Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Volvoingenjörerna oroas för mer maktkamp och mindre verkstad

Volvoingenjörerna oroas för mer maktkamp och mindre verkstad

Akademikerna vid Volvo Cars har hissat en varningsflagga inför det planerade samgåendet mellan Volvo Cars och Geely. Det finns en oro för jobben men också att förlora den företagskultur som har varit nyckeln till de stora framgångarna för företaget.

Den 17 februari publicerade DN-debatt en artikel undertecknad Anna Margitin, ordförande för akademikerna vid Volvo Cars och Magnus Sundemo, tidigare ordförande, som också skrivit boken ”Sanningen om Volvo”.

Artikeln kom precis en vecka efter nyheten släpptes att Volvo Cars och företagets ägare, kinesiska Geely, diskuterar ett samgående.

– Kommentarerna om sammanslagningen från ledande bilexperter i media har nästan uteslutande varit positiva, men bilden är inte entydig, säger Magnus Sundemo.

”Vi som har arbetat på Volvo Cars under många år har skaffat oss en massiv erfarenhet om samarbeten och fusioner under åren”, skriver de två ingenjörerna i debattartikeln.

Då syftar man på allt från planerna på en fusion med Renault som sprack 1993 till försäljningen till Ford 1999 där Volvo blev ett dotterbolag i en av världens största bilkoncerner.

Skalfördelarna med sammanslagningen med Geely menar Magnus Sundemo redan finns i dag genom samarbeten och de är oroliga för vad som händer om Volvo blir ett företag i en stor bilkoncern.

– Vi såg vad det innebar när Ford var ägare och det finns fler dåliga exempel. Det blir väldigt mycket maktkamp och mindre verkstad, säger han.

Tio år av framgång

Kritiken är inte heller riktad mot Geely och akademikerna lovordar hur Li Shufu, huvudägare och styrelseordförande i Geely har gett Volvo Cars en fristående styrelse och självständig ledning.

– Vi vet att Geely inte är Ford, det har vi sett. De tio åren med Geely som ägare har varit extremt framgångsrika, säger Anna Margitin. Och det är just därför som det finns en oro för vad förändringen kan leda till.

Prestigelöst arbetsklimat

I debattartikeln beskriver hon och Magnus Sundemo att företagskulturen på Volvo Cars är en viktig förklaring bakom framgångarna. Man arbetar på ett sätt som tar fram det bästa hos varje individ och utan hierarkier. Kollegor är du med varandra och arbetsklimatet är prestigelöst.

– När vi ska lösa ett problem samlar vi den expertis vi behöver utan att ta hänsyn till nivå och hierarkier. Vi kan se att kulturen i andra bolag i Geely-koncernen är annorlunda. Därför ställer vi frågan vad sammanslagningen innebär. Gäller den också ledarskapet och kulturen? säger Anna Margitin.

Magnus Sundemo pekar på att det finns mycket forskning om framgångar med självbestämmande team, en modell som sitter i väggarna på Volvo Cars. Man samlar olika discipliner och skapar grupper runt olika uppdrag. Den självbestämmande gruppen tar gemensamma beslut och alla i gruppen är lika mycket värda med sin specifika kunskap.

– Kommer någon utanför teamet och säger Gör så här istället! dödar man inte bara innovationen utan också innovationskraften, säger Magnus Sundemo.

– Modellen fungerar om man tror på människor. Jag vet att det låter som floskler men forskning visar att den fungerar och det känner vi också att den gör här på Volvo Cars, säger Anna Margitin.

Positiva reaktioner

De kommentarer på debattartikeln i DN som hon har fått från akademikerna på företaget har varit uteslutande positiva. Även tidigare högt uppsatta personer i företagsledningen har hört av sig och sagt att de uppskattar att artikeln ger nya vinklingar på diskussionen om Volvo Cars framtid.

De lokala företrädarna för IF Metall och Unionen blev intervjuade av media direkt efter mötet där planen på sammanslagningen blev offentlig. Båda lämnade positiva kommentarer men Anna Margitin och Magnus Sundemo tycker inte att man ska övertolka svaren.

– Vi tänker generellt väldigt lika men vi har olika erfarenhet inom olika områden på företaget. Sysselsättningen i Sverige är det viktigaste och där är vi överens. Framtiden för forskning och utveckling i Göteborg är en fråga där akademikerna trycker på hårdare, säger Anna Margitin.

Allt ska upp på bordet

Debattartikeln i DN har hon och Magnus Sundemo skrivit för att nyansera debatten och få upp fler frågor på bordet under utredningsfasen.

– Ingenjörer är skolade i kritiskt tänkande och tänker i scenarios. Vad har sett tidigare,  lärt oss av det och hur kan vi utveckla det vidare? säger Anna Margitin.

Hon ser debattartikeln som ett sätt att arbeta proaktivt.

– Vi vill belysa både fördelar och nackdelar. Och framför allt vill vi sitta i framsätet, inte i baksätet, säger hon.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA