Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Därför mår vi bra av att vara nyfikna

Därför mår vi bra av att vara nyfikna

Att vara nyfiken är grunden för kreativitet, innovation och utveckling. Trots det är nyfikenhet en egenskap som fått ett oförtjänt dåligt rykte. Det vill Ulrica Norberg ändra på genom sin bok Nyfiken.

Ett barn ställer i genomsnitt 300 frågor per dag. Här finns en genuin vetgirighet som yttrar sig i den ständiga frågan ”varför?”, där barnet utforskar, lär sig och bygger upp sin erfarenhet. Ju äldre vi blir desto färre frågor ställer vi. Redan i högstadieåldern har nyfikenheten mattats av och som vuxen har vi stagnerat och ställer inte längre några nya frågor.

Att vara nyfiken är därför en förmåga vi behöver träna och utveckla.

Om man tränar sin nyfikenhet rätt ger det starkare mentala muskler, ökad glädje, fokus och koncentration enligt Ulrica Norberg. Foto: Caroline Andersson

– Nyfikenhet är den enda egenskapen som får oss att utmana våra vanemönster. Det är en tillgång som gör att vi kan bygga på vår kunskap och nå längre, poängterar Ulrica Norberg.

Nyfikenhet är en tillgång

I boken Nyfiken har Ulrica Norberg utforskat sin egen nyfikenhet på nyfikenheten genom att intervjua forskare och experter inom en rad olika områden, allt från neurofysiologi och etologi till socialpsykologi. Varför är nyfikenhet viktigt, hur kan vi träna upp den förmågan och vilken betydelse har nyfikenheten i dagens samhälle?

Inom de allra flesta yrken idag blir det allt viktigare med medarbetare som är kreativa, innovativa och vill utvecklas – egenskaper som som alla bottnar i en nyfikenhet. Intresset av att se saker ur nya perspektiv, upptäcka och hitta nya lösningar är också en viktig drivkraft inom ingenjörsyrket.

– Det är omöjligt att vara ingenjör om man inte är nyfiken, konstaterar Ulrica Norberg.

Hjärnan behöver pauser

Problemet är att vi i våra stressade arbetsliv trycker undan möjligheten att vara nyfiken. När vi sitter framför datorn hela dagarna med möten som avlöser varandra och prioriterar bort alla pauser blir också nyfikenheten lidande.

För att kunna vara nyfiken och utforskande behöver vi nämligen även ge utrymme för inforskande.

Tre tips för den nyfikne

  1. Ge dig själv tid för återhämtning. Ta pauser och låt tankarna vandra fritt.
  2. Investera 20 minuter per dag åt en aktivitet utan krav på prestation – lägg pussel, spela schack eller gå på en vandring.
  3. Intressera dig för saker. Fundera över varför du säger nej, eller varför du säger ja till saker. Vad ligger bakom ditt ställningstagande?

– Hjärnan behöver pauser. Forskning har visar att vi kan vara fokuserade i 188 minuter, därefter flyger tankarna iväg, hjärnan tar en omställningspaus. Om vi ändå fortsätter pressa på kommer vi att bli trötta i huvudet och utmattade när dagen är slut, förklarar Ulrica Norberg.

Att ta en paus, hämta en kopp kaffe, titta ut genom fönstret en stund eller gå ut på en promenad ger hjärnan en chans att koppla ihop det vi nyss gjort med våra tidigare erfarenheter och kunskaper. Det är därför vi kan komma på lösningen när vi släpper det problem vi brottas med och gör något helt annat.

Aktiviteter där vi bara får vara, utan krav på prestationer, är viktiga sysselsättningar för att ge hjärnan den nödvändiga återhämtningen, men även för öppna upp hjärnans fulla potential. Men, då gäller det att våga utmana sig själv att göra saker som är nya och kanske lite obekväma.

Schackspel väckte nya förmågor

Ulrica Norberg berättar om när hennes son ville börja spela schack med henne, något som hon själv inte alls var lockad av. Hon bestämde sig för att trots sitt eget motstånd ändå ge schack en chans och avsatte 20 minuter per dag till schackträning. Efter en tid märkte hon att det också påverkat henne inom andra områden.

– Jag blev bättre på att hålla tider, planera och se samband. Jag tycker fortfarande att schack är tråkigt, men det gav mig möjlighet att träna upp nya tankebanor, konstaterar hon.

Att vara nyfiken innebär med andra ord att vi tränar vår hjärna att öva upp nya nervbanor och koppla samman gamla kunskaper till nya insikter. Nyfikenheten hjälper oss att ställa nya frågor, utmana tidigare vetande och upptäcka nya lösningar på problem.

Men varför slutar vi då vara nyfikna?

– Nyfikenhet har fått en negativ klang och det finns också en historisk förklaring till det. Att var nyfiken innebär att vi också utmanar rådande föreställningar. Nyfikenheten kan därför upplevas som hotfull, säger hon.

Boken utforskar nyfikenheten genom forskning, filosofi, kultur och socialpsykologi.

Ulrica Norberg konstaterar att nyfikenhet är en av våra nio grundläggande känslor som vi dessutom mår bra av att underhålla. När vi slutar vara nyfiken släcker vi ned delar av hjärnan som inte får en chans att utvecklas. Andra känslor, som rädsla, avund och skam, får ta större plats och i förlängningen kan bristen på nyfikenhet leda till depression.

– Men du kan tända upp hjärnan igen genom att ge din nyfikenhet mer utrymme. Börja i det lilla, med din andning till exempel, och utforska genom att ställa frågor. Hur känns det när du andas, vad händer i din kropp och på vilka olika sätt kan du andas?

Ger muskler till vårt vetande

Ulrica Norberg förklarar att nyfikenheten finns som en tillgång hos alla människor, men att det kan ta sig uttryck på olika sätt. Vissa är som en hackspett, de går på djupet och är nyfikna inom ett smalt specialiserat område. Andra är som ugglor, de är nyfikna på det mesta och kan mycket men på en mer övergripande nivå.

– Det är viktigt att vi förstår att nyfikenheten är en tillgång som hjälper oss att ge nya muskler till vårt vetande. Genom att fortsätta vara nyfiken kommer vi att må bättre och vara mer hållbara genom hela livet.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA