Ingenjörer i industrin testkör kurser för yrkesverksamma

0
2695
Stopp för underhåll vid varmvalsverket på SSAB. Kursen i prediktivt underhåll är en viktigt pusselbit för att kunna arbeta med maskininlärning och automation. Foto: Henrik Hansson

Ingenjörer vid SSAB och LKAB testar kurser som kan bli framtidens modell för kompetensutveckling. Målet är att utveckla metoder och arbetssätt för utbildningar som passar yrkesverksamma inom industrin. 

Under hösten har 16 yrkesverksamma ingenjörer från sju olika företag i Gävle Dala-området deltagit i en kurs i prediktivt underhåll via Högskolan i Gävle. Bengt-Olov Gradén är en av deltagarna. Till vardags arbetar han med underhållsutveckling och automation på SSAB i Borlänge.

Bengt Olov Gradén, SSAB. Foto Henrik Hansson.

– Kursen handlar om att vi lär oss mäta maskinernas hälsotillstånd så att vi kan förutsäga när de är i behov av underhåll. Detta är en viktig pusselbit för att vi ska kunna arbeta med maskininlärning och automation, säger han.

Kursen pågick under tio veckor där de förutom webbaserade studier även fått arbeta med inlämningsuppgifter.

– Upplägget har varit anpassningsbart så att jag har kunnat välja det som jag behöver stöttning i just nu. Vi har även kunnat välja om vi vill bredda eller fördjupa kunskapen inom ett område.

Utforskar former för lärande

Kul 4.0

Är ett Vinnovaprojekt inom ramen för Industri 4.0 med fokus på kompetensutveckling inom basindustrin. Projektet drivs i ett samarbete mellan Högskolan i Gävle och Luleå tekniska universitet. Involverade företag är LKAB, BillerudKorsnäs och SSAB, men även andra företag inom basindustrin kommer att ha möjlighet att delta. 

Syftet är att utveckla ett deltagardrivet kursutbud – både när det gäller form och innehåll. Varje kurs motsvarar 2,5 högskolepoäng. Sex kurser är planerade:

  • Artificiell intelligens
  • Prediktivt underhåll
  • Mjukvarudesign för industriell automation
  • Data mining
  • IoT-baserad industriell automation och digitalisering
  • Digitala tvillingar

Kursen i prediktivt underhåll ingår i ett projekt som Högskolan i Gävle driver tillsammans med Luleå Tekniska Universitet, KUL 4.0.

Målet är att utveckla metoder och arbetssätt för att ta fram kurser och utbildningar som passar yrkesverksamma inom industrin, både när det gäller form och innehåll.

För Bengt-Olov Gradén är den här typen av kompetensutveckling värdefull och även något som högsta ledningen i företaget ser stort värde i. Digitaliseringen öppnar för nya möjligheter inom industrin, men det bygger också på en förmåga att höja kompetensen inom området.

– Jag tycker att detta upplägg är väldigt bra, att vi som redan har examen får möjlighet att ta del av den nya tekniken innanför universitetets väggar. För oss är samarbetet med universitetet värdefullt, både för att vi får del av de senaste verktygen och rönen, men också för att de får förståelse för de utmaningar som industrin står inför, berättar han.

Har levt i var sin bubbla

En viktig del i projektet handlar om att utveckla arbetssätt där industri och universitet möts för att gemensamt utforska hur de på bästa sätt kan arbeta med kompetensutveckling. Det handlar både om att förstå vilka kompetenser som är viktiga för industrin men även om att ta fram utbildningar som ger konkret nytta i verksamheten.

Projektledarna har därför fört diskussioner med de företag som är engagerade i projektet för att hitta innehåll som är aktuellt och relevant för deltagarna.

– Tidigare har vi levt i var sin bubbla, men vi inser att vi behöver tänka tillsammans för att möta behoven av livslångt lärande. För att lyckas gäller det att hitta bra former för behovsinventering och samverkan. Något som det verkligen känns att vi är på god väg att lyckas med, berättar Anna Tuomas, projektledare vid LTU Professional Education vid Luleå tekniska universitet.

En viktig del i projektet handlar om att förstå vilka kompetenser som är viktiga för industrin för att kunna ta fram utbildningar som ger konkret nytta i verksamheten.

En utmaning är att målgruppen kan ha väldigt olika förkunskaper och ingångar i ämnet. Det kan även vara knepigt att i en pressad arbetsvardag ta sig tid för utveckling.

Att hitta metoder som gör det enkelt och flexibelt att ta till sig ny kunskap och att den kan omsättas i praktisk verklighet är därför viktiga nycklar.

Ovant för högskolan

Detta är också en stor skillnad jämfört med den typ av undervisning som högskolorna normalt bedriver.

Magnus Lemoine, Högskolan i Gävle.

– Den här typen av uppdragsutbildning ställer helt andra krav och innebär att vi behöver tänka nytt när vi bygger upp kurserna. Vi behöver vara mycket mer lyhörda för behoven, säger Magnus Lemoine, verksamhetsutvecklare på Högskolan i Gävle.

Kurserna inom KUL-projektet motsvarar 2,5 högskolepoäng och totalt planerar man för sex olika kurser. Hela kursen avslutas med en slutredovisning av projektarbetet och för de som vill plocka ut de akademiska poängen finns det möjlighet att göra en muntlig tentamen.

Utgår från den egna verkligheten

Upplägget gör det möjligt för deltagarna att välja en bredare eller mer fördjupad kurs. De kan även dra nytta av kursen direkt i sitt arbete. I kursen prediktivt underhåll har deltagarna exempelvis kunnat använda mätdata från sin egen verksamhet.

– Det finns möjlighet att jobba med egna case i utbildningen vilket gör att det blir mer relevant för det egna arbetet, berättar Magnus Lemoine.

Högskolan i Gävle har dessutom tagit fram totalt 35 interaktiva filmer för kursen. Filmerna bygger på föreläsningar, men är anpassade och utvecklade för att de ska vara lätta att ta till sig.

Detta är ett område som Magnus Lemoine tror är viktigt att utveckla och som kanske även kan smitta av sig på de traditionella grundutbildningarna.

– Det handlar om att väva ihop pedagogiken med ny teknik på ett bra sätt så att det främjar lärandet, säger han.

Viktigt att mötas

Magnus Lemoine berättar att de inledningsvis hade tänkt sig ett distansupplägg för kursen, men insåg snabbt att det är värdefullt för deltagarna med en fysisk träff, inte minst för att lära känna varandra.

Kursen har därför nu ett upplägg där alla deltagare träffas två gånger – när kursen startar och i slutet när de ska redovisa sina projekt. Under de veckor som kursen pågår avsätter deltagarna sex timmar per vecka för egna studier. Varje måndag har kursläraren varit uppkopplad och tillgänglig för frågor.

Fysiska träffar, inte minst för att lära känna varandra och kunna utbyta erfarenheter.

– Tiden är den stora utmaningen och det kan ibland vara svårt att hinna med studier på arbetstid, jobbet går alltid före, berättar Magnus Lemoine.

På SSAB löste man det genom ett chefsbeslut där man avsatte tid på måndagar för gemensamma studier. Andra kursdeltagare valde att studera tillsammans med andra kursdeltagare över företagsgränserna.

Anna Tuomas, LTU Professional Education. Foto: Viveka Österman.

– Nätverket är viktigare än man tror, både för att man lär sig av varandra, men också för att man får idéer och uppslag till sitt eget arbete, säger Magnus Lemoine.

Erfarenheterna från Luleå tekniska universitet pekar också på att det finns fördelar med att avsätta gemensam tid för inlärning.

– Det är lättare att ta sig tid för kompetensutveckling om den är inbokad en viss dag och samlar en grupp kursdeltagare. I våra utvärderingar lyfter många fram värdet i att möta andra från olika delar av verksamheten och att det föder kreativa diskussioner om hur kunskapen kan tillämpas i den egna verksamheten, berättar Anna Tuomas.

Diamantborrning på LKAB.

LKAB, som är samarbetspartner i projektet via LTU, har under våren 2019 testkört en kurs i tillämpad AI. Här deltog en mix av chefer, ingenjörer och tekniker på både strategisk och praktisk nivå. För LKAB är det värdefullt att delta i projektet, både för att stärka sin egen kompetens, men även för att kunna bidra till nya sätt till inlärning.

AnnChristine Lindgren, LKAB.

– För oss är det viktig att engagera oss i utbildning. Vi tar emot praktikanter och studenter som vill göra sina examensarbeten hos oss. Vi är även engagerade i programråd och branschkvällar och ser stort värde i att vara med och påverka utbildningen av ingenjörer så att de har en kompetens som matchar våra behov, berättar AnnChristine Lindgren chef för HR Shared Services på LKAB.

Självklart att vara med

AnnChristine Lindgren konstaterar att industrin har ett behov av att snabbare kunna fylla på med kompetens och att detta måste utformas i dialog mellan industrin och akademin. Det är också därför de vill vara med och skapa prototyper för hur den här typen av kurser kan se ut framöver.

– Vi behöver öka tillgängligheten på högre kompetens, det handlar om ett livslångt lärande som är helt avgörande för oss inom industrin. Därför är det självklart att vi som företag är med och skapar förutsättningar för att våra anställda kan fortsätta utvecklas genom hela arbetslivet.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Den första ingenjören gjorde underverk i företaget

På Lundbergs Pressgjuteri i Vrigstad ökade omsättningen med 60 procent på tre år när företaget anställde sin första ingenjör Claes Adelin som teknisk säljare.

Här är avtalskraven för IT-ingenjörer och teknikkonsulter

Högre löner, ökad jämställdhet och tydligare reglering av arbetstiden är de viktigaste avtalskraven som Sveriges Ingenjörer ställer på IT&Telekomföretagen och Innovationsföretagen.
Positiv nyfiken engagerad

Är ni så positiva, nyfikna och engagerade som värdeorden säger?

Många företag och organisationer har värdeord och värdegrund. Men många missar att använda dem i praktiken.

Blandade känslor bland anställda när Ringhals stänger

Avvecklingen av Ringhals 1 och 2 kommer att pågå i många år framöver. "Det är en väldigt långsam process, på gott och ont" säger Akademikerföreningens ordförande på Ringhals.

Sverige kan tvingas lagstifta om minimilöner

Svenska fack och arbetsgivare är mycket kritiska och oroade för att den svenska modellen med kollektivavtal kan hotas om EU beslutar om lagstadgade minimilöner i alla medlemsländer.

”Dyslexi är inget hinder för att bli ingenjör”

Peter Rosén har dyslexi, men satsade ändå på att läsa till ingenjör. "I arbetslivet är de sociala förmågorna viktigare än om man kan läsa snabbt och stava rätt" konstaterar han. 
Volvo Cars huvudkontor och tramadolkapslar

Droger på Volvo speglar omvärlden

Under 2019 rapporterades det om droger på Volvo cars i Torslanda. "Det speglar vilken värld vi lever i", säger Akademikerföreningens ordförande Anna Margitin Blomberg.

Akademiker i kommuner och regioner kräver bättre villkor

Ökad jämställdhet och bättre villkor för chefer är några av kraven som AkademikerAlliansen ställer i avtalsrörelsen 2020.

Stick ut i jakten på nytt jobb

Som ingenjör kan det vara värt att lägga lite extra krut på att lyfta fram sina personliga förmågor i sin jobbansökan, tipsar Erica Sundberg på TRR.
Sveriges Ingenjörers rådgivning

Besvarat: 21 327 frågor från ingenjörer

Antalet samtal till Sveriges Ingenjörers rådgivning ökar stadigt. Där kan medlemmar och förtroendevalda få snabba svar på arbetsrättsliga frågor - och stöd i tuffa situationer på jobbet.