”De flesta utländska ingenjörer i Sverige är anställda utomlands”

6
3404
Petra Herzfeld Olsson. Foto: Jörgen Appelgren

Tre av fyra ingenjörer som får arbetstillstånd i Sverige är inte anställda av en arbetsgivare här. Det ger dem ett sämre skydd mot lönediskriminering visar en studie från Stockholms universitet.

För att få arbetstillstånd i Sverige måste personer från länder utanför EU få ett erbjudande om arbete. Lönen får inte vara sämre än nivån i svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.

Det kan låta självklart men i praktiken finns en rad problem som gör det svårt att förhindra lönediskriminering och lönedumpning.

Många arbetsgivare finns utomlands

Petra Herzfeld Olsson, arbetsrättsjurist på Stockholms universitet, gjorde för två år sedan en undersökning av löner och villkor för utländska ingenjörer och andra med en snarlik utbildning. Hon granskade 300 beslut om arbetstillstånd som Migrationsverket tog i januari 2017. Det är viktigt att påpeka att lönerna som angavs var de som arbetsgivarna erbjöd ingenjörerna. Det saknas garantier för att exakt de lönerna har betalats ut.

Petra Herzfeld Olsson kunde se att bara 26 procent av de utländska ingenjörerna anställdes av en arbetsgivare i Sverige. 74 procent av ingenjörerna som fick arbetstillstånd anställdes av en arbetsgivare som inte fanns i Sverige. Omkring hälften utstationerades från ett företag som tillhör samma koncern som företaget i Sverige.

– Det är utmanande att så många inte har sin arbetsgivare i Sverige eftersom det gör det svårare att säkerställa att de får löner som motsvarar vad arbetstagare anställda i Sverige får, säger Petra Herzfeld Olsson.

Lagen räcker inte till

Hon har också undersökt hur lagstiftningen skyddar utländska akademiker från att bli lönediskriminerade och hon tycker att det finns brister i lagstiftningen. Ett problem är att migrationsrättslig status inte är en diskrimineringsgrund.

Fakta om arbetstillstånd

Migrationsverket beviljade under 2018
20 841 arbetstillstånd till personer utanför EU. Mer än en tredjedel av tillstånden gäller personer med en högre utbildning.
Drygt 6 300 av arbetstillstånden 2018 gällde ingenjörer, IT-arkitekter, systemanalytiker och fysiker.

– Att vara migrant med ett tillfälligt uppehållstillstånd är inte en diskrimineringsgrund i den svenska diskrimineringslagen. Det innebär att arbetsgivare inte kan ställas till svars för diskriminering om det visar sig att exempelvis utländska ingenjörer får lägre lön än sina svenska kolleger just på grund av att de bara har tillfällig rätt att vistas i landet.

För dem som inte är anställda i Sverige blir det också svårare att tillämpa den svenska diskrimineringslagen och för dem ser Petra Herzfeld Olsson att skyddet är både otydligare och sämre.

Det bästa skyddet har migranter som är anställda hos en arbetsgivare i Sverige som har kollektivavtal. Bland de 300 som hon granskade hörde bara 18 procent till den gruppen.

Avtalen anger inte löner

Migrationsverket kräver att den lön som arbetsgivaren erbjuder ska vara i nivå med kollektivavtal eller praxis för branschen.

Innan Migrationsverket tar beslut får fackförbunden yttra sig över den lön och de villkor som arbetsgivaren erbjuder, och om lönen är för låg gör facket en anmärkning i sitt yttrande.

– En av flera svårigheter är att avtalen för akademiker inte anger lönenivåer och det är många faktorer som avgör lön, inte bara utbildning utan också erfarenhet och arbetets svårighetsgrad, säger Petra Herzfeld Olsson.

Lägre lön bevisar inte diskriminering

Men hur mycket tjänar då de utländska ingenjörer som beviljas arbetstillstånd i Sverige? Petra Herzfeld Olsson jämförde med Sveriges Ingenjörers lönestatistik och kunde se att en större andel utländska ingenjörer erbjöds lägre löner än genomsnittet för förbundets medlemmar. Men hon är väldigt tydlig med att det inte fungerar som bevis för att de utländska ingenjörerna är lönediskriminerade.

– Problemet är att vi inte exakt vet vilka arbetsuppgifter de har. Om de utför mindre kvalificerade arbeten är det rimligt att lönerna är lägre. Om det inte är så kan det handla om lönedumpning, men det är inte något som jag har undersökt. För att kunna avgöra om det är så krävs fler och djupare studier, säger Petra Herzfeld Olsson.

Däremot är hon övertygad om var resurserna bör sättas in för att minska risken för att akademiker från länder utanför EU lönediskrimineras.

– De enda som kan motverka en sådan utveckling är de fackliga organisationerna. Jag vet att det krävs tid och resurser att yttra sig över anställningserbjudanden, som dessutom ökar i antal varje år. En lösning skulle kunna vara att staten ger fackförbunden ett ekonomiskt stöd för arbetet.

Ändring i lagen är nödvändig

Petra Herzfeld Olsson skulle också vilja se en ändring i diskrimineringslagen för att ge migranter med tillfälligt uppehållstillstånd ett skydd mot lönediskriminering och det välkomnar även Magnus Skagerfält, ansvarig för migrationsfrågor på Sveriges Ingenjörer.

Magnus Skagerfält, Sveriges Ingenjörer

Han betonar att ansvaret för att migranterna får de löner och villkor som arbetsgivarna har erbjudit dem är Migrationsverkets, som borde göra fler kontroller.

– Det är bara när migranter vill förlänga sina uppehållstillstånd som Migrationsverket kontrollerar lön och anställningsvillkor, säger han.

Magnus Skagerfält anser att lagstiftningen är för svag mot arbetsgivare som inte likabehandlar migranter med svensk arbetskraft.

– Det är orimligt att migranterna kan straffas hårt, i värsta fall utvisas samtidigt som det saknas sanktioner mot arbetsgivare som felar.

Karin Virgin

6 KOMMENTARER

  1. Det må bara en dum fråga, men varför söker man arbetstillstånd i Sverige om arbetsgivaren inte finns i Sverige?

    • Personer från länder utanför EU behöver ett arbetstillstånd för att arbeta i Sverige. Det gäller även om arbetsgivaren finns i ett annat land, vilket är vanligt bland utländska ingenjörer. Det kan vara personer som utstationeras till Sverige från ett globalt företag som har verksamhet i många länder eller personer som är anställda på utländska konsultföretag som får uppdrag i Sverige. /Redaktionen

  2. Och det jag undrar över är varför Svenska företag kan eller ville inte erbjuder dem utländska ingenjörer ett jobb? När ska den Svenska näringslivet, eller folket, fattar att det kanske är dem som är del av problemet. Kanske dem borde fråga, vad gör vi fel? Det känns som alla nyheter, undersökning etc etc sällan kollar inåt. Lite själv kritik kanske istället för ”a passive aggressive superiority complex”.

  3. ”Migrationsverket kräver att den lön som arbetsgivaren erbjuder ska vara i nivå med kollektivavtal eller praxis för branschen.”

    21500:- i lön för en programmerare med masterexamen och flera års erfarenhet är tydligen något som migrationsverket anser vara grund för ett arbetstillstånd.

    • Och Sveriges Ingenjörer som är det fackförbund vars medlemmar drabbas absolut mest av lönedumpning via arbetskraftsinvandring anser att detta är helt ok och avser inte göra något åt problemet om jag förstår saken rätt. Se tex:

      https://www.ingenjoren.se/2019/08/28/arbetskraftsinvandring-konkurrerar-inte-om-jobben/

      Det rimligaste hade väl annars varit att SI försökte bedriva opinion för att försöka ändra regelverket så lägsta accepterade lönen ska vara *åtminstone* medellönen enligt lönestatistiken (för motsvarande ålder och utbildning). Enligt arbetsgivarna själva handlar det ju om ”experter” som det är extrem brist på och som det inte går att rekrytera inom landets gränser. Så än rimligare kanske t.o.m. hade varit att 75:e eller 90:e percentilen skulle vara lägsta accepterade lön.

    • Men det är väl praxis att betala en låg lön för bemanning från utlandet. Själva syftet är väl att sänka kostnaden för arbetskraften. Annars kunde man anställa en arbetslös ingenjör.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjören läser för att ge styrka i coronatider

Tidigare konsulten Thomas Anderson drabbades av utmattning. För att stötta alla de som känner oro i coronatider läser han en stund ur sin bok på sociala medier varje dag.

Ingenjörer studerar coronavirus i luften

Finns coronaviruset i luften? Det är en viktig fråga som forskare i Lund nu söker svaret på.
Undrande ingenjör

Många ingenjörer undrar: Har jag inkomstförsäkring? 

Just nu strömmar frågorna in till Sveriges Ingenjörer. Vi frågade rådgivaren Viktor Rosencrantz om vad det är som gäller och vad förbundet kan hjälpa till med.

Så här säger konsultföretagen om läget

Hela konsultbranschen är inte nattsvart. Flera branscher har inte alls påverkats och där finns det fortfarande en stor efterfrågan på konsulter.
FMV, Experis och Sigma fortsätter rekrytera.

De fortsätter att rekrytera ingenjörer 

Det är inte tvärstopp på arbetsmarknaden. Många verksamheter rullar på och rekryterar. Vi har pratat med några.

Så laddar du för din första löneförhandling

Glöm inte bort ditt värde i jakten på drömjobbet, även om det just nu är tufft på arbetsmarknaden. De rekommenderade ingångslönerna är ett av flera bra verktyg att luta sig mot.
Lars Mellbin, Mikael Thieme och Martin Enequist, medicintekniska ingenjörer i Region Halland, jobbar nu för fullt för att hantera situationen med Covid-19.

Ingenjörer i vården letar alternativ för att hantera corona

För ingenjörer som jobbar med medicinteknisk utrustning eller fastigheter inom vården har arbetet snabbt fått ställas om.   

Hundratusentals följer ingenjörens coronakarta

Civilingenjören Elin Lütz har utvecklat coronakartan.se som nu har över 50 000 besökare om dagen.  

Jobberfarenhet kan bli genväg till studier

Att kunna dra nytta av sin arbetslivserfarenhet är en viktig komponent för att fler ska kunna utvecklas i yrkeslivet, enligt Valideringsdelegationen. Frågan är hur relevant är det för svenska ingenjörer.

Civilingenjören bytte yrke tre gånger: “Följde min nyfikenhet”

Civilingenjören Marléne Johansson har sadlat om från civilingenjör till lärare, startat eget företag och sedan bytt karriär en gång till. Och det är inget hon ångrar.