Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv KTH-docent brände ut sig: "Akademiker förväntas jobba hårt"

KTH-docent brände ut sig:
”Akademiker förväntas jobba hårt”

Hög ambitionsnivå, två perioder av sjukskrivningar och gränslöst arbete utan tydligt stöd av arbetsgivaren blev en dålig kombination för Jan Markendahl, docent på KTH. Våren 2017 blev han sjukskriven för utmattning och vägen tillbaka har varit tuff. 

Det var i februari 2017 som det plötsligt tog stopp för Jan Markendahl. Under hösten hade han varit delvis sjukskriven för behandling av prostatacancer, men sedan januari var han uppe i full fart igen. Han arbetade långa dagar, kom hem sent och somnade, helt slut, i soffan på kvällarna, tills han en dag inte tog sig till jobbet.

– Min första doktorand skulle disputera på fredagen, men jag kunde inte gå, jag pallade helt enkelt inte. För mig kändes det som om det kom plötsligt, utan förvarning, men såhär i efterhand inser jag att kroppen var tvungen att säga ifrån, konstaterar Jan Markendahl.

Förväntas jobba hårt för meritering

Jan Markendahl

Jan Markendahl är civilingenjör och tog doktorsexamen vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, 2011. Innan dess hade han arbetat ett helt yrkesliv inom IT- och telekombranschen, bland annat på Telia, Nokia och SRA (numera Ericsson). Han har alltid varit van vid ett högt tempo och att ”hålla många bollar i luften”, och trivs med det.

Högt tempo har även präglat arbetet på KTH, där han vant sig med arbetsveckor på upp till 60–70 timmar. Förutom de ordinarie arbetsuppgifterna där undervisning och forskning ingår, förväntas han som docent även rekrytera och leda medarbetare, hantera projekt, söka pengar och jobba hårt för att meritera sig – och det ryms sällan innanför den ordinarie arbetstiden, förklarar han.

– Så ser verkligheten ut för många akademiker. Det finns en kultur inom den akademiska världen att du ska jobba hårt och vara beredd på att lägga ner mycket tid för att meritera dig. Problemet är att arbetet blir gränslöst. För den som är lojal och ställer upp finns det ingen tidsplanering och det blir alltför lätt att lägga ännu en sten till på en redan hög arbetsbörda, säger Jan Markendahl.

Fick ingen avlastning

Året innan Jan Markendahl drabbades av utmattning hade varit tuff. Hösten 2015 drabbades han av hjärtstopp och i juni 2016 kom cancerbeskedet. Under den här perioden var han delvis sjukskriven, men problemet som han ser det var att han inte fick någon avlastning – ingen tog över eller hjälpte till med det arbete som han inte hann med. Trots att han arbetade mellan 25 och 50 procent förväntades han ha samma ansvar och åtagande som tidigare.

– Jag upplevde det som otroligt jobbigt och pressande. Jag kämpade med att ständigt slå knut på mig själv för att fixa allt och till slut gick det inte längre, förklarar Jan Markendahl.

Utmattningen var ett faktum, men den här gången fick Jan Markendahl ett helt annat stöd när personalchefen klev in i bilden.

– För första gången under hela min sjukdomsresa fick jag ett rehabsamtal, ett som dessutom ledde till en förändring. Det var första gången som jag kände att någon pratade med mig om hur vi skulle få mig på banan igen. Skillnaden var att jag fick hjälp av HR och min chef att prioritera och att det var arbetsgivaren som beslutade vad jag skulle fokusera på, inte jag själv.

Problem med Försäkringskassan

På toppen av allt hade Jan Markendahl dessutom problem med Försäkringskassan som inte betalade ut ersättning för sjukskrivningen under våren 2017. Jan Markendahl beskriver hur det var många turer fram och tillbaka med ärendet, först om läkarintyget och senare om arbetstidens förläggning där Försäkringskassan ifrågasatte att han vissa dagar arbetade mer än halvtid och vissa dagar mindre, under den tid han var halvtidssjukskriven.

– Det var en helt surrealistisk situation, att läkarens intyg inte godkändes. Då var det som allra jobbigast och jag kände mig ännu mer deprimerad. Jag hade ont i magen och upplevde att det fanns noll förståelse för min situation, minns Jan Markendahl.

När Jan Markendahl 2018 fick avslag på sitt överklagande till Försäkringskassan fick han rådet att ta hjälp av facket.

– Jag vände mig till mitt fackförbund Sveriges Ingenjörer som tog ärendet vidare till LO/TCO-rättsskydd, som de har samarbete med. De sa direkt att de skulle driva saken vidare åt mig och jag är otroligt tacksam att jag fick det stödet när jag var nere för räkning.

Överklagade till Kammarrätten

Ärendet överklagades till Förvaltningsrätten där det blev ett nej. Men Kammarrätten gav därefter Jan Markendahl rätt, domen kom i januari 2020.

– Det kändes som en otrolig lättnad att få rätt i sak. Det gav mig en bekräftelse på att jag inte hade varit fel ute som kämpat om detta, säger han.

Idag arbetar Jan Markendahl på 60 procent och tycker att han med stöd av arbetsgivaren kan hantera sin arbetsbörda på ett bra sätt. Samtidigt är han noga med att poängtera att han alltid trivts bra med högt tempo och långa arbetsveckor, det har oftast varit självvalt. Han är också stolt över att han trots perioder av sjukdom fått se sex av sina doktorander ta examen och lämna KTH.

– Jag kan ju inte skylla på någon annan än mig själv att jag jobbade så mycket. Jag var erfaren och kunde hantera hög stress, och det gick ju också bra för mig. Jag ledde och drog in pengar till nya forskningsprojekt, handledde doktorander och var uppskattad både av studenter och kollegor.

Dra i bromsen i tid

När Jan Markendahl ser tillbaka inser han att det hade varit bra om han hade dragit i bromsen tidigare. En viktig lärdom som han hoppas att andra kan ta till sig är att se till att man har en rimlig arbetsbörda där det också finns marginaler för oförutsedda händelser. Och om man känner att det är svårt att dra i den bromsen själv, ta hjälp av de strukturer som finns, via personalavdelningen och företagshälsovården.

– Maxa inte ut din arbetstid hela tiden. Även om du jobbar mycket för att det är kul, så måste du se till att det finns utrymme i din arbetstid för oförutsedda händelser. Vad händer om du inte är i toppform? Slå inte knut på dig själv, utan dra i bromsen i god tid innan.

Jan Markendahl har också insett hur viktigt det är, både att klargöra för sina chefer vad som fungerar och inte när man är sjukskriven, men också betydelsen av att få ett kvitto på arbetsgivarens förståelse och inställning. Framför allt är det viktigt att arbetsgivaren har förmåga och rutiner att identifiera och förstå problem samt att vidta åtgärder i tid.

Även om Jan Markendahl nu närmar sig 65 så vill han fortsätta arbeta så länge som han kan och får.

– Jag har trivts jättebra med mitt jobb. Jag har ju inte arbetat så länge inom akademin och jag känner att jag har mycket kvar att bidra med, säger Jan Markendahl.

Anna Nyström

2 KOMMENTARER

  1. Sjukdommen kan också stavas CTH…samma sak där. Jag har bytt till industrin där man stämplar ut vid 17!! Vilken skillnad.

  2. Känner igen mig alltför väl. Jag drabbades också av sjukdomen ”KTH”. Arbetsveckor kunde vara på 80-100 (sic!) timmar. Jag lyckades dock inte ta mig tillbaka, är nu förtidspensionerad.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

Kreativa ingenjörer gör vetenskap spännande för alla

0
Att göra vetenskap begriplig är utmaningen som inspirerar forskningsingenjörerna Magnus Lindgren och Gabrielle Beans Picón på Curiosum i Umeå. Läs vad de gör på jobbet.

Byt jobb och höj din lön

0
Det finns inget bättre sätt att höja sin lön än att byta jobb. Ingenjörer inom privat sektor som bytte jobb under 2021 fick i genomsnitt 3 000 kronor högre lön än de som stannade kvar.
Prokrastinering

Så slutar du skjuta upp viktiga arbetsuppgifter

0
Vattnar du blommorna eller kollar mejl i stället för att ta tag i viktiga uppgifter på jobbet? Läs då de här råden från Harvard Business Review.

Nytt verktyg förutspår kompetensbehoven

0
Vilket programmeringsspråk är hetast just nu? Nu lanseras ett nytt verktyg som kan förutsäga efterfrågan på digital kompetens inom data och IT. 

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Cykel som förmån – hur funkar det?

2
Den 1 januari 2022 infördes en skattelättnad för så kallade förmånscyklar – när arbetsgivare tillhandahåller cyklar för privat bruk till sina anställda. Men hur fungerar det att skaffa cykel via jobbet? Och är det bra?

TOPPLISTA