Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial i covidvården har krävt både snabba beslut och hårt arbete. Men också problemlösning.    

Vad gör man när antalet svårt sjuka patienter ökar varje dag och nya vårdplatser måste fram snabbt? Det behövs ventilatorer, slangar, infektionspumpar och sterilt vatten. Men förråden är tomma och leverantörerna kan inte skicka det som saknas?

– Det har varit ett tufft år men också utvecklande. Dagarna har varit fyllda med problemlösning, men det ger en bra känsla när man klarar det som verkade omöjligt, säger Tua Beskow, medicinteknisk ingenjör på Karolinska sjukhuset i Huddinge.

Förra våren när sjukhusen snabbt behövde fler IVA-platser blev det brist på viss medicinteknisk utrustning. Äldre utrustning i förråd plockades fram och flera sjukhus lånade äldre ventilatorer från militären.

– Vi yngre har ingen utbildning på de här maskinerna och många som en gång i tiden använt dem har gått i pension. Det blev en utmaning att snabbt lära oss, säger Sofia Ganneby, medicinteknisk ingenjör vid Uppsala akademiska sjukhus.

Samarbetade med apotekare

Ett annat problem som behövde lösas i Uppsala var bristen på sterilt vatten som används till att befukta andningsluften för patienter som ligger i ventilatorerna. Sjukhusets förråd tömdes snabbt och fabrikerna som tillverkar sterilt vatten inte kunde öka produktionen.

Lösningen som ingenjörerna kom på visade sig finnas på sjukhuset.

– Dialysavdelningen har en renvattenanläggning för dialys. Det gick att öka produktionen men regelverket kring paketering behövde lösas, säger ingenjören Mattias Holmgren.

Ingenjörerna kontaktade apotekare och tillsammans tog man fram ett system som klarade läkemedelskraven. Fram till sommaren tappades tusentals liter rent vatten på dialysavdelningen i Uppsala som löste den tillfälliga bristen.

Dokumentationen över hur man gjorde delade ingenjörerna med sig av i en nationell samarbetsgrupp med medicintekniska ingenjörer från i stort sett alla landets sjukhus. Under året har gruppen varit viktig för att utbyta erfarenheter.

– Alla sjukhus stod plötsligt med samma problem, det är inte ofta det händer, säger Mattias Holmgren.

Sofia Gannyby och Mattias Holmgren är medicintekniska ingenjörer på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

På Akademiska sjukhuset i Uppsala blev förbrukningen av syrgas också ett problem.

– Rören i väggarna som leder gasen till avdelningarna är så smala att de inte klarar obegränsade mängder. Det påverkar hur många patienter som kan finnas på varje våningsplan och i varje byggnad, säger Sofia Ganneby.

De medicintekniska ingenjörerna samarbetade med ingenjörerna inom fastighet och drift. Tillsammans räknade man på rörens kapacitet och gjorde praktiska test för att se var gränsen gick.

Snabba omprioriteringar

Behovet av utrustning för covidvården har tvingat de medicintekniska ingenjörerna att lägga mycket ordinarie arbete åt sidan. Årskontroller av utrustning och förbättringsprojekt har skjutits fram.

– I höstas innan andra vågen kom gjorde vi ett försök att starta några projekt, men vi hann knappt börja innan vi tvingades prioritera om, säger Milica Gojkovic, medicinteknisk ingenjör på Karolinska sjukhuset i Huddinge.

Antalet patienter har ökat och minskat i vågor har det har varit krävande för ingenjörerna. Operationssalar har tagits i bruk för IVA-vård under topparna för att kunna återgå till operation under lugnare perioder innan nästa topp.

– Vi har haft mycket jobb att installera utrustning som behöver konfigureras och kopplas upp till nätverk. Efter några månader har vi kopplat ner allt igen. Det har varit upp och ner hela tiden, säger Tua Beskow i Huddinge.

Viktiga erfarenheter

I region Skåne har situationen varit något annorlunda jämfört med Stockholmsområdet.

Jörgen Vogler, medicinteknisk ingenjör på Skånes universitetssjukhus i Lund.

– Vi drabbades lindrigt förra våren och fick därför mer tid att förbereda oss, säger Jörgen Vogler, medicinteknisk ingenjör på sjukhuset i Lund.

När smittspridningen ökade i Skåne under hösten fanns en bra beredskap. När antalet patienter ökade snabbt under hösten fanns det mesta man behövde på plats.

Jakten på utrustning har skett genom ett tätare samarbete mellan sjukhusen och avdelningarna, och det har också varit positivt.

– Alla har jobbat hårt för att få vården att fungera i hela regionen och det har svetsat oss samman. Tack vare ett bra samarbete förstår vi bättre varandras behov.

I Stockholm kom smällen tidigt utan tid för förberedelser.

– Vi har blivit vassare på problemlösning och att lösa problemen snabbt, säger Milica Gojkovic på Huddinge sjukhus.

Kollegan Tua Beskow tycker att de lärt sig arbeta effektivt även när förutsättningarna hela tiden förändras.

Sofia Ganneby i Uppsala anar att pandemin också ändrat synen på kassering av utrustning.

– Nu säger vi ofta släng inget, det kan behövas i framtiden. Men alla är överens om att vi också behöver en bättre krisberedskap för viss utrustning.

Kollegan Mattias Holmgren säger att erfarenheterna från pandemin är viktiga att lära av.

– Vi kommer att göra en sammanfattning av problemen och hur vi löste dem. Det har varit mycket brandkårsutryckningar och vi behöver utvärdera erfarenheterna av den här tiden.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

32 råd – det här hade vi velat veta på första jobbet

0
Ingenjören frågade tio unga ingenjörer vad de hade velat veta när klev in genom dörren på sitt första ingenjörsjobb.

Ett utlandsjobb kan ge karriären en skjuts

0
Ericsson har verksamhet i 180 länder. Anki Ljung, rekryteringschef på Ericsson har flera tips till dem som vill ut i världen.

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

9
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

3
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA