Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Svårt att reparera missade mattekunskaper

Svårt att reparera missade mattekunskaper

Trots extra satsningar på fler undervisningstimmar i skolan sjunker betygen i matematik. Dessutom ökar skillnaderna mellan elever med och utan högutbildade föräldrar. Det visar en rapport från Sveriges Ingenjörer.

Ungefär hälften av de som påbörjar en ingenjörsutbildning tar examen, många hoppar av under studietiden. Lösningen på detta problem ligger inte enbart på lärosätena – problemet är mycket större än så, konstaterar Olle Dahlberg, utbildnings- och arbetsmarknadsutredare på Sveriges Ingenjörer och författare till rapporten Att räkna eller räknas bort.

– Högskolan kan inte lösa tolv års eftersläpning. Man måste se hela utbildningen som en helhet där satsningarna måste göras mycket tidigare, säger han.

Skillnader redan i lågstadiet

En viktig nyckel för att få fler behöriga att söka sig till ingenjörsprogrammet är kunskaper i matematik. I rapporten har Olle Dahlberg därför gjort en grundlig genomgång av matematikämnet i grundskola, gymnasium och komvux. Han har även undersökt effekterna av tekniskt basår.

Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer. Pressbild
Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer.

Resultaten visar att eleverna redan tidigt i grundskolan tappar intresset för matematik. Skillnaderna är dessutom stora beroende på vad föräldrarna har för utbildningsbakgrund.

– Redan i tredje klass kan vi se en skillnad mellan elever beroende på vad deras föräldrar har för utbildningsbakgrund, berättar Olle Dahlberg.

I sjätte klass har matematikämnet det lägst genomsnittliga betyget jämfört med alla andra ämnen. 56 procent av elever med eftergymnasialt utbildade föräldrar har ett betyg i intervallet A–C. För elever med föräldrar som saknar eftergymnasial utbildning är motsvarande siffra 25 procent, 20 procent når inte upp till kunskapskraven.

Svårt att reparera

Samma mönster går igen genom hela grundskolan och upp till gymnasiet, även bland de som på gymnasiet väljer att läsa natur eller teknisk.

– De som har föräldrar med låg utbildningsnivå klarar matematiken sämre på gymnasiet och väljer i högre grad bort matematiken när de läst grundkurserna.

Detta innebär att det av 100 000 elever i en årskull på gymnasiet endast är 15 000 som lämnar gymnasiet med behörighet att söka vidare till högskoleingenjör. Inte ens Komvux klarar av att lösa problemet. Undersökningen visar att matematikämnet är det ämne på Komvux som har störst andel avhopp, lägst betyg och flest underkända.

– Tidiga misslyckanden i matematik visar sig vara mycket svåra att reparera, säger Olle Dahlberg.

Lärarna är nyckeln

Fler matematiktimmar i skolan är inte heller lösningen. Sedan 2013 har antalet matematiktimmar i grundskolan utökats i tre steg, efter fullt genomslag en ökning med 330 timmar. För elever i årskurs sex 2018/19 innebar det att de hade haft cirka 170 fler undervisningstimmar än samma årskurs 2015/16. Trots det har resultaten i matematik blivit sämre.

I rapporten konstaterar Sveriges Ingenjörer att satsningar på att lyfta matematikämnet måste göras tidigt – och nyckeln är lärarna. Matematikämnet är dock i stort behov av lärare framöver.

För att täcka in det behovet måste det bli mer attraktivt att välja läraryrket för de som är intresserade av matematik – det gäller både lön och arbetsvillkor.

Lättare att omskola sig

Sveriges Ingenjörer föreslår också förändringar som underlättar för de ingenjörer som vill bli lärare. Bland annat behöver ämnesbehörigheten ses över så att ingenjörer som vill omskola sig mitt i livet inte behöver läsa in matematiken.

Dessutom bör man se till så att ekonomin inte blir ett hinder för de som vill läsa vidare.

– De som är disputerade får idag ett studiebidrag på 25 000 kronor i månaden när de väljer att läsa till lärare. Det är ett erbjudande som borde omfatta fler, säger Olle Dahlberg.

Alla bör ha samma chanser

Att föräldrarnas utbildningsnivå är så avgörande för betyg och intresset för matematik är en viktig insikt, menar Olle Dalhberg. Problemet med snedrekryteringen till högskolan och de höga avhoppen under utbildningen kan inte lösas av högskolan, det måste finnas tydliga mål för detta genom hela skolgången.

Det är dags att ta ett annat grepp och se till att alla kan prestera likvärdigt i skolan, poängterar han.

– Om barn som har föräldrar med enbart gymnasieutbildning presterade lika bra som barn med högutbildade föräldrar skulle 13 000 fler gå ut skolan med betyget A till C i matematik. Här finns den verkliga potentialen att utbilda framtidens ingenjörer, säger Olle Dahlberg.

Anna Nyström

7 KOMMENTARER

  1. Bra att man försöker att lyfta matematikämnet genom olika rapporter och artiklar. Jag upplever efter 30 år på som lärare på Komvux; att svårigheterna med sina studier i matematik är också utbrett bland våra beslutsfattare så man har inget intresse av att arbeta med dessa frågor. Kommunerna lever i en verklighet där man behöver spara pengar, yrkesutbildningarna på Komvux prioriteras där matematikämnet har fått stryka på foten och kostnadstäckningen från staten är 100%. Dessutom är 80% upphandlad verksamhet på distans där kontakter med lärare är näst intill obefintlig. Tråkig utveckling! För ca 10 år sedan gick ca 50% av eleverna från Komvux till högskolan. Det skulle vara intressant att veta hur många idag som går vidare.

  2. Håller helt med om att lärarna de första åren är nyckeln. Jag har erfarenhet från två barn som älskade matematik som mindre, men där skolan de första åren nästan tog död på det intresset. De hade lärare som sa kommentarer om att matte är svårt och att svenska är viktigare. De var uppenbarligen rätt ointresserade och dåliga på matematik själva. Hur ska de då kunna inspirera och lära ut hur kul matematik kan vara! En kortare period hade ena sonen en lärare som älskade matte och lyfte hela klassen. Rätt lärare till rätt ämne även de första åren tror jag på!

    • Delar din erfarenhet. Alla barnen tappade från det de lärt sig hemma före skolstart.
      De tyckte alla tre att det var roligt, uppfann spel med komplicerad poängräkning som krävde huvudräkning osv. Skolan lyckades på något sätt döda den glädjen.

      Men jag har respekt för lärarens uppgift att hantera en klass med +20 individer med olika behov.

  3. Eftersom skolan bara satsar på att få alla godkända så är resultatet inte alls konstigt. Tänk vilket utfall vi kunde få om vi jobbade lite på att höja de som ligger på ett C till ett A! Idag blir det istället upp till de som har engagerade föräldrar att göra detta, vilket i sin tur leder till den ojämlikhet vi har. Om vi ska få fler elever med bättre matematikkunskaper måste vi börja ge undervisning som passar individen. De är stor skillnad på de som ligger runt godkänt och de som ligger nära ett A. Skulle vara intressant om någon skulle titta på detta.
    Tyvärr är det lika i alla ämnen, skolans uppdrag är att få elever godkända och inget annat. Har fått detta bekräftat från flera vänner som arbetar som lärare.

    • Har också stött på det förhållningssättet hos flera av mina barns olika lärare under flertal år, olika ämnen. Det intressanta är att det för flertalet verkar inte vara ett ointresse pga hur skolan prioriterar i sitt uppdrag, utan mer ett slags ideologiskt problem, man ska helt enkelt inte prata om vad som behövs för att nå betygen ovanför godkänt, det är liksom opassande. Det finns ingen plan. Man borde vara nöjd med godkänt helt enkelt. Och vill man nå högre, får man själv lista ut hur. (Självklart blir det enklare för de som har högutbildade föräldrar hemma.)

  4. Resultatet från utredningen kommer inte som någon överraskning. Detta är ett problem som man har fått höra sedan länge. Det som däremot är överraskande är att man inte får höra något om en ordentligt genomförd grundorsaksanalys. Alla åtgärder som genomförs verkar ha sitt ursprung hos den ytliga frågan: ”Varför lär sig inte barn matematik?” Men trots att den frågan är ställd gång på gång och alla de svar på frågan inte har gett önskat resultat så kan man undra om det är rätt fråga som har ställs? Något som sticker ut extra mycket i rapporten, trots att det inte heller är något nytt, är att barn till föräldrar som är högutbildade tar till sig matematik betydligt bättre än barn till föräldrar som inte är högutbildade. Detta konstaterande borde ge urspung till den djupare frågan: ”Hur kan det komma sig att föräldrar som är högutbildade är bättre på att lära sina barn matematik än skolans lärare?” Svaret på frågan skulle naturligtvis kunna vara att det är dom inte – det är andra faktorer som spelar in. Men fråga är ändå relevant och intressant på många sätt och ger dessutom flera intressanta följdfrågor. Till exempel, kan det vara så att det skulle vara bättre att anställa en ingenjör utan lärarbehörighet än att anställa en lärare med behörighet i ämnet matematik? Om det skulle vara så, vilket är en möjlig tolkning av utredningen, varför ska det då överhuvudtaget finnas ett hinner att anställa en ingenjör som matematiklärare? En sak är dock säkert – den svenska skolan är på fel spår. Barn idag får inte de förutsättningar som är nödvändiga för att klara av framtidens utmaningar. Orsakerna till situationen är de vägval som skolan har gjort de senaste 40 åren. När kommer vi att inse att vägvalen inte går dit vi önskar och det är dags att plocka fram en ny kartan för att navigera rätt? Kartan som skolan följer idag är i stora drag baserad på filosofiska idéer, men kanske en karta baserad på ingenjörsmässiga grunder skulle vara bättre? Kanske det är dags att låta någon annan ta över ratten?

  5. Kulten kring matematik är helt klart överdriven. Jag som teknisk fysiker får t.ex finna mig i att få reda på att YHelever är mer efterfrågade än vad jag är.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

Så skapar du en hjärnvänlig arbetsplats

1
Precis som muskler så blir även hjärnan trött av ansträngning. Här är några knep för att skapa en mer hjärnvänlig arbetsplats.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA