Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Så googlar arbetsgivaren dig när du söker jobb

Så googlar arbetsgivaren dig när du söker jobb

När rekryterare googlar jobbkandidater sker det ofta osystematiskt och utan ett tydligt syfte. Det visar en studie av hur rekryterare använder sig av nätgranskning.

Vad hittar en arbetsgivare om dig när de googlar på nätet? Den frågan kan vara värt att fundera över när man hör Anna Hedenus berätta om den studie som hon och hennes kollega Christel Backman gjort.

– När rekryterare gör en nätgranskning vill de gärna att det ska gå snabbt och lätt, vilket gör att det tenderar att bli lite hafsigt, säger Anna Hedenus.

Hon och Christel Backman är båda forskare vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap på Göteborgs universitet och har i sin studie analyserat arbetsgivares och rekryterares användning av informationssökning på nätet i samband med rekrytering.

Syftet varierar

Hur och varför rekryterare använder sig av nätgranskning ser väldigt olika ut, men det finns grovt sett tre olika typer av syften – att hitta kandidater, att göra en grovgallring för att få ned antalet sökande, att göra en säkerhetskontroll av intressanta kandidater samt att skilja ut likvärdiga kandidater i en avslutande fas.

Anna Hedenus

– Många drivs av sin egen nyfikenhet, att få en känsla av den som söker jobbet, säger Anna Hedenus.

Hur man gör sina sökningar är också väldigt varierande. Vissa avgränsar sin sökning till Linkedin och andra professionella nätverk och forum, medan andra googlar mer brett och menar att de då får en kompletterande bild av den sökande och en bättre känsla av vem personen är. Anna Hedenus berättar att många motiverar sin nätgranskning med att det ger en känsla av trygghet – sökningen säkerställer att det inte dyker upp överraskningar om personen i ett senare skede som kan vara känsliga.

– Ofta vill man inte hitta något, utan hoppas att sökningen ska ge klanderfria träffar, berättar Anna Hedenus.

Helt utan systematik

Gemensamt för de som använder sig av nätsökningar är dock att de gör det utan systematik och utan koppling till kravprofilen.

– För oss var det lite uppseendeväckande. Man adderar ett nytt verktyg, men använder det på ett helt annat sätt än i andra delar av rekryteringsprocessen där man har ett väldigt systematiskt angreppssätt och är noga med att agera professionellt.

Anna Hedenus konstaterar att bristande systematik ökar riskerna med att rekryteraren hittar information som egentligen inte är relevant för tjänsten, men som kan påverka intrycket av personen. Hon tror att det är viktigt att tänka igenom vilken information man söker och vad man behöver veta om personen utifrån vad det är för typ av tjänst man ska tillsätta. För en chefsposition är det kanske relevant att googla personens aktiviteter i forum och chattar, medan det inte alls är viktigt för andra typer av tjänster. I studien har de sammanställt en checklista som kan vara smart att utgå ifrån.

– Många uppger att de kan agera professionellt, men andra medger att det är svårt att tänka bort information som inte är relevant. Här finns det absolut en risk att de sökande inte får en rättvis och jämlik bedömning.

Vilket intryck ger du?

Som arbetssökande bör man alltid vara medveten om vad man ger för intryck på nätet. Anna Hedenus tipsar om att se över vilken information man delar offentligt och att själv ha kännedom om vilken information en arbetsgivare kan hitta. Finns det saker som du kanske behöver ta upp med din arbetsgivare och förklara?

Studie om nätgranskning

Läs hela rapporten  Nätgranskning i samband med rekrytering: hur, vad och varför (inte)?

Men detta är förstås inte helt okomplicerat. Vi framträder ofta på olika sätt i olika sammanhang. Det är lätt att styra i ett fysiskt möte, men betydligt svårare på nätet där du inte har någon kontroll över vad mottagaren ser.

Hur vanligt det är med nätgranskningar kan Anna Hedenus inte svara på. I studien hänvisar de till andra undersökningar där något mer än en tredjedel av arbetsgivarna uppger att de använder det i samband med rekrytering. Nyare undersökningar pekar dock på att trenden kan ha vänt.

– Kanske är det ett tecken på att rekryterare blivit lite mer försiktiga med att göra sökningar på nätet och en ökad insikt om att man inte alltid kan lita på den informationen man hittar där, säger Anna Hedenus.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjör på Forbes talanglista vill att vi delar garderob

0
Mikaela Larsell Ayesa, civilingenjör från KTH, har startat företaget Hack Your Closet. som säljer månadsprenumerationer på second handkläder.
Försvarsmakten

Så många distansjobbar på de 20 mest ingenjörstäta myndigheterna

0
Andelen distansjobb skiljer sig mycket mellan de myndigheter där många ingenjörer jobbar. Från Energimyndigheten, där 99 procent jobbar på distans, till Försvarsmakten och Polismyndigheten, där andelen är klart mindre.

”Kommunen behöver en part att bolla med”

0
Ökad delaktighet och möjlighet att påverka är två viktiga anledningar till att ingenjörerna i Gnesta ville dra igång ett facklig arbete.
Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

2
I juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

26
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA