Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Enligt Gartner group samlade 50 procent av företagen in data om medarbetare 2018. Nu menar it-experten Mattias Beijmo att anställda och fack behöver få koll på vad som sker.

Gartner group frågade 239 stora företag om de använder någon typ av “otraditionell mätteknik” för att se vad anställda gör. Det kan handla om analys av text i mejl och sociala medier, att undersöka vem som har kontakt med vem, samla biometriska data (till exempel vad personen har för ansiktsdrag) och se hur anställda använder sin utrustning på jobbet.

I mätningen från 2018 svarade 50 procent att de använder sådana verktyg. Det var en ökning från 2015 då 30 procent svarade ja. I en artikel om studien, “The future of employee monitoring”, prognosticerade Brian Kropp på Gartner att andelen skulle stiga till 80 procent år 2020.

När Gartner group 2018 frågade anställda hur de ser på att arbetsgivaren kollar deras mejl, svarade 30 procent att det är ok, en ökning från 10 procent 2015. Men om arbetsgivaren förklarar varför de gör kontrollerna tyckte 50 procent att det är ok.

Gartner group lyfter fram två frågor som företag bör ställa sig: Vem är ansvarig för beslut som fattas baserat på insamlade data? Bör företag agera utifrån de data man samlar in?

Man ger också tre råd:

  1. Ta reda på hur acceptansen för sådana här verktyg är i organisationen och se till att involvera ledningen.
  2. Var transparent. Låt anställda veta vad du gör och varför.
  3. Kommunicera resultaten, beslut du fattar och fördelar för de anställda.

Sker inte öppet

Men verktygen används inte öppet, menar Mattias Beijmo, som under många år arbetat med frågor om digitalisering och övervakning på jobbet.

– Det finns ett enormt kunskapsglapp mellan arbetsgivare å ena sidan och fackförbund och medlemmar å andra sidan. Den senare parten vet inte vad arbetsgivarna gör, varför de gör det eller hur de använder det som samlas in.

Hur vanligt det är med övervakning av anställda i Sverige har inte undersökts.

– Men jag och andra har sett att det blir vanligare i Sverige. Av flera anledningar. Många arbetsplatser är inte svenska, framför allt inte datornätverken. Ägarna är amerikanska, franska, brittiska eller kinesiska och de installerar de här programmen även för svenskar. Sedan saknas det lagstiftning och för det tredje börjar vi vänja oss vid att data samlas in för marknadsföring. Det är ett sluttande plan. Och arbetsplatsen är inget undantag.

Ett knapptryck bort

Och ju mer vi jobbar digitalt, desto lättare blir vi att övervaka. Det är heller inte bara statistik som tas fram, utan AI används allt med för att analysera och hitta olika mönster.

Ett annat sätt att se vem som gör vad är men hjälp av datornätverkens kvalitetssystem.

– Där ser man om det är filmer som visas. “Varför är det så mycket Youtube? Vi är ju Sweco.” Det är bara en knapptryckning bort att se vilka personer det är som tittar. Här kan man fråga sin arbetsgivare: Mäter vi nätverkskvalitet? Hur finkornigt?

För den som har tillgång till systemen är det också lätt att bli nyfiken: ”Vilka går in på Facebook i stället för att jobba?”

Läs också AI-övervakning av anställda oroar brittiska fackföreningar

Hur rättvist det blir beror på chefen

TCO:s tankesmedja Futurion startade nyligen podden Datadriven som handlar just om övervakning i arbetslivet. Mattias Beijmo leder podden tillsammans med Futurions vd Ann-Therese Enarsson.

I avsnitt två gästas de av Marcin de Kaminski som är expert på integritets- och rättighetsfrågor vid Civil Rights Defenders. Han menar att trygghet i digitala miljöer är jätteviktigt, när så mycket nu är digitalt.

– På Civil Rights Defenders lägger vi mycket fokus på att öka kunskapen globalt bland människor som riskerar att drabbas väldigt hårt av övervakning. Därför blir jag orolig när jag ser att samma typer av strategier kryper in på svenska arbetsplatser.

– Är det så att man bara kan nå sin måluppfyllnad om man installerar spionprogram på de anställdas datorer – då har man ju missat något.

Han lyfter också fram att systemet aldrig blir rättvisare än chefen som läser av resultaten. Att det kräver en förståelse för att informationen både kan visa fel och att produktivitet inte bara handlar om vad vi gör vid datorn. Han pekar också på att digitala möten är krävande och att vi inte kan kräva fullt fokus hela tiden.

– Om man får minuspoäng för att man byter till ett annat fönster eller kollar mobilen under mötet, då skapas inte en sund digital arbetsmiljö.

Här hittar du podden Datadriven. 

Så, hur kan man veta om ens egen arbetsgivare använder övervakningsprogram?

– Både anställda och fackliga företrädare bör ställa frågor. Vad kan företaget se när jag använder intranätet eller dokumenthanteringssytemet? Vad blir det underlag till? Vem får det? När man gör produktivitetsmätningar, hur gör man dem? säger Mattias Beijmo.

– Men det är komplexa frågor och vi kan inte förvänta oss att anställda ska ta ansvaret. Det viktigaste är att fackförbund börjar se det här som en arbetsmiljöfråga. Att man har digitala skyddsombud som kan göra digitala skyddsronder. Att de går igenom: Vilken data samlas in? Vad händer sedan? Sprids den till tredje part?

Och hur tycker du en ingenjör som jobbar på en it-avdelning borde agera? 

– De senaste åren har de som jobbar med det här frågat sig själva och branschen vad de gör, och det tycker jag man ska fortsätta med. Att tänka: Hur kan vi göra systemen så att vi kan mäta och höja produktiviteten och ha en bra kommunikation, med minsta möjliga integritetskränkning?

Svårt att se poäng med att övervaka ingenjörer

Johan Sittenfeld, utredare på Sveriges Ingenjörer, pekar på att Sverige har en tradition av att bygga en stark tillit mellan arbetsgivare och arbetstagare. Han har svårt att se vad som skulle skapa ett behov hos arbetsgivarna att övervaka.

– Men övervakning förekommer säkert och vi skulle behöva undersöka omfattningen av det. Men jag skulle tro att ingenjörer inte är lika utsatta som andra som har mer repetitiva arbetsmoment. Många ingenjörer jobbar ju med forskning, utveckling och innovationer. Det sker inte genom att hela tiden producera vid datorn. Om man inte gjort något vid datorn på 10 minuter, vad säger det? Ingenting.

Men om det nu sker övervakning, vad borde Sveriges Ingenjörer göra?

– Det här är en ny aspekt, men jag tror kanske inte att det krävs nya fackliga verktyg. Det handlar om att bedriva ett arbetsmiljöarbete men också om att arbetsgivaren måste ta hänsyn till regelverk kring insamling av personuppgifter (enligt Dataskyddsförordningen) och om integritetsskydd kopplat till mänskliga rättigheter (i Europakonventionen för mänskliga rättigheter som har ställning som svensk lag), säger Johan Sittenfeld.

– Men det minsta man kan kräva av arbetsgivarna är någon form av transparens, att man får insyn och får veta vad som sker. Det kan vara en uppgift att uppmärksamma våra lokala förtroendevalda på det så att de frågar arbetsgivarna.

Den internationella fackfederationen för tjänstemän, UNI, där Sveriges Ingenjörer deltar, har också startat en kampanj med krav på fackligt inflytande över de program och algoritmer som utövar allt mer kontroll över arbetsplatser världen över.

Karin Thorsell

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

På tur i liten bil

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 16 augusti!

0
Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 16 augusti. Trevlig sommar! 

Ingenjörerna har jobbat mer under pandemin

0
Nästan 30 procent av ingenjörerna har fått en större arbetsbelastning under pandemin. Det är dessutom en liten ökning jämfört med förra våren.

Omformulerade platsannonser – betydligt fler kvinnor sökte 

0
Genom några enkla omformuleringar i platsannonser ökade IT-bolaget Tieto Evry andelen kvinnor som sökte med 32 procent.
Maria Samuelsson, ABB

ABB lyfter HBTQ-frågor – ”Ska kunna vara den man är”

0
Det ska gå att vara öppen HBTQ-person på ABB utan att bemötas illa. I juni hade företaget Pride-månad. Men Akademikerföreningen tycker att företaget är sent på bollen.

Civilingenjör debuterar som sommarvärd

1
"Jag kommer att prata om teknik i framkant och hur den interagerar med oss som människor. Men också vad som krävs av oss som människor att leva i en snabbt föränderlig värld", berättar Claudia Olsson som sommarpratar den 9 augusti.
Bilder från de mest lästa artiklarna 2021

Livslön, konsultpriser och gnälliga kollegor – det här är mest läst i år

0
Här är de 20 artiklar flest läst på Ingenjören.se första halvåret 2021.

Därför kan det löna sig att bli jobbonär

0
Allt fler väljer att jobba samtidigt som de börjar ta ut sin pension. Pensionsmyndighetens beräkningar visar att det dessutom kan löna sig ekonomiskt. 

Unga chefer är mer uppskattade än de själva tror

0
Unga chefer, framför allt kvinnor, har ofta ett annat ledarskap än äldre och manliga chefer. Därför är de mer uppskattade av medarbetare i alla åldrar.
Distans- och kontorsarbete

Olika beslut på teknikföretagen om distans eller kontor

5
Hur kommer Getinge, Ericsson, KTH, Facebook med flera att jobba framöver? Det får du svar på här.

Sveriges bästa lärare är en ingenjör

0
Anders Nyberg vid Leksands gymnasium har utsetts till Sveriges bästa lärare. "Det är ett jätteroligt yrke som jag trivs väldigt bra med".

VI REKOMMENDERAR

Henrik Dahlin

Ta tag i din gamnacke och ömmande muskler

0
Sveriges Ingenjörers träningsexpert ger tips för att ta hand om och stärka kroppen.

TOPPLISTA