobbet.