Stora utmaningar att digitalisera högre utbildning

0
678
Svenska lärosäten har kommit långt i den digitala utvecklingen. Skillnaderna är dock stora när det gäller i kompetens och erfarenhet, både inom lärarkåren och mellan lärosäten. Foto: Getty Images

Det är stora skillnader i digital kompetens bland svenska lärosäten. Det framkommer i rapporten Uppkopplad utbildning som bland annat föreslår att regeringen för över pengar från forskning till att utveckla högskolepedagogiken.

Coronapandemin ledde under våren till att universitet och högskolor hastigt fick ställa om till distansundervisning. Men kompetensen som krävs för att digitalisera högre utbildning är ojämnt fördelad bland de som undervisar. Det menar Kjell Nyman, författare till ESO-rapporten Uppkopplad utbildning, som gått på djupet i frågan.

– De tre huvudsakliga förklaringarna till detta är att undervisningen är traditionsbunden, tidsmässigt pressad och att den påverkas av en statusskillnad mellan forskning och undervisning, säger Kjell Nyman.

Utveckla samarbete

I rapporten har Kjell Nyman kartlagt arbetet med att digitalisera undervisningen vid svenska universitet och högskolor och genom intervjuer och enkätundersökningar undersökt vilka de stora utmaningarna är. Han konstaterar att svenska lärosäten har kommit långt i den digitala utvecklingen i vissa avseenden, men att skillnaderna är stora när det gäller kompetens och erfarenhet, både inom lärarkåren och mellan lärosäten.

Rapportens sju förslag

  1. Satsa på högskolepedagogik. För över 2 procent av de statliga forskningsfinansiärernas anslag för forskning till det anslag som finns för särskilda medel till universitet och högskolor.
  2. Utveckla de nätverk som finns. Ge Universitets- och högskolerådet i uppdrag att utforma ett förslag till statligt stöd på sammanlagt 15 miljoner kronor per år till de nätverk för samarbete mellan lärosäten som finns.
  3. Förtydliga juridiken. Tillsätt en statlig utredning med uppdrag att klargöra hur gällande juridiska regelverk bör tolkas när ny teknik introduceras och föreslå lämpliga förändringar av regelverket.
  4. Uppmuntra arbetet med öppna lärresurser. Utarbeta en plan för implementering av Unescos rekommendation om öppna lärresurser (OER) som Sverige ställt sig bakom.
  5. Skapa ett system för validering. Reformera den administrativa hanteringen av all validering inom högre utbildning genom att föra över ansvaret till lämplig central myndighet.
  6. Stärk möjligheterna för utbildning på distans. Stimulera deltagande i högre utbildning i de glesast befolkade delarna av landet genom ett riktat bidrag till kommunala lärcentra.
  7. Analysera konsekvenserna av digitala tjänster. Ge Vinnova ett uppdrag att fördjupa analysen av den utbildningsteknologiska utvecklingen.

– Det finns ett gott samarbete mellan lärosäten när det gäller exempelvis distansutbildningar. Det finns även nätverk för samverkan och erfarenhetsutbyte, men det saknas samordning och ekonomiska förutsättningar att utveckla arbetet vidare, säger Kjell Nyman som i rapporten föreslår att regeringen anslår medel för att utveckla nätverken för ökat samarbete mellan lärosäten.

Omfördelning av pengar

I rapporten föreslår han även att regeringen omfördelar medel från forskning till högskolepedagogisk utveckling. Han konstaterar att det finns en stor entusiasm bland de som arbetar med att utveckla högskolepedagogiken med hjälp av digitala resurser, men att de lärare man vill nå känner sig klämda mellan undervisning, administration och en önskan om att ha mer tid för att forska. Ofta blir det undervisningen, inte minst den pedagogiska utvecklingen av den, som får stryka på foten.

– Statusskillnaden mellan forskning och utbildning är ett problem. Jag hoppas att detta kan stimulera en högskolepedagogisk debatt som lyfter den här frågan, säger han.

I rapporten har Kjell Nyman identifierat en rad fallgropar som hämmar den digitala utvecklingen på lärosätena. En svårighet är det juridiska regelverket som skapar stor osäkerhet. Hur ska exempelvis GDPR, tillgänglighetslagen, offentlighetsprincipen och immaterialrätten tolkas? Osäkerheten kring vad som gäller gör att lärare tvekar att utveckla undervisningen med hjälp av ny digital teknik.

– Här finns det ett behov av att förtydliga regelverket, säger Kjell Nyman.

Riskerna behöver analyseras

När det gäller de molnbaserade tjänster och digitala lärplattformar som lärosätena använder pekar han på riskerna med att multinationella och kommersiella företag får tillgång till data som kan användas för att utveckla nya affärsmodeller. Kjell Nyman poängterar att varken svenska myndigheter eller någon gemensam europeisk organisation har någon kontroll över detta i dagsläget.

– Vi behöver analysera konsekvenserna av den snabba utbildningsteknologiska utvecklingen, vilka är farorna och utmaningarna?

En av de största fallgroparna med digitaliseringen inom högre utbildning är dock tron att den nya tekniken kan lösa pedagogiska problem inom alla delar av undervisningen.

– Digitaliseringen får i det avseendet aldrig bli ett självändamål. Den är, och ska enbart vara, ett hjälpmedel för att utveckla högskolepedagogiken som ska användas endast när den gör nytta, poängterar Kjell Nyman i rapporten.

Hela rapporten finns att ladda ner från ESO.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.