Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv "Dyslexi är inget hinder för att bli ingenjör"

”Dyslexi är inget hinder för att bli ingenjör”

Peter Rosén har dyslexi, men satsade ändå på att läsa till ingenjör. Idag är dyslexin inget som påverkar honom i vardagen. ”I arbetslivet är de sociala förmågorna viktigare än om man kan läsa snabbt och stava rätt” konstaterar han. 

Peter Rosén arbetar som teamledare på Scania med produktutveckling av framför allt självkörande och elektrifierade fordon. Hans arbete går ut på att göra tidiga pilotstudier där förare får testa och utvärdera teknik som är under utveckling. De behov, förväntningar och synpunkter som kommer fram i testerna kommer sedan till nytta i den fortsatta utvecklingen av fordonen. Dyslexi är inget som påverkar Peter Rosén i arbetsvardagen.

– I mitt yrke är jag inte beroende av att läsa eller skriva långa dokument. När jag skriver är det framför allt mejl och så har de flesta stor acceptans för att det inte är 100 procent rätt. Det är bara om jag ska skriva ett formellt brev till mina kollegor i Tyskland som jag får lägga lite mer tid på texten, berättar han.

Inte rädd för utmaningar

Peter Rosén, ingenjör på Scania.

Redan i lågstadiet fick Peter Rosén diagnosen dyslexi, mycket tack vare sina föräldrar. Eftersom hans pappa också är dyslektiker var de lite mer uppmärksamma på läs- och skrivsvårigheter och såg därför till att han tidigt fick hjälp i skolan att hantera sin dyslexi. Detta tror Peter Rosén har varit viktigt för att han senare skulle våga satsa på högre utbildning.

– Jag är inte rädd för att ta mig an utmaningar och jag vet att jag klarar av mycket om jag bara bestämmer mig. För mig är det en strategi som fungerat och som gjorde att jag kunde gå ut nian med bra betyg – att sätta mål och sedan vara beredd att jobba för att nå dem.

”Finns alltid kollegor att bolla med”

Tekniska utmaningar är något som Peter Rosén alltid varit intresserad av och när han insåg att det fanns ett yrke där man kan jobba med just detta var det självklart att börja kämpa för det nya målet – att bli ingenjör. Under studietiden på KTH fick han bra stöd, exempelvis kurslitteratur i ljudformat och förlängd skrivtid på tentor. Men framför allt hade han en kurskamrat som fick uppdraget att ta anteckningar åt honom på lektionerna.

– Det var otroligt värdefullt att inte behöva anteckna och istället kunna fokusera på att lyssna på föreläsningen, minns han.

Tre goda råd för dyslektiker med ingenjörsdrömmar

  1. Bestäm dig för att satsa. Kanske behöver du lägga lite mer tid än andra på att plugga och då kan det vara bra att ha ett tydligt mål.
  2. Ta reda på vilka hjälpmedel som finns och vilket stöd du kan få. Se till att nyttja de hjälpmedel som passar dig.
  3. Kom ihåg att det finns stor tolerans för dyslexi i arbetslivet. Även här finns det många bra verktyg som underlättar i form av rättstavning och röstuppläsning.

Med studierna bakom sig tycker Peter Rosén att det varit stor skillnad att komma ut i arbetslivet.

– I arbetslivet kan lägga man mer tid på en uppgift om det krävs – det är ingen som står med en klocka och säger att du måste vara klar på tre timmar. Dessutom finns det alltid kollegor att bolla med. Arbetslivet handlar mycket mer om samarbete och de sociala förmågorna blir därför mycket viktigare än om man kan läsa snabbt och stava rätt.

Påverkar inte i vardagen

Att han har dyslexi är inte något Peter Rosén tänker så mycket på i vardagen och inte heller något han låter sig påverkas av. Kanske är han lite bättre på att hålla många saker i huvudet än andra och han behöver inte anteckna för att komma ihåg saker. Men om det beror på att han tränat upp den förmågan på grund av sin dyslexi är förstås svårt att veta.

Generellt tror han att det finns en stor tolerans och acceptans för dyslexi på svenska arbetsplatser och poängterar att många företag ser möjligheterna i mångfald och ett värde i att vi alla är olika. Och om man har dyslexi och är intresserad av Ingenjörsyrket tycker han absolut att det är ett yrke att satsa på.

– Om du brinner för teknik och teknisk utveckling så är ingenjör ett jätteroligt yrke. Var inte rädd för utbildningen och se till att nyttja de hjälpmedel som finns. Den kunskap du fått under studietiden är lika mycket värd även om du har fått använda stöd och extra verktyg på vägen, säger Peter Rosén.

Anna Nyström

2 KOMMENTARER

  1. Som mamma till en dyslektiker som precis sökt in till Tekniskt gymnasium med inriktning spel-programmering gav denna artikel en bra känsla i magen och ingav hopp, tack!

  2. Roligt att höra att det gått så bra för Peter. Gillar hans inställning! Vart glad av att läs denna artikel :)

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

23
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA