Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Så påverkar AI jobben och lönerna

Så påverkar AI jobben och lönerna

Robotarnas intåg på arbetsmarknaden kommer troligen inte att leda till högre arbetslöshet. Däremot kan löneskillnaderna mellan olika yrken och sektorer bli större. 

Den slutsatsen drar nationalekonomen Georg Graetz i en litteraturöversikt från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, som presenterades i mitten av november.

Georg Graetz har i sin studie undersökt på vilket sätt den tekniska utvecklingen under de tre senaste decennierna påverkat arbetsmarknaden och vad det kan lära oss om framtiden. Att robotar, artificiell intelligens och en ökad automatisering påverkar vårt arbetsliv framöver är tydligt, men vad innebär det för jobben och lönerna?

Rutinbetonade jobb försvinner

Georg Graetz konstaterar att den svenska arbetsmarknaden hittills har anpassat sig väl till den tekniska utvecklingen. Anställningsgraden ligger på en hög nivå och vi har haft en stabil löneutveckling. Det finns heller inga tecken på att detta skulle förändras framöver.

Slutsatsen som Georg Graetz drar är att automatiseringen och användandet av artificiell intelligens troligen inte kommer att leda till färre jobb.

Däremot ser han tendenser till en ökad polarisering – de lågavlönade jobben inom servicesektorn blir fler liksom de mest kvalificerade och högavlönade jobben. Jobben däremellan, framför allt de mer rutinbetonade jobben, riskerar däremot att försvinna i takt med automatiseringen.

Dessutom är det troligt att analytisk, social och kommunikativ förmåga blir allt viktigare på arbetsmarknaden.

Större skillnader i lön

– Exakt vad den tekniska utvecklingen kommer leda till vet vi inte. Men mycket forskning pågår och en rimlig slutsats är att efterfrågan på arbetskraft med goda kognitiva och sociala förmågor i alla fall kommer att fortsätta, säger Georg Graetz.

Georg Graetz tror inte att utvecklingen kommer att leda till att lönerna minskar generellt sett. Däremot kan det bli större skillnader mellan olika yrkesgrupper, sektorer och regioner. I vissa länder kan man redan idag se att efterfrågan på högutbildad arbetskraft lett till ett ökat löneglapp mellan låg- och högutbildade.

Detta är dock inte lika tydligt i Sverige, enligt Georg Graetz.

– Inkomstskillnaderna i Sverige är fortfarande små, vilket troligen beror på den svenska lönebildningen och på kollektivavtalen, säger Georg Graetz.

Anna Nyström

4 KOMMENTARER

  1. ” Inkomstskillnaderna i Sverige är fortfarande små, vilket troligen beror på den svenska lönebildningen och på kollektivavtalen”. Så den svenska lönebildningen är dålig för ingenjörer?

    • Det är den slutsats som nationalekonomen Georg Graetz drar i sin studie men andra nationalekonomer drar förmodligen andra slutsatser. I Sverige är inkomstklyftorna mindre än i många andra länder men Sverige det är OECD-land där inkomstklyftorna har ökat mest sedan 1990-talet (från jämförelsevis låga nivåer). Att inkomstklyftorna ökar betyder att höginkomsttagare tjänar allt mer och låginkomsttagare allt mindre (eller snarare att låginkomsttagarnas löner inte ökar i samma takt). Jag skulle inte säga att den svenska lönebildningen är dålig för ingenjörer. /Redaktionen

  2. Jag hör samma hoppfulla prognos från en del andra håll och har svårt å se rimligheten. AI kommer ge oss självkörande bilar och eliminera behovet å äga en själv. Hur många anställda jobbar inom bilvård, taxi, transport, service, biltvätt etc. och vad skall dom göra i stället? Hur många controllers finns i Svenska företag, som i princip analyseras finansflöden, något som AI gör bättre, billigare och snabbare? Vad skall dom göra efteråt? AI konkurrerar redan med Max Martin om nästa mega-hit och kan skriva tidningsartiklar, böcker och film-manus. Vad skall landets kultur-elit ta sig till? De som sysslar med AI på riktigt är bekymrade och försöker engagera världens ledare i å ta fram ekonomiska modeller som skall säkra inkomst till en majoritet som inte längre har jobb. Det gick bra när man lämnade sitt jordbruk och började montera bilar i stället. Det blir betydligt tuffare å lämna svetsapparaten och börja skapa och kommunicera abstrakta visioner.

    • Jag läste likadana prognoser att AI utveckling kommer att leda till att det kommer att finnas mindre arbetsplatser än människor, att vi är på väg mot postindustrialiseringssamhälle och att det kommer att behövas nya ekonomiska modeller. Utvecklingen går fort.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

9
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

3
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA