Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Så googlar arbetsgivaren dig när du söker jobb

Så googlar arbetsgivaren dig när du söker jobb

När rekryterare googlar jobbkandidater sker det ofta osystematiskt och utan ett tydligt syfte. Det visar en studie av hur rekryterare använder sig av nätgranskning.

Vad hittar en arbetsgivare om dig när de googlar på nätet? Den frågan kan vara värt att fundera över när man hör Anna Hedenus berätta om den studie som hon och hennes kollega Christel Backman gjort.

– När rekryterare gör en nätgranskning vill de gärna att det ska gå snabbt och lätt, vilket gör att det tenderar att bli lite hafsigt, säger Anna Hedenus.

Hon och Christel Backman är båda forskare vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap på Göteborgs universitet och har i sin studie analyserat arbetsgivares och rekryterares användning av informationssökning på nätet i samband med rekrytering.

Syftet varierar

Hur och varför rekryterare använder sig av nätgranskning ser väldigt olika ut, men det finns grovt sett tre olika typer av syften – att hitta kandidater, att göra en grovgallring för att få ned antalet sökande, att göra en säkerhetskontroll av intressanta kandidater samt att skilja ut likvärdiga kandidater i en avslutande fas.

Anna Hedenus

– Många drivs av sin egen nyfikenhet, att få en känsla av den som söker jobbet, säger Anna Hedenus.

Hur man gör sina sökningar är också väldigt varierande. Vissa avgränsar sin sökning till Linkedin och andra professionella nätverk och forum, medan andra googlar mer brett och menar att de då får en kompletterande bild av den sökande och en bättre känsla av vem personen är. Anna Hedenus berättar att många motiverar sin nätgranskning med att det ger en känsla av trygghet – sökningen säkerställer att det inte dyker upp överraskningar om personen i ett senare skede som kan vara känsliga.

– Ofta vill man inte hitta något, utan hoppas att sökningen ska ge klanderfria träffar, berättar Anna Hedenus.

Helt utan systematik

Gemensamt för de som använder sig av nätsökningar är dock att de gör det utan systematik och utan koppling till kravprofilen.

– För oss var det lite uppseendeväckande. Man adderar ett nytt verktyg, men använder det på ett helt annat sätt än i andra delar av rekryteringsprocessen där man har ett väldigt systematiskt angreppssätt och är noga med att agera professionellt.

Anna Hedenus konstaterar att bristande systematik ökar riskerna med att rekryteraren hittar information som egentligen inte är relevant för tjänsten, men som kan påverka intrycket av personen. Hon tror att det är viktigt att tänka igenom vilken information man söker och vad man behöver veta om personen utifrån vad det är för typ av tjänst man ska tillsätta. För en chefsposition är det kanske relevant att googla personens aktiviteter i forum och chattar, medan det inte alls är viktigt för andra typer av tjänster. I studien har de sammanställt en checklista som kan vara smart att utgå ifrån.

– Många uppger att de kan agera professionellt, men andra medger att det är svårt att tänka bort information som inte är relevant. Här finns det absolut en risk att de sökande inte får en rättvis och jämlik bedömning.

Vilket intryck ger du?

Som arbetssökande bör man alltid vara medveten om vad man ger för intryck på nätet. Anna Hedenus tipsar om att se över vilken information man delar offentligt och att själv ha kännedom om vilken information en arbetsgivare kan hitta. Finns det saker som du kanske behöver ta upp med din arbetsgivare och förklara?

Studie om nätgranskning

Läs hela rapporten  Nätgranskning i samband med rekrytering: hur, vad och varför (inte)?

Men detta är förstås inte helt okomplicerat. Vi framträder ofta på olika sätt i olika sammanhang. Det är lätt att styra i ett fysiskt möte, men betydligt svårare på nätet där du inte har någon kontroll över vad mottagaren ser.

Hur vanligt det är med nätgranskningar kan Anna Hedenus inte svara på. I studien hänvisar de till andra undersökningar där något mer än en tredjedel av arbetsgivarna uppger att de använder det i samband med rekrytering. Nyare undersökningar pekar dock på att trenden kan ha vänt.

– Kanske är det ett tecken på att rekryterare blivit lite mer försiktiga med att göra sökningar på nätet och en ökad insikt om att man inte alltid kan lita på den informationen man hittar där, säger Anna Hedenus.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

Så skapar du en hjärnvänlig arbetsplats

1
Precis som muskler så blir även hjärnan trött av ansträngning. Här är några knep för att skapa en mer hjärnvänlig arbetsplats.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA