Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Svenska ingenjörer i centrum för coronaforskningen

Svenska ingenjörer i centrum för coronaforskningen

För forskargruppen i Lund som studerar luftburen smitta har coronaåret bjudit på både utmaningar, internationell uppmärksamhet och nya forskningsmöjligheter. Nu kan de presentera de första resultaten som svarar på frågan om coronaviruset finns i luften.

Forskare vid Aerosollaboratoriet i Lund forskar kring luftburen smitta och har tidigare arbetat med att studera hur bland annat vinterkräksjukevirus sprids i luften. Under året har de använt sina mätinstrument för att studera coronaviruset, något som Ingenjören.se berättat om tidigare.

I höstas hamnade forskningsgruppen i centrum för uppmärksamheten då deras studie om körsång fick stor medial uppmärksamhet. Det var den första större studien av smitta vid körsång där de genom att mäta operasångares utandningsluft kunde visa hur partiklar sprider sig mer under sång än vid vanlig utandning.

Stort sug på kunskap

– Uppmärksamheten var enorm, vi blev omskrivna överallt. Den studien blev även underlag för rekommendationerna från amerikanska motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten, CDC, berättar Jakob Löndahl, föreståndare för Aerosollaboratoriet och universitetslektor i aerosolteknologi vid Lunds universitet.

Tillsammans med en forskargrupp i Jordanien har han även tagit fram en exponeringsmodell för covidvirus i inomhusmiljöer. Modellen bygger vidare på tidigare studier kring luftföroreningar och kan användas för att göra beräkningar i smittsamma miljöer utifrån lokalens storlek, ventilation, fysisk aktivitet, vistelsetid i rummet med mera.

Jakob Löndahl konstaterar att det varit ett intensivt år. Diskussionerna kring virusets förmåga att sprida sig i olika miljöer, munskyddsdebatten och den intensiva forskningen runt om i världen har satt fokus på luftburen smitta på ett helt annat sätt än tidigare. Men det har även ökat förståelsen för smittvägar, inte minst insikten om att inandning är en viktig smittväg.

Hitta de som smittar mest

Kunskapen om coronaviruset har dessutom utmanat gamla föreställningar om smitta.

– I våra första studier utgick vi från att de som är sjukast är de som smittar mest. Men nu har vi lärt oss att personer helt utan symptom kan ha väldigt höga virusnivåer, vilket gjort att vi fått tänka om när det gäller våra metoder.

Istället för att huvudsakligen studera de som ligger i intensivvård följer de numera även upp personer som testats med höga virusnivåer utan att vara särskilt sjuka. Att hitta dessa personer är förstås en utmaning.

Jakob Löndahl

– Vi tittar på testresultaten och söker upp de som har testats positiv med höga virushalter. Dessutom följer vi smittspårningskedjorna, berättar han.

Egen utrustning på plats

Jakob Löndahl tycker att det är roligt att ett forskningsområde som tidigare inte väckt så stort intresse nu fått sådant fokus. Det öppnar för fler möjligheter att göra studier och förstå saker på djupet.

Men mycket har också varit svårt. Universitetet har till stora delar varit nedstängt, det har varit leveransstopp på laboratoriematerial och i början av pandemin hade de dessutom svårigheter att göra sina analyser eftersom de behövde laboratorieutrustning med högre känslighet än de som fanns att tillgå på sjukhusen. I samarbete med forskare vid Klinisk virologi i Lund har de dock en egen analysutrustning på plats nu.

Hur har det då gått med studien kring coronavirusets spridning i luften?

Efter många svårigheter kring provtagning och analys har forskargruppen nu under våren kommit igång med analyserna. När hälften av de cirka 300 proverna nu är analyserade har de ett preliminärt resultat.

– I cirka 10 procent av de prover som analyserats finns det små mängder av virus i luften. Så vi kan bekräfta att coronaviruset finns i luften nära patienterna. Resultaten följer den forskning som finns idag, men för ett år sedan hade det nog varit mer kontroversiellt, berättar Sara Thuresson, doktorand i aerosolteknologi och en av forskarna i projektet.

Under våren fortsätter provtagning och analys och de kommer även att titta närmare på vilka situationer och vårdmoment som är mest utsatta.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA