Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Så påverkar AI jobben och lönerna

Så påverkar AI jobben och lönerna

Robotarnas intåg på arbetsmarknaden kommer troligen inte att leda till högre arbetslöshet. Däremot kan löneskillnaderna mellan olika yrken och sektorer bli större. 

Den slutsatsen drar nationalekonomen Georg Graetz i en litteraturöversikt från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, som presenterades i mitten av november.

Georg Graetz har i sin studie undersökt på vilket sätt den tekniska utvecklingen under de tre senaste decennierna påverkat arbetsmarknaden och vad det kan lära oss om framtiden. Att robotar, artificiell intelligens och en ökad automatisering påverkar vårt arbetsliv framöver är tydligt, men vad innebär det för jobben och lönerna?

Rutinbetonade jobb försvinner

Georg Graetz konstaterar att den svenska arbetsmarknaden hittills har anpassat sig väl till den tekniska utvecklingen. Anställningsgraden ligger på en hög nivå och vi har haft en stabil löneutveckling. Det finns heller inga tecken på att detta skulle förändras framöver.

Slutsatsen som Georg Graetz drar är att automatiseringen och användandet av artificiell intelligens troligen inte kommer att leda till färre jobb.

Däremot ser han tendenser till en ökad polarisering – de lågavlönade jobben inom servicesektorn blir fler liksom de mest kvalificerade och högavlönade jobben. Jobben däremellan, framför allt de mer rutinbetonade jobben, riskerar däremot att försvinna i takt med automatiseringen.

Dessutom är det troligt att analytisk, social och kommunikativ förmåga blir allt viktigare på arbetsmarknaden.

Större skillnader i lön

– Exakt vad den tekniska utvecklingen kommer leda till vet vi inte. Men mycket forskning pågår och en rimlig slutsats är att efterfrågan på arbetskraft med goda kognitiva och sociala förmågor i alla fall kommer att fortsätta, säger Georg Graetz.

Georg Graetz tror inte att utvecklingen kommer att leda till att lönerna minskar generellt sett. Däremot kan det bli större skillnader mellan olika yrkesgrupper, sektorer och regioner. I vissa länder kan man redan idag se att efterfrågan på högutbildad arbetskraft lett till ett ökat löneglapp mellan låg- och högutbildade.

Detta är dock inte lika tydligt i Sverige, enligt Georg Graetz.

– Inkomstskillnaderna i Sverige är fortfarande små, vilket troligen beror på den svenska lönebildningen och på kollektivavtalen, säger Georg Graetz.

Anna Nyström

4 KOMMENTARER

  1. ” Inkomstskillnaderna i Sverige är fortfarande små, vilket troligen beror på den svenska lönebildningen och på kollektivavtalen”. Så den svenska lönebildningen är dålig för ingenjörer?

    • Det är den slutsats som nationalekonomen Georg Graetz drar i sin studie men andra nationalekonomer drar förmodligen andra slutsatser. I Sverige är inkomstklyftorna mindre än i många andra länder men Sverige det är OECD-land där inkomstklyftorna har ökat mest sedan 1990-talet (från jämförelsevis låga nivåer). Att inkomstklyftorna ökar betyder att höginkomsttagare tjänar allt mer och låginkomsttagare allt mindre (eller snarare att låginkomsttagarnas löner inte ökar i samma takt). Jag skulle inte säga att den svenska lönebildningen är dålig för ingenjörer. /Redaktionen

  2. Jag hör samma hoppfulla prognos från en del andra håll och har svårt å se rimligheten. AI kommer ge oss självkörande bilar och eliminera behovet å äga en själv. Hur många anställda jobbar inom bilvård, taxi, transport, service, biltvätt etc. och vad skall dom göra i stället? Hur många controllers finns i Svenska företag, som i princip analyseras finansflöden, något som AI gör bättre, billigare och snabbare? Vad skall dom göra efteråt? AI konkurrerar redan med Max Martin om nästa mega-hit och kan skriva tidningsartiklar, böcker och film-manus. Vad skall landets kultur-elit ta sig till? De som sysslar med AI på riktigt är bekymrade och försöker engagera världens ledare i å ta fram ekonomiska modeller som skall säkra inkomst till en majoritet som inte längre har jobb. Det gick bra när man lämnade sitt jordbruk och började montera bilar i stället. Det blir betydligt tuffare å lämna svetsapparaten och börja skapa och kommunicera abstrakta visioner.

    • Jag läste likadana prognoser att AI utveckling kommer att leda till att det kommer att finnas mindre arbetsplatser än människor, att vi är på väg mot postindustrialiseringssamhälle och att det kommer att behövas nya ekonomiska modeller. Utvecklingen går fort.

Lämna ett svar till Karin Virgin Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Lignin från skogen kan ersätta olja i asfalt

0
Skogen spelar en viktig roll i den gröna omställningen. "Att använda lignin i asfalt är ett konkret exempel på hur vi kan minska det fossila beroendet" säger Monica Normark, CTO på Sekab.
Kollegor fikar

Risk för trötthet när vi träffar kollegorna igen

3
Ett och ett halvt års distansjobb har gjort oss ovana att vara bland kollegor. Här ger psykologen Anders Rydell råd för att det ska gå bra att komma tillbaka till jobbet.

Kommunerna har förstått att distansarbete fungerar

0
Före pandemin var det kalla handen för den som ville jobba hemifrån. Nu har flera kommuner ändrat inställning. Fyra kommuner som Ingenjören har pratat med öppnar för distansarbete.

Så påverkas ingenjörerna i Skellefteå av Northvolt

0
För ingenjörerna i Skellefteå kommun har etableringen av Northvolt i allra högsta grad förändrat arbetsvardagen.

Staten behöver vässa sig för att rekrytera ingenjörer

1
Samhällsnyttan är en viktig anledning till att unga söker jobb i staten. Ändå är det få ingenjörsstudenter som överväger att jobba statligt visar en rapport från Arbetsgivarverket.
Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

Facket larmar om arbetsmiljöbrister på Paradox

0
Medarbetare på spelföretaget Paradox larmar nu om problem med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Och särskilt utsatta är kvinnorna.

Arbetslösheten för ingenjörer nästan som före pandemin

0
I augusti låg arbetslösheten för ingenjörer på 1,3 procent – bara 0,1 procent över nivån två år tidigare. Samtidigt deltar fler ingenjörer i program hos Arbetsförmedlingen.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA