Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Så kan du agera mot mobbning på jobbet

Så kan du agera mot mobbning på jobbet

Mobbning på jobbet är nedbrytande för den som utsätts och skadligt för hela arbetsgruppen. Men det är inte rocket science att förhindra, säger forskaren och psykologen Stefan Blomberg. Här är hans råd till den som utsätts, till chefer och kollegor.    

Mobbning på jobbet kan visa sig i att man inte får information som andra får, att kollegor inte hälsar, att man blir kritiserad i arbetet, blir fråntagen arbetsuppgifter eller får göra meningslösa saker.  

– Det som skiljer mobbning från kränkande särbehandling är att kränkande särbehandling är enstaka händelser medan mobbning är återkommande, det finns en systematik. Det är svårt att försvara sig mot och personen hamnar i underläge, säger Stefan Blomberg, forskare vid Linköpings universitet och psykolog på Arbets- och miljömedicin vid universitetssjukhuset i Linköping 

Ytterligare en indikator på om det är mobbning är vad som händer om man försöker sätta en gräns och säga ifrån. 

– Om det då upphör är det inte mobbning, utan snarare kränkande särbehandling. Men om man försöker värja sig och det inte lyckas, då är det mobbning. 

Tre nivåer

I de undersökningar om mobbning på svenska arbetsplatser som Stefan Blomberg är med och gör verkar det vara nästan 20 procent som åtminstone är utsatta för kränkande särbehandling så stor omfattning att det finns risk för ohälsa och social utstötning.  

För av de 20 procenten handlar det om systematiska, pågående kränkningar där de är i underläge. Och för 3 av de 7 procenten handlar det om att de är utsatta för extrema kränkningar, där det även är hotfulla och aggressiva beteenden.  

Inte rocket science att förebygga

När det förekommer mobbning på en arbetsplats är det ofta svårt att lösa och skadar arbetsgruppen. Därför är det bästa man kan göra att förebygga så att det aldrig går så långt som till mobbning 

– Det är inte rocket science utan det är grundläggande saker, säger Stefan Blomberg. 

Han beskriver det som tre delar:  

  1. Att bygga en organisation där det finns tillit, förtroende och stöd i den sociala miljön.  

– I en sådan omgivning har mobbning svårt att få fäste. Det ska till exempel vara lätt att be om hjälp, lätt att medge misstag. Då blir konflikter inte något farligt utan man vågar säga “jag håller inte med” eller “nu vet jag inte vad du menar”. Det är lättare att rensa luften.  

  1. Att det är ordning och reda i organisationen. Är det tvärt om otydliga mål, roller, mandat och ansvar så leder det lätt till konflikter och att man skyller på varandra. Brister i bemanning och arbetssätt skapar också problem som riskerar att generera konflikter.
  1. Ledarskapet är viktigt och ska vila på två ben: empati, att bygga relationer, behandla folk schysst och med respekt, och handlingskraft, att man tar tag i saker och står för sina beslut. 

– Konflikträdda ledare som har svårt att ta folk, eller auktoritära ledare som kör sitt eget race, det är inte bra.  

Stefan Blomberg säger att det här tar tid att bygga upp men är det som har störst effekt för att förebygga mobbning. Han pekar särskilt på att det är viktigt att dels höja kompetensen inom konflikthantering, dels att ha policys och handlingsplaner som klargör vad som är ok och inte och att tillämpa dem i praktiken 

 Det ska finnas rutiner för vad man ska göra när någon inte följer reglerna. Det finns en avhandling som beskriver det som “etisk infrastruktur”. Och det har i sig en förebyggande effekt att ha det. Att alla vet att det får konsekvenser om man bryter mot reglerna 

Men om man utsätts för mobbning, vad ska man göra då? 

Det första, menar Stefan Blomberg, är att fråga sig vilken arbetsplats man är på. Brukar det hanteras schysst? Om du vet att det är så, gör så här: 

  1. Börja med att sätta en gräns, om du är i en position där det går. Det går inte för alla, men om man har en grundtrygghet på arbetsplatsen så är det bra att försöka. 
  1. Om du försökt sätta en gräns och det inte hjälper: Dokumentera vad som händer. För dagbok, spara mejl och andra dokument som visar på vad som händer. Lyft vad som hänt till arbetsmiljöansvarig eller din chef. Om chefen är inblandad i mobbningen, gå till HR eller chefens chef. På något sätt måste arbetsgivaren få kännedom om vad som händer för att kunna agera. Sök också stöd från facket eller skyddsombud.  

– Det kan vara avslöjande när man lyfter frågan. Händer det något? Vänds det mot dig? Om det blir en motattack och du märker att arbetsgivaren inte har en aning om vad de ska göra, sök då ett annat jobb så fort det bara går. För det har så stora risker för ohälsa att vara med om det här. Det är sällan jag ser att någon tar sig igenom det med hälsan i behåll.  

Gå under radarn

Ett annat alternativ är att “gå under radarn”, att hålla jättelåg profil.  

– Det kan man göra om man vet att det snart blir en omorganisation eller kommer en ny chef. Då kan man övervintra. Men det är viktigt att söka stöd, från företagshälsan eller HR, eller informellt hos kollegor eller vänner. Ensam orkar man i regel inte.  

För många känns det skamligt att erkänna att man utsätts för mobbning. Det gäller kanske särskilt för chefer som utsätts av sina medarbetare.   

Även för män anses det mer skamligt att vara utsatt för mobbning.   

– Men det är inte skamligt att vara mobbad. Och man ska inte skylla på den som utsätts. Arbetsplatsen behöver ladda ur de värderingarna. Det är helt enkelt inte ok att andra beter sig illa.   

Annorlunda mer utsatta

Vem som blir utsatt för mobbning är ofta en kombination av riskfaktorer i organisationen och riskfaktorer hos personen 

– Att vara annorlunda ökar risken. Men problemet ligger ju inte hos mig utan att det är en arbetsplats som inte tolererar mångfald. Att vara homosexuell dubblar risken, att vara utrikes född dubblar risken, att vara funktionshindrad ökar risken. Men det är ju inte personens fel, och det är bara på arbetsplatser med litet stöd som risken ökar. 

I ett fåtal fall är den som utsätts någon som provocerar omgivningen, som kanske vantolkar och lätt blir kränkt.   

– Är arbetsgivaren bra på att hantera det som gör omgivningen provocerad, om man kan kliva in och förklara att det inte är ok, då får man i bästa fall stopp på och mildrar effekten av en persons kantighet. 

Vad kan man göra som kollega om någon blir utsatt? 

– Ge stöd. Försök att inte bli en del av den tysta massan som låter det hända. Åskådare kan ha en jätteeffekt. Om de gemensamt kliver fram kan de skydda och hjälpaOm man är en av få kanske man inte vågar. Då kan man i stället prata med den som är utsatt, berätta att man ser vad som händer och att man tycker att det är fruktansvärt.  

Stefan Blomberg säger att många som utsatts för mobbning är djupt besvikna över kollegor som inte gjorde något. Han säger också att om det är möjligt att vara flera som går ihop och säger ifrån, så är det braDet ger större tyngd.  

– Stötta och lyssna. Fråga om ni gemensamt ska lyfta det som händer. Prata med facket, HR eller en chef. 

Karin Thorsell

4 KOMMENTARER

    • Vi kan ju ha många beteenden på jobbet, varav en del kan betecknas som kantiga. Det exempel som Stefan Blomberg tar upp och som kan provocera är att vantolka andra och lätt blir kränkt. Genom att prata med personen om det här beteendet (som är Stefans råd) som kan beteendet mildras och därmed mildras effekten av det på andra. /Karin Thorsell

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sverige bäst i EU på innovation

0
Sverige är det mest innovativa landet i EU. Det visar FN:s årliga ranking Global Innovation Index. 

Kamp om ingenjörer när Käppalaverket växer

0
Nu ska ett av Sveriges största reningsverk – Käppala – minska utsläppen. Närmare 200 ingenjörer är knutna till projektet i någon utsträckning.

Sju tips: Så gör du om din firma går dåligt

0
Vad kan du som egen företagare göra för att rädda situationen när framtiden ser mörk ut? Anders Hallgren på Sveriges Ingenjörer delar med sig av goda råd till krisande egenföretagare.

32 råd – det här hade vi velat veta på första jobbet

0
Ingenjören frågade tio unga ingenjörer vad de hade velat veta när klev in genom dörren på sitt första ingenjörsjobb.

Ett utlandsjobb kan ge karriären en skjuts

0
Ericsson har verksamhet i 180 länder. Anki Ljung, rekryteringschef på Ericsson har flera tips till dem som vill ut i världen.

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

10
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA