”Många tror att det inte finns andra studenter med funktionsnedsättning”

5
3947
Studenter vid Chalmers
Foto: Roland Magnusson/Mostphotos

Många som börjar plugga till ingenjör och har en funktionsnedsättning tror att de är ensamma om det, berättar Chalmers Funka-samordnare. Men det är de inte alls. I dag börjar fler med funktionsnedsättning på högskolan och där finns bra stöd att få.

Alla högskolor ger stöd till studenter med funktionsnedsättning – även om det varierar vilken hjälp man kan få. På Chalmers är det 500 studenter som får stöd.

Heidi Wåxberg, Funka-samordnare, Chalmers
Heidi Wåxberg, Funka-samordnare, Chalmers

– Det är många med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, bland annat Aspergers syndrom, även kallat högfungerande autism) som söker teknisk utbildning. Och överlag är det fler studenter som ansöker om pedagogiskt stöd på Sveriges lärosäten i dag än tidigare, säger Heidi Wåxberg, samordnare för studenter med funktionsnedsättning på Chalmers.

Anledningen tros vara att fler får stöd tidigt i livet, vilket gör att de kunnat få tillräckligt bra betyg och självkänsla för att söka sig till högskolan.

Förutom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är de vanligaste orsakerna till att få stöd läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och olika typer av psykisk ohälsa – och fördelningen är ungefär en fjärdedel NPF, en fjärdedel psykisk ohälsa och hälften dyslexi. Men det förekommer också studenter med syn- och hörselnedsättningar, rörelsehinder med mera.

Sök stöd direkt

Heidi Wåxberg talar på introduktionen för nya studenter och berättar att det finns stöd att få.

– Många tror när de söker till Chalmers att det inte finns några andra studenter som har en funktionsnedsättning. När jag berättar att det finns det så blir de mer avslappnade. Så det är bra att berätta, säger hon.

Hon uppmanar alla som har en dokumenterad och varaktig funktionsnedsättning att söka stöd direkt – att inte vänta tills man misslyckats och till exempel missat två tentaomgångar. Och bara för att man söker måste man inte använda stödet, men då har man möjlighet att välja själv.

Vad är det för svårigheter studenterna behöver hjälp med?

– För studenter med läs- och skrivsvårigheter handlar det om att få talböcker och övriga läshjälpmedel. De brukar träffa skolans IKT-pedagog (informations- och kommunikationsteknik) på biblioteket för att få information om det.

– För de med neuropsykiatrisk variation eller psykisk ohälsa så är svårigheten att strukturera och planera studierna. Det kan också vara svårt att hitta på våra digitala plattformar i början och svårigheter med grupparbeten och sociala interaktioner som gör att man kan bli ensam.

Heidi Wåxberg berättar att studenter med högfungerande autism generellt har svårare på arkitekturutbildningen, som är uppbyggt på interaktion. Då är till exempel teknisk fysik enklare, där det är mycket individuellt arbete.

Stöd på tentor och med anteckningar

Vilket stöd som går att få varierar lite mellan högskolorna. Men det är vanligt att få anpassning av salstentamen, som längre tid, möjlighet att sitta i mindre grupp, att skriva på dator, använda talsyntes eller andra fysiska hjälpmedel.

På Chalmers finns det också en lässtudio på varje campus, en datorarbetsplats i en ljus och lugn miljö som är utrustad med olika läshjälpmedel.

Läs Ingenjörens temanummer om Asperger

I magasinet Ingenjören hade vi ett temanummer om Aspergers syndrom i nummer 3 2017. Här hittar du pdf med tidningen. Temat finns på sidan 69 och framåt.

I numret efter, nr 4 2017, besvaras också några frågor från läsarna, på sidan 24.

Det går också att få anteckningsstöd.

– Då är det en student i samma grupp som delar sina anteckningar med en eller flera personer. Ofta är det flera i en grupp som behöver hjälpen. Kanske antecknar läraren på tre tavlor och man klarar bara att fokusera på en tavla, säger Heidi Wåxberg.

Mentor och längre studietid

Ett stöd lyfter Heidi Wåxberg särskilt fram, nämligen möjligheten att få en mentor. Mentorn är en student i en högre årskurs eller, som Chalmers infört de senaste åren, en pensionerade lärare.

Läs också om tidigare elektronikläraren Lars Nordlund som är mentor för studenter med funktionsnedsättning.

Studenten och mentorn träffas en eller två gånger i veckan och hjälps åt att strukturera och planera studierna.

– Mentorstödet är fantastiskt, säger Heidi Wåxberg.

Dessutom är det kunskap som mentorerna får som de kan ha i sitt cv och som gör att de kan vara stöd för kollegor också i arbetslivet.

Vill du söka stöd?

Sök på Funka och den högskola du är intresserad av.

Läs mer om Funka på Chalmers.

Läs mer om Funka på KTH.

För att söka om pedagogiskt stöd, gå in på https://www.nais.uhr.se/

Ytterligare ett stöd som går att få är fem timmar extra handledning under exjobbet.

– Sedan är det inte ovanligt att läsa ett extra år. Studenten kan ansöka hos CSN om att studera i en långsammare takt och få studiemedel för en högre takt, om funktionsnedsättningen gör det svårt att studera på heltid.

Vad har du för tips till lärarna för att ha en inkluderande undervisning?

– Tänk anpassning för alla. Det som är tillgänglighet för dem med högfungerande autism – tydliga instruktioner, inte göra sena schemaändringar, att dela ut anteckningar, lägga ut litteraturlistan i god tid – det är bra för alla. På Chalmers finns information och exempel på tillgänglig undervisning på vår medarbetarportal. Lärarna kan vända sig dit eller kontakta Funka om de har frågor. Överlag har jag ett bra samarbete med lärarna, berättar Heidi Wåxberg.

Om det uppstår en situation som behöver hanteras brukar Heidi Wåxberg ha en träff med läraren och studenten för att hitta en lösning tillsammans.

– Jag förstår lärarna också, de har vanligen stora grupper av studenter och vissa anpassningar tar tid. Det är kursplanen som styr vilka anpassningar som går att genomföra och där har lärarna mandat att ta beslut.

Hur tycker du att det funkar för studenterna när de får hjälp?

– Vi har många som lyckas bra. Några hoppar av på grund av att det blir för stort glapp jämfört med gymnasiet eller folkhögskola eller för att man börjat efter ett långt studieuppehåll. Men det här gäller ju för alla studenter.

Chalmers har ingen speciell hjälp inför arbetslivet, men Chalmers Career service är öppet för alla studenter och kan ge bra hjälp. De har både kontakt med en del arbetsgivare och kan hjälpa till att träna på anställningsintervjuer och annat.

– Vi hade en student som inte kunde ta telefonsamtal och som tränade med Career service och fick en anställning. Och om de här studenterna får rätt stöd när de kommer ut i arbetslivet så kan de fungera mycket bra. De är ofta väldigt duktiga. Jag hörde till exempel från Volvo när jag besökte en student som gjorde sitt exjobb där att de var mycket nöjda och funderade på att anställa studenten efter examen. Det som kanske kan behövas är att ha en mentor även i arbetslivet.

Karin Thorsell

5 KOMMENTARER

  1. Det är jättebra att det finns stöd för elever med autismspektrumdiagnoser, men t.ex. för elever med ADD så är undervisningsmetodiken som universiteten använder helt undermåliga. Stora salar, massor av elever, saker som prasslar och stör, ändlösa föreläsningar utan paus. Det hade troligen varit mycket bättre för dessa elever med videoföreläsningar i lugn och ro utan distraherande element.

    • Håller med! Finns även andra diagnoser och funktionsnedsättningar som hade gynnats av att det funnits videoföreläsningar! Blev väldigt besviken att trots jag tog upp det under flera tillfällen hände det aldrig något.

      • Hej, kan inte annat än att hålla med. Videoföreläsningar är ett exempel på anpassning som är bra för alla. Några lärare använder sig av det, men långtifrån alla. Önskar dig en fin dag / Heidi

  2. Hej!

    Så kallad högfungerande Autism och Aspergers syndrom är inte samma sak som ni skriver i texten.

    Jag har själv Autism utan tilläggsdiagnoser som utvecklingsstörning och det är det som kallas högfungerande Autism, och det finns en tydlig skillnad i diagnoskraven.

    Robin B.E. Sjöberg

    • Olika neuropsykiatriska team använder olika manualer DSM-5 och ICD. I DSM-5 räknas numera Asperger till Autism. Blir rörigt, med olika begrepp, håller med. Tanken är att de båda manualerna ska närma sig varandra. Tack för att du lyfte detta! Vänligen Heidi

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Läkare Utan Gränser behöver också ingenjörer

Civilingenjören Kajsa Salomonsson visste redan under utbildningen att hon ville jobba humanitärt. Sedan examen har hon varit ute på tre olika uppdrag för Läkare utan gränser.

Ingenjören som hoppade av ekorrhjulet 

Civilingenjören Anders Gustafsson tröttnade på ekorrhjulet och längtade efter att äga sin egen tid. Till slut flyttade han med sambo och fyra barn för att driva självhushåll på en gård i Småland.
Studenter i labb

Så ökar och minskar olika ingenjörsinriktningar

Vissa ingenjörsinriktningar växer. Andra - som kemiteknik och elektroteknik - dalar medan ytterligare andra ligger stabilt. Här är statistiken.

Har du rätt lön? 14 tips för att söka i statistiken

Anna Ihrfors Wikström, statistiker på Sveriges Ingenjörer, tipsar om hur man söker i Saco lönesök för att få fram relevant lönestatistik – inför lönesamtalet eller ett nytt jobb.
Claes Trolle, Eva-Britt Pers-Anderson, Lars Kiesel och Ann-Sofie Sandberg.

Ingenjörerna som jobbar efter 67

Hur är det att jobba efter att man fyllt 67? Vi frågade fyra ingenjörer som är 67+ och fortfarande jobbar.

Anställda får byta semestertillägg mot semesterdagar

Ingenjörer i Region Västerbotten kan nu ta ut sitt semestertillägg i form av dagar istället för pengar. Detta är något som facket länge kämpat för.

Volvoingenjörerna oroas för mer maktkamp och mindre verkstad

Akademikerna vid Volvo Cars är oroliga för sysselsättningen i Sverige men också att förlora den företagskultur som har varit nyckeln till de stora framgångarna för företaget.
Hjärna där batteriet är slut

Nio tips för att få energin att räcka

Hjärnan gör av med 20 procent av vår energi - så det är inte konstigt om uppmärksamheten och orken tar slut på jobbet. Tänk därför på att ta hand om sig själv och hjärnan. Här är nio tips.
Styrelsen för Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro

AI populärt ämne i distrikt Örebro

Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro har valt ny styrelse, men räknar med att utöka den under året. Bland aktiviteterna är AI populärt och ämnet lär dyka upp i programmet också under 2020.

Ingenjörer behöver bättre kompetens i arbetsmiljö

Var finns eldsjälarna som brinner för att ingenjörer ska lära sig mer om arbetsmiljö i sin utbildning? Nu är det dags att nominera kandidater till Levipriset som Sveriges Ingenjörer delar ut.