Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Så kan Sverige få ut mer av forskningen

Så kan Sverige få ut mer av forskningen

Förutsättningarna för innovationer och nyttiggörande av forskning ser olika ut på olika lärosäten. En avgörande faktor är ledarskapet. ”Vi behöver boosta lärosätena” säger Alf Karlsson, som utreder frågan för regeringen.

I oktober förra året utsågs Alf Karlsson till särskild utredare med uppdraget att se över innovationssystemet vid universitet och högskolor för att hitta nycklarna som låser upp innovationskraften i systemet.

– Regeringen har en farhåga att vi inte får ut så mycket innovation som man skulle kunna få ut från våra lärosäten. Mitt uppdrag är därför att undersöka hur vi kan förbättra stödet till studenter och forskare så att resultatet av deras forskning synliggörs, berättar Alf Karlsson.

Förutsättningarna varierar

Under vintern och våren har han åkt runt i landet och träffat olika aktörer inom innovationsprocessen – forskare på lärosäten, rektorer, holdingbolag, innovationskontor, forskningsstiftelser och många andra – för att skapa sig en bild av utmaningarna.

Alf Karlsson

– Något som blivit väldigt tydligt för mig är att förutsättningarna för hur man kan jobba med nyttiggörande av forskningsresultat ser väldigt olika ut på olika lärosäten och i olika delar av landet, konstaterar Alf Karlsson.

Vilket stöd en enskild forskare får i arbetet med att realisera en idé hela vägen till en färdig produkt är med andra ord olika beroende på var i landet, vid vilket lärosäte eller till och med vid vilken fakultet man befinner sig.

Efterlyser tätare samarbete

Johan Lilliecreutz är ordförande för FUHS, Föreningen Universitetsholdingbolag i Sverige, där Sveriges 19 universitetsholdingbolag är medlemmar. Han poängterar att det är viktigt att ta sig ur silotänket som präglar dagens innovationsstrukturer. Allt för mycket energi läggs på hur arbetet ska organiseras, menar han. Istället borde man fokusera på målbilden, att ta vara på kunskap och idéer som lärosätena genererar så att det leder till ökad sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft.

Johan Lilliecreutz

Han konstaterar att den svenska modellen med det så kallade lärarundantaget som innebär att forskaren äger sina idéer är bra för att generera idéer, men att det behöver kompletteras med ett tydligt och sammanhållet stöd till forskaren såväl som till studenter genom hela processen från idé till marknadsetablering. Risken finns annars att idén aldrig kommer samhället till del.

– Innovationskontoren, holdingbolagen och inkubatorerna behöver samarbeta ännu mer målinriktat i en sammanhållen process och ha ett gemensamt fokus på vad som är bäst för AB Sverige. Då blir det hela intressant och framåtriktat, säger han.

Extremt hög risk

Upplägget med innovationskontor och holdingbolag ser dessutom olika ut vid olika lärosäten. Vissa lärosäten saknar en direkt tillgång till ett innovationskontor eller ett holdingbolag. Små holdingbolag kan även ha svårt att investera i tidiga forskaridéer och upprätthålla all den kompetens som krävs för en komplex verksamhet.

Viktoria Mattsson är chef för Innovationskontoret på Luleå tekniska universitet. Hon konstaterar att det är extremt svårt för holdingbolagen att gå runt eftersom de i många fall satsar pengar på att testa och verifiera idéer som är åratal ifrån kommersialisering.

– Vi kommer in i en extremt tidig fas. Det finns ingen marknadsundersökning, ingen tydlig affärsidé och mycket av de pengar vi satsar kommer vi aldrig att få tillbaka. Det finns inga riskkapitalister eller investerare från näringslivet som skulle gå in i det läget, risken är så extremt hög, förklarar hon.

Långt från idé till marknad

Lisa Ericsson är chef för KTH Innovation samt vd för KTH Holding bekräftar den bilden. Även om KTH har både erfarenhet och tradition av att kommersialisera kunskap som vunnits genom forskning är resurser en utmaning. Hon berättar att de har ett antal projekt idag där de har svårt att verifiera idéerna eftersom de kräver stora investeringar och ett perspektiv på åtta-nio år innan de eventuellt når marknaden.

Lisa Ericsson

– De valideringsmedel som finns är oerhört viktiga och helt avgörande för att lyckas ta en idé till marknad. Men när vi pratar om mer komplex teknologi, disruptiva idéer, med stor förmåga att förändra en bransch, då krävs det mycket mer pengar än vad vi har att tillgå idag.

Men även i de mindre kostsamma projekten har tillgången till riskkapital och finansiering betydelse för forskarens förmåga att ta en idé till marknaden. Alf Karlsson konstaterar att förutsättningarna är väldigt olika beroende på var i landet lärosätet ligger. I Stockholmsområdet är det exempelvis lättare för en forskare att hitta finansiärer för sin idé.

Alf Karlsson konstaterar också att det finns ett glapp mellan lärosätena och näringslivet och att man från båda håll behöver hitta sätt att samarbeta på ett mer effektivt sätt.

Rektorn har en avgörande roll

Men det är inte enbart tillgången till pengar, omgivning eller traditioner som påverkar lärosätenas förmåga att nyttiggöra forskningsresultat. Ledarskapet, ibland till och med den enskilda rektorn, spelar en avgörande roll för innovationskulturen.

– Om ledningen tycker att det är viktigt, då blir det viktigt. Lärosäten med rektorer som kommunicerar och vill visa vilken samhällsrelevans verksamheten har, som vill att lärosätet ska samproducera med näringsliv och offentlig sektor och som även ser till att lärosätet själv skjuter till pengar – där händer det något, förklarar han.

Allt kokar ner i hur ledningen tolkar begreppet ”nyttiggörande”. I högskolelagen framgår att lärosäten ska verka för att forskningsresultat kommer till nytta i samhället. Men handlar det bara om patent och produkter? Här efterlyser både Viktoria Mattsson och Lisa Ericsson en tydlighet i uppdraget, vad vill regeringen att lärosätet ska göra och hur mäter man och följer upp själva nyttogörandet?

– Man hamnar lätt i en bokstavlig tolkning av nyttiggörande, att det ska leda till kommersialisering, tillväxt, avkastning och nya startups. Men jag tror att vi måste ha ett bredare perspektiv och se att all forskning kan nyttiggöras, men på olika sätt, säger Lisa Ericsson.

Allt kan inte mätas i patent

Resultatet av forskning kan resultera i en presentation på en konferens, en artikel i en tidskrift, nya metoder och arbetssätt inom vården eller utbildningar – och allt går inte att mäta i antal patent eller nya bolag.

En viktig roll för lärosäten är att skapa en miljö som stimulerar kreativitet innovation. Det är ofta i mötet med andra, i utbytet av kunskap och erfarenheter som de nya idéerna uppstår. Detta bör också ingå i begreppet ”nyttiggörande”.

Viktoria Mattsson

– Vi behöver lyfta frågan till den strategiska nivån och utgå från lärosätet och hur väl lärosätet svarar mot behoven i samhället. Jag hoppas att utredningen leder till att vi får en tydlighet i uppdraget, medel att kunna utföra uppdraget och en styrning så att frågorna hamnar på ledningens agenda, säger Viktoria Mattsson.

Samtidigt är det viktigt att inte glömma bort den roll som den enskilda forskaren eller studenten spelar i innovationsprocessen. Johan Lilliecreutz förklarar att det behövs tydliga incitamentsstrukturer som driver på innovationsprocessen både på lärosätes- och forskarnivå.

– Vi behöver strukturer som belönar satsning på innovation och nyttiggörande och skapar en kultur för nyttiggörande, både kopplat till lärosätets goda arbete och till den enskilda forskaren, forskningsgruppen eller institutionen, säger han.

Tydligare styrning och stimulans

Alf Karlsson arbetar nu med att sammanställa utredningen för att kunna presentera den för Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, den 30 september.

– Mitt uppdrag är att föreslå förändringar och justeringar som kan göra innovationsprocessen bättre. Finns det en dold potential? Hur ska staten fokusera sina resurser?

Några av hans slutsatser för att främja nyttiggörande av forskningen är att se till att alla doktorander får jobb där deras kompetens tas tillvara, att ge studenter och forskare bättre stöd för upphovsrättsfrågor och att säkerställa ett mer likvärdigt stöd till lärosätena genom tydligare styrning.

– Vi behöver boosta lärosätena. Jag tror att det är viktigt att stimulera engagemanget och drivet hos lärosätena både genom pengar och genom bättre uppföljning och styrning. Alla vill känna att man bidrar till samhället och vi behöver hitta sätt att uppmuntra och belöna de som bättre åskådliggör det arbetet, säger Alf Karlsson.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Hybridarbete – forskarnas råd för att få det att fungera

0
Några dagar på kontoret och några dagar hemma. Hur får vi det hybrida arbetslivet att fungera, både för företag och individer? Läs forskarnas råd.

Fortsatt bra arbetsmarknad för ingenjörer

1
Tillgången på civil- och högskoleingenjörer kommer vara ungefär lika stor som efterfrågan om fem år. Den bedömningen gör Sveriges Ingenjörer. Arbetsgivarnas krav på att utbilda fler är fel väg säger förbundet.
Mittuniversitetet och IPCC

Att bli högskoleingenjör kan ta dig hela vägen till FN:s klimatpanel

1
Lyft fram vad man kan bli som högskoleingenjör, tycker Jessica Bagge på Sveriges Ingenjörer. Som att man kan bli Sveriges representant i IPCC, som Lena Lindström.

Bortsållad på grund av ålder – så här kan du göra

0
Ålder ska inte vara ett hinder i arbetslivet. Trots det är det många som upplever just detta. Så här kan du och facket sätta press.

Expertens tips inför löneförhandlingen: ”Var djärv och ta i”

0
Ett nytt jobb innebär även ett guldläge för en högre lön. Så här vässar du dig inför löneförhandlingen.
Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

21
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA