Ansvaret för Ölandsbron kräver tålamod och ingenjörskonst

0
1250
Adriano Maglica är anställd på Trafikverket och har haft ansvaret för underhåll och reparationer av Ölandsbron i över 20 år. Foto: Mostphotos och Tindra Englund.

Ritningar som inte stämmer med verkligheten och mejl på fredagskvällarna från arga bilister. Adriano Maglica är ingenjör på Trafikverket med huvudansvar för Ölandsbron. 

Adriano Maglica anställdes 1994 av dåvarande Vägverket och har sedan 2012 haft huvudansvaret för både underhåll och reparationer av Sveriges största broar.

– Jag är ansvarig för alla häng- och snedkabelbroar i Sverige samt Essingeleden, nya Svinesundsbron och Ölandsbron.

Adriano Maglica

  • Arbetar som Trafikverkets nationella samordnare för stora broar sedan 2012.
  • Anställdes av dåvarande Vägverket 1994.
  • Gymnasieingenjör med inriktning byggnadsteknik. Innan han började på Vägverket arbetade han med huskonstruktioner.

Enligt Adriano Maglica är arbetet med broarna både intressant och utmanande, dessutom har en bro fått en speciell plats i hans hjärta.

–  Ölandsbron är mitt skötebarn. Det var den första bro jag fick ansvaret för, redan 1998, och jag har haft hand om den längre än vad jag uppfostrat min son.

Trafikutvecklingen var svår att förutse

Ölandsbron, eller ”Bro över kalmarsund” som den egentligen heter, byggdes 1967-1972. Den är 6072 meter lång, 41,69 meter hög och 13 meter bred.

– I dag kan man tycka att den borde ha byggts bredare, men då får man komma ihåg att den har överträffat alla tänkbara trafikprognoser, säger Adriano Maglica.

Innan bron byggdes hade befolkningen på Öland stadigt minskat, men i och med bron vände befolkningsutvecklingen och idag är det många som bor på Öland och pendlar till Kalmar.

– Det måste ha varit snudd på omöjligt att förutse utvecklingen, det var väl ingen som kunde föreställa sig att människor idag skulle åka över till Kalmar bara för att ta en fika.

Trafiken försvårar reparationerna

Varje dygn färdas i snitt 20 000 fordon över Ölandsbron och 1995 byggdes de två körfälten om till fyra. Den ökande trafiken innebär även ett riskmoment för de som arbetar med reparationerna av bron.

Ölandsbron

Byggdes: 1967-1972

Längd: 6072 meter (varierar upp till 3 meter mellan -25 och +25 grader)

Bredd: 13 meter

Höjd: 41,69 meter på den högsta punkten

Byggnadsmaterial:
Armerad betong

– Skillnaden mellan att arbeta med underhåll i stället för nybyggnation är att vi ska göra allt med pågående trafik. Det är ungefär som om att försöka byta köket hemma, samtidigt som du anordnar middagar hela tiden.

Adriano Maglica förklarar hur han hela tiden måste väga olika samhällskostnader mot varandra. Kostnaden för reparationerna och underhållet mot kostnaden för de störningar som arbetena orsakar för trafiken.

– Bron finns ju där för att den ska kunna användas och då är det vår uppgift att maximera användandet och minimera störningarna.

Arga mejl på fredagskvällar

Att ritningarna inte alltid stämmer med verkligheten är en av utmaningarna i Adriano Maglicas jobb. Foto: Tindra Englund

En viktig del av jobbet är även att bemöta allmänhetens frågor och förklara vilka insatser som görs och hur de kommer att påverka trafiken.

– Under de första veckorna av reparationer får vi alltid mycket mejl och särskilt under fredagskvällar och lördagskvällar är språket lite grövre. Men det händer att jag ringer upp dem på söndag förmiddag och då blir de förvånade över att det finns en riktig människa bakom myndighetspersonen.

Han erkänner att det ibland kan kännas lite otacksamt att mötas av ilska när han under flera år arbetat med att försöka väga olika intressen mot varandra för att nå den allra bästa lösningen.

– Men då måste man komma ihåg att det inte är den bästa lösningen för individen utan för samhället, säger Adriano Maglica.

Okunskap har krävt reparationer

Varje dygn passerar i genomsnitt 20 000 fordon över Ölandsbron. För femton år sedan byggdes de två körfälten om till fyra. Foto: Tindra Englund.

Även om Ölandsbron enligt Adriano idag är en fräsch 50-åring som kan mäta sig i kondition med andra broar från samma tid, innebar dåtidens regelverk lägre kvalitetskrav än idag. Vilket har inneburit att det krävts omfattande och onödigt tidiga reparationer av Ölandsbron.

– Tyvärr klassades Kalmarsund inte som ”marin miljö” när bron byggdes. Orsaken var att det då inte var känt att även låga kloridhalter i vattnet hade en negativ inverkan på hållbarheten. Vilket påverkade alla beständighetsparametrar.

Det gjorde att de bland annat använde sig av en mindre andel cement i betongen och mindre skyddande betongskikt runt armeringsstängerna, än vad som krävts om miljön klassats som marin.

Inte alltid ritningarna stämmer

En annan utmaning med underhållet av bron är att ritningarna inte alltid är uppdaterade efter hur bron faktiskt blev byggd.

– Det är en av de stora utmaningarna och tjusningarna, att det inte alltid ser ut exakt som ritningarna visar.

Adriano Maglica berättar att han med åren lärt sig att räkna in lite ”vingelutrymme” i planeringen.

– Dessutom kan det vara lite kul när det inte stämmer eftersom det då krävs viss ingenjörskonst.

Framtiden för Ölandsbron

Enligt Adrianos beräkningar kommer Ölandsbron att fylla sin funktion åtminstone till år 2073 och kanske längre än så.

– Jag tror inte att det kommer att stå någon annan bro här under det här århundradet, säger Adriano Maglica.

Tindra Englund

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Anställda får byta semestertillägg mot semesterdagar

Ingenjörer i Region Västerbotten kan nu ta ut sitt semestertillägg i form av dagar istället för pengar. Detta är något som facket länge kämpat för.

Volvoingenjörerna oroas för mer maktkamp och mindre verkstad

Akademikerna vid Volvo Cars är oroliga för sysselsättningen i Sverige men också att förlora den företagskultur som har varit nyckeln till de stora framgångarna för företaget.
Hjärna där batteriet är slut

Nio tips för att få energin att räcka

Hjärnan gör av med 20 procent av vår energi - så det är inte konstigt om uppmärksamheten och orken tar slut på jobbet. Tänk därför på att ta hand om sig själv och hjärnan. Här är nio tips.
Styrelsen för Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro

AI populärt ämne i distrikt Örebro

Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro har valt ny styrelse, men räknar med att utöka den under året. Bland aktiviteterna är AI populärt och ämnet lär dyka upp i programmet också under 2020.

Ingenjörer behöver bättre kompetens i arbetsmiljö

Var finns eldsjälarna som brinner för att ingenjörer ska lära sig mer om arbetsmiljö i sin utbildning? Nu är det dags att nominera kandidater till Levipriset som Sveriges Ingenjörer delar ut.

Chalmers måste spara 250 miljoner kronor

Skenande pensionskostnader i kombination med låga räntor tvingar Chalmers att spara 250 miljoner kronor fram till 2022. Hur det ska gå till är ännu inte klart.

Gränslöst mejlande bidrar till stress inom högskolan

Studenter som förväntar sig snabba svar, kollegor som skickar jobbmejl på kvällar och helger. Nu höjs röster för behovet av rutiner och riktlinjer för hanteringen av e-post.

Så rustar du dig för en karriär efter disputation

Vad händer efter disputation och doktorsexamen? Sveriges Ingenjörer ger tips och råd om hur du drar nytta av din doktorsexamen.

Jobbet som företagets första ingenjör gav rivstart i karriären

Björn Allvin och Sarah Lindholm fick båda jobb som den första ingenjören på ett mindre företag. Det är ett beslut som de inte ångrar.

Anställda i stålindustrin minskar frivilligt sin arbetstid

Handelskonflikten mellan USA och Kina i kombination med signaler om en sviktande konjunktur har påverkat svensk stålindustri. Både SSAB och Uddeholm AB har gått ut med erbjudanden om att frivilligt gå ned i arbetstid.