Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Stora utmaningar att digitalisera högre utbildning

Stora utmaningar att digitalisera högre utbildning

Det är stora skillnader i digital kompetens bland svenska lärosäten. Det framkommer i rapporten Uppkopplad utbildning som bland annat föreslår att regeringen för över pengar från forskning till att utveckla högskolepedagogiken.

Coronapandemin ledde under våren till att universitet och högskolor hastigt fick ställa om till distansundervisning. Men kompetensen som krävs för att digitalisera högre utbildning är ojämnt fördelad bland de som undervisar. Det menar Kjell Nyman, författare till ESO-rapporten Uppkopplad utbildning, som gått på djupet i frågan.

– De tre huvudsakliga förklaringarna till detta är att undervisningen är traditionsbunden, tidsmässigt pressad och att den påverkas av en statusskillnad mellan forskning och undervisning, säger Kjell Nyman.

Utveckla samarbete

I rapporten har Kjell Nyman kartlagt arbetet med att digitalisera undervisningen vid svenska universitet och högskolor och genom intervjuer och enkätundersökningar undersökt vilka de stora utmaningarna är. Han konstaterar att svenska lärosäten har kommit långt i den digitala utvecklingen i vissa avseenden, men att skillnaderna är stora när det gäller kompetens och erfarenhet, både inom lärarkåren och mellan lärosäten.

Rapportens sju förslag

  1. Satsa på högskolepedagogik. För över 2 procent av de statliga forskningsfinansiärernas anslag för forskning till det anslag som finns för särskilda medel till universitet och högskolor.
  2. Utveckla de nätverk som finns. Ge Universitets- och högskolerådet i uppdrag att utforma ett förslag till statligt stöd på sammanlagt 15 miljoner kronor per år till de nätverk för samarbete mellan lärosäten som finns.
  3. Förtydliga juridiken. Tillsätt en statlig utredning med uppdrag att klargöra hur gällande juridiska regelverk bör tolkas när ny teknik introduceras och föreslå lämpliga förändringar av regelverket.
  4. Uppmuntra arbetet med öppna lärresurser. Utarbeta en plan för implementering av Unescos rekommendation om öppna lärresurser (OER) som Sverige ställt sig bakom.
  5. Skapa ett system för validering. Reformera den administrativa hanteringen av all validering inom högre utbildning genom att föra över ansvaret till lämplig central myndighet.
  6. Stärk möjligheterna för utbildning på distans. Stimulera deltagande i högre utbildning i de glesast befolkade delarna av landet genom ett riktat bidrag till kommunala lärcentra.
  7. Analysera konsekvenserna av digitala tjänster. Ge Vinnova ett uppdrag att fördjupa analysen av den utbildningsteknologiska utvecklingen.

– Det finns ett gott samarbete mellan lärosäten när det gäller exempelvis distansutbildningar. Det finns även nätverk för samverkan och erfarenhetsutbyte, men det saknas samordning och ekonomiska förutsättningar att utveckla arbetet vidare, säger Kjell Nyman som i rapporten föreslår att regeringen anslår medel för att utveckla nätverken för ökat samarbete mellan lärosäten.

Omfördelning av pengar

I rapporten föreslår han även att regeringen omfördelar medel från forskning till högskolepedagogisk utveckling. Han konstaterar att det finns en stor entusiasm bland de som arbetar med att utveckla högskolepedagogiken med hjälp av digitala resurser, men att de lärare man vill nå känner sig klämda mellan undervisning, administration och en önskan om att ha mer tid för att forska. Ofta blir det undervisningen, inte minst den pedagogiska utvecklingen av den, som får stryka på foten.

– Statusskillnaden mellan forskning och utbildning är ett problem. Jag hoppas att detta kan stimulera en högskolepedagogisk debatt som lyfter den här frågan, säger han.

I rapporten har Kjell Nyman identifierat en rad fallgropar som hämmar den digitala utvecklingen på lärosätena. En svårighet är det juridiska regelverket som skapar stor osäkerhet. Hur ska exempelvis GDPR, tillgänglighetslagen, offentlighetsprincipen och immaterialrätten tolkas? Osäkerheten kring vad som gäller gör att lärare tvekar att utveckla undervisningen med hjälp av ny digital teknik.

– Här finns det ett behov av att förtydliga regelverket, säger Kjell Nyman.

Riskerna behöver analyseras

När det gäller de molnbaserade tjänster och digitala lärplattformar som lärosätena använder pekar han på riskerna med att multinationella och kommersiella företag får tillgång till data som kan användas för att utveckla nya affärsmodeller. Kjell Nyman poängterar att varken svenska myndigheter eller någon gemensam europeisk organisation har någon kontroll över detta i dagsläget.

– Vi behöver analysera konsekvenserna av den snabba utbildningsteknologiska utvecklingen, vilka är farorna och utmaningarna?

En av de största fallgroparna med digitaliseringen inom högre utbildning är dock tron att den nya tekniken kan lösa pedagogiska problem inom alla delar av undervisningen.

– Digitaliseringen får i det avseendet aldrig bli ett självändamål. Den är, och ska enbart vara, ett hjälpmedel för att utveckla högskolepedagogiken som ska användas endast när den gör nytta, poängterar Kjell Nyman i rapporten.

Hela rapporten finns att ladda ner från ESO.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Lockar ingenjörer med tre månader gratis boende

0
Elbilsföretaget Nevs i Trollhättan behöver rekrytera ingenjörer men konkurrensen i Västsverige är stor. Nu vänder man sig nu utomlands och erbjuder tre månader gratis boende.

Frustration bland studenter när kursvärderingar inte gör skillnad

0
Det finns problem som studenter tar upp i kursvärderingar år efter år. Men går det att byta ut en kursansvarig som inte tar till sig kritik? Ingenjören har undersökt hur det funkar på Linköpings tekniska högskola.

Manifestation mot villkoren för utländska forskare

1
Den nya utlänningslagen slår på ett orimligt sätt mot utländska forskare. Det hävdar ett hundratal doktorander och forskare som nyligen samlades vid en manifestation på Sergels torg i Stockholm.
Volvo Cars

Chefstjänster på Volvo Cars vikta för vissa personer – ”Ingen idé att söka”

5
Vid många av chefstillsättningarna på Volvo Cars är det bestämt på förhand vem som ska få jobbet. För ingenjörerna som vill bli chefer har det här betytt att de inte fått chansen.

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Nytt jobb? Därför ska du alltid kolla löneläget med facket

0
Att nya medarbetare kommer in på för låga löner drabbar inte bara den enskilda personen, det drabbar hela kollektivet. "Prata med facket lokalt innan du sätter dig i en löneförhandling" är rådet från en lokal fackordförande.

TOPPLISTA