Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial i covidvården har krävt både snabba beslut och hårt arbete. Men också problemlösning.    

Vad gör man när antalet svårt sjuka patienter ökar varje dag och nya vårdplatser måste fram snabbt? Det behövs ventilatorer, slangar, infektionspumpar och sterilt vatten. Men förråden är tomma och leverantörerna kan inte skicka det som saknas?

– Det har varit ett tufft år men också utvecklande. Dagarna har varit fyllda med problemlösning, men det ger en bra känsla när man klarar det som verkade omöjligt, säger Tua Beskow, medicinteknisk ingenjör på Karolinska sjukhuset i Huddinge.

Förra våren när sjukhusen snabbt behövde fler IVA-platser blev det brist på viss medicinteknisk utrustning. Äldre utrustning i förråd plockades fram och flera sjukhus lånade äldre ventilatorer från militären.

– Vi yngre har ingen utbildning på de här maskinerna och många som en gång i tiden använt dem har gått i pension. Det blev en utmaning att snabbt lära oss, säger Sofia Ganneby, medicinteknisk ingenjör vid Uppsala akademiska sjukhus.

Samarbetade med apotekare

Ett annat problem som behövde lösas i Uppsala var bristen på sterilt vatten som används till att befukta andningsluften för patienter som ligger i ventilatorerna. Sjukhusets förråd tömdes snabbt och fabrikerna som tillverkar sterilt vatten inte kunde öka produktionen.

Lösningen som ingenjörerna kom på visade sig finnas på sjukhuset.

– Dialysavdelningen har en renvattenanläggning för dialys. Det gick att öka produktionen men regelverket kring paketering behövde lösas, säger ingenjören Mattias Holmgren.

Ingenjörerna kontaktade apotekare och tillsammans tog man fram ett system som klarade läkemedelskraven. Fram till sommaren tappades tusentals liter rent vatten på dialysavdelningen i Uppsala som löste den tillfälliga bristen.

Dokumentationen över hur man gjorde delade ingenjörerna med sig av i en nationell samarbetsgrupp med medicintekniska ingenjörer från i stort sett alla landets sjukhus. Under året har gruppen varit viktig för att utbyta erfarenheter.

– Alla sjukhus stod plötsligt med samma problem, det är inte ofta det händer, säger Mattias Holmgren.

Sofia Gannyby och Mattias Holmgren är medicintekniska ingenjörer på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

På Akademiska sjukhuset i Uppsala blev förbrukningen av syrgas också ett problem.

– Rören i väggarna som leder gasen till avdelningarna är så smala att de inte klarar obegränsade mängder. Det påverkar hur många patienter som kan finnas på varje våningsplan och i varje byggnad, säger Sofia Ganneby.

De medicintekniska ingenjörerna samarbetade med ingenjörerna inom fastighet och drift. Tillsammans räknade man på rörens kapacitet och gjorde praktiska test för att se var gränsen gick.

Snabba omprioriteringar

Behovet av utrustning för covidvården har tvingat de medicintekniska ingenjörerna att lägga mycket ordinarie arbete åt sidan. Årskontroller av utrustning och förbättringsprojekt har skjutits fram.

– I höstas innan andra vågen kom gjorde vi ett försök att starta några projekt, men vi hann knappt börja innan vi tvingades prioritera om, säger Milica Gojkovic, medicinteknisk ingenjör på Karolinska sjukhuset i Huddinge.

Antalet patienter har ökat och minskat i vågor har det har varit krävande för ingenjörerna. Operationssalar har tagits i bruk för IVA-vård under topparna för att kunna återgå till operation under lugnare perioder innan nästa topp.

– Vi har haft mycket jobb att installera utrustning som behöver konfigureras och kopplas upp till nätverk. Efter några månader har vi kopplat ner allt igen. Det har varit upp och ner hela tiden, säger Tua Beskow i Huddinge.

Viktiga erfarenheter

I region Skåne har situationen varit något annorlunda jämfört med Stockholmsområdet.

Jörgen Vogler, medicinteknisk ingenjör på Skånes universitetssjukhus i Lund.

– Vi drabbades lindrigt förra våren och fick därför mer tid att förbereda oss, säger Jörgen Vogler, medicinteknisk ingenjör på sjukhuset i Lund.

När smittspridningen ökade i Skåne under hösten fanns en bra beredskap. När antalet patienter ökade snabbt under hösten fanns det mesta man behövde på plats.

Jakten på utrustning har skett genom ett tätare samarbete mellan sjukhusen och avdelningarna, och det har också varit positivt.

– Alla har jobbat hårt för att få vården att fungera i hela regionen och det har svetsat oss samman. Tack vare ett bra samarbete förstår vi bättre varandras behov.

I Stockholm kom smällen tidigt utan tid för förberedelser.

– Vi har blivit vassare på problemlösning och att lösa problemen snabbt, säger Milica Gojkovic på Huddinge sjukhus.

Kollegan Tua Beskow tycker att de lärt sig arbeta effektivt även när förutsättningarna hela tiden förändras.

Sofia Ganneby i Uppsala anar att pandemin också ändrat synen på kassering av utrustning.

– Nu säger vi ofta släng inget, det kan behövas i framtiden. Men alla är överens om att vi också behöver en bättre krisberedskap för viss utrustning.

Kollegan Mattias Holmgren säger att erfarenheterna från pandemin är viktiga att lära av.

– Vi kommer att göra en sammanfattning av problemen och hur vi löste dem. Det har varit mycket brandkårsutryckningar och vi behöver utvärdera erfarenheterna av den här tiden.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

19
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

Här är hunden välkommen på kontoret

2
När mobiloperatören Tre nu öppnat för återgång till kontoret är också hundar välkomna. Det gör det möjligt för valpen Lukas att följa med sin husse på jobbet.

Managementkonsulten sadlar om till skådespelare

0
Trivs du med jobbet men drömmer ändå om att göra något helt annat? Det gjorde civilingenjören Annie Dahlin. Nu utbildar hon sig till skådespelare.

Här är kommunerna som kommit längst med klimatanpassning

0
Det är fortfarande få kommuner som kommit igång med ett systematiskt arbete med klimatanpassningar. Bäst är Lomma, tätt följt av Norrköping.
Karin Adelsköld

Har ni kul här, eller?

1
Vad är väl en dag på jobbet? Den kan vara tråkig och trist och... ganska kul. Här ger humorproffset Karin Adelsköld sina tips för en roligare jobbvardag.

Ny studie tar sig an störande ljud på kontoret

5
Det kan vara svårt att koncentrera sig i öppna kontorslandskap. Nu ska forskare undersöka om man kan skapa en bättre arbetsmiljö med hjälp av ljud.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA