Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Därför mår vi bra av att vara nyfikna

Därför mår vi bra av att vara nyfikna

Att vara nyfiken är grunden för kreativitet, innovation och utveckling. Trots det är nyfikenhet en egenskap som fått ett oförtjänt dåligt rykte. Det vill Ulrica Norberg ändra på genom sin bok Nyfiken.

Ett barn ställer i genomsnitt 300 frågor per dag. Här finns en genuin vetgirighet som yttrar sig i den ständiga frågan ”varför?”, där barnet utforskar, lär sig och bygger upp sin erfarenhet. Ju äldre vi blir desto färre frågor ställer vi. Redan i högstadieåldern har nyfikenheten mattats av och som vuxen har vi stagnerat och ställer inte längre några nya frågor.

Att vara nyfiken är därför en förmåga vi behöver träna och utveckla.

Om man tränar sin nyfikenhet rätt ger det starkare mentala muskler, ökad glädje, fokus och koncentration enligt Ulrica Norberg. Foto: Caroline Andersson

– Nyfikenhet är den enda egenskapen som får oss att utmana våra vanemönster. Det är en tillgång som gör att vi kan bygga på vår kunskap och nå längre, poängterar Ulrica Norberg.

Nyfikenhet är en tillgång

I boken Nyfiken har Ulrica Norberg utforskat sin egen nyfikenhet på nyfikenheten genom att intervjua forskare och experter inom en rad olika områden, allt från neurofysiologi och etologi till socialpsykologi. Varför är nyfikenhet viktigt, hur kan vi träna upp den förmågan och vilken betydelse har nyfikenheten i dagens samhälle?

Inom de allra flesta yrken idag blir det allt viktigare med medarbetare som är kreativa, innovativa och vill utvecklas – egenskaper som som alla bottnar i en nyfikenhet. Intresset av att se saker ur nya perspektiv, upptäcka och hitta nya lösningar är också en viktig drivkraft inom ingenjörsyrket.

– Det är omöjligt att vara ingenjör om man inte är nyfiken, konstaterar Ulrica Norberg.

Hjärnan behöver pauser

Problemet är att vi i våra stressade arbetsliv trycker undan möjligheten att vara nyfiken. När vi sitter framför datorn hela dagarna med möten som avlöser varandra och prioriterar bort alla pauser blir också nyfikenheten lidande.

För att kunna vara nyfiken och utforskande behöver vi nämligen även ge utrymme för inforskande.

Tre tips för den nyfikne

  1. Ge dig själv tid för återhämtning. Ta pauser och låt tankarna vandra fritt.
  2. Investera 20 minuter per dag åt en aktivitet utan krav på prestation – lägg pussel, spela schack eller gå på en vandring.
  3. Intressera dig för saker. Fundera över varför du säger nej, eller varför du säger ja till saker. Vad ligger bakom ditt ställningstagande?

– Hjärnan behöver pauser. Forskning har visar att vi kan vara fokuserade i 188 minuter, därefter flyger tankarna iväg, hjärnan tar en omställningspaus. Om vi ändå fortsätter pressa på kommer vi att bli trötta i huvudet och utmattade när dagen är slut, förklarar Ulrica Norberg.

Att ta en paus, hämta en kopp kaffe, titta ut genom fönstret en stund eller gå ut på en promenad ger hjärnan en chans att koppla ihop det vi nyss gjort med våra tidigare erfarenheter och kunskaper. Det är därför vi kan komma på lösningen när vi släpper det problem vi brottas med och gör något helt annat.

Aktiviteter där vi bara får vara, utan krav på prestationer, är viktiga sysselsättningar för att ge hjärnan den nödvändiga återhämtningen, men även för öppna upp hjärnans fulla potential. Men, då gäller det att våga utmana sig själv att göra saker som är nya och kanske lite obekväma.

Schackspel väckte nya förmågor

Ulrica Norberg berättar om när hennes son ville börja spela schack med henne, något som hon själv inte alls var lockad av. Hon bestämde sig för att trots sitt eget motstånd ändå ge schack en chans och avsatte 20 minuter per dag till schackträning. Efter en tid märkte hon att det också påverkat henne inom andra områden.

– Jag blev bättre på att hålla tider, planera och se samband. Jag tycker fortfarande att schack är tråkigt, men det gav mig möjlighet att träna upp nya tankebanor, konstaterar hon.

Att vara nyfiken innebär med andra ord att vi tränar vår hjärna att öva upp nya nervbanor och koppla samman gamla kunskaper till nya insikter. Nyfikenheten hjälper oss att ställa nya frågor, utmana tidigare vetande och upptäcka nya lösningar på problem.

Men varför slutar vi då vara nyfikna?

– Nyfikenhet har fått en negativ klang och det finns också en historisk förklaring till det. Att var nyfiken innebär att vi också utmanar rådande föreställningar. Nyfikenheten kan därför upplevas som hotfull, säger hon.

Boken utforskar nyfikenheten genom forskning, filosofi, kultur och socialpsykologi.

Ulrica Norberg konstaterar att nyfikenhet är en av våra nio grundläggande känslor som vi dessutom mår bra av att underhålla. När vi slutar vara nyfiken släcker vi ned delar av hjärnan som inte får en chans att utvecklas. Andra känslor, som rädsla, avund och skam, får ta större plats och i förlängningen kan bristen på nyfikenhet leda till depression.

– Men du kan tända upp hjärnan igen genom att ge din nyfikenhet mer utrymme. Börja i det lilla, med din andning till exempel, och utforska genom att ställa frågor. Hur känns det när du andas, vad händer i din kropp och på vilka olika sätt kan du andas?

Ger muskler till vårt vetande

Ulrica Norberg förklarar att nyfikenheten finns som en tillgång hos alla människor, men att det kan ta sig uttryck på olika sätt. Vissa är som en hackspett, de går på djupet och är nyfikna inom ett smalt specialiserat område. Andra är som ugglor, de är nyfikna på det mesta och kan mycket men på en mer övergripande nivå.

– Det är viktigt att vi förstår att nyfikenheten är en tillgång som hjälper oss att ge nya muskler till vårt vetande. Genom att fortsätta vara nyfiken kommer vi att må bättre och vara mer hållbara genom hela livet.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Netlight satsar på delat vd-skap

1
Företaget utan chefer tar nu nästa steg i att utmana synen på ledarskap. Verksamheten leds numera av en vd-duo som utses på årsbasis.

Kan arbetsgivare kräva privat försäkring för distansarbete?

0
I arbetsskadeförsäkringen i kollektivavtalen finns en oklarhet när man jobbar hemma. Kan chefen därför kräva en privat olycksfallsförsäkring?

Fem steg som ger dig koll på dina pensionspengar

1
Det behöver inte vara krångligt att få koll på sitt pensionssparande. Men det finns en sak som många glömmer bort.
IT, finans, bygg och kemi

Rekordlåg arbetslöshet – men skillnad mellan inriktningarna

5
Arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar är nu nere på 1,0 procent – den näst lägsta nivån på tio år. Men arbetslösheten skiljer sig mellan olika inriktningar och för vissa har den svängt mycket under pandemin.   
Ingenjörsfullmäktige 2021

Hittills: 17 listor ställer upp i Ingenjörsvalet

0
I vår är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 15 februari är det deadline för att registrera listor till valet. Hittills har 17 listor anmält sig och nu kan enskilda ingenjörer också ställa upp i valet. 

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

1
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

0
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

Cykelförmån och avdrag för jobb på annan ort – här är nya lagarna 2022

0
Den 1 januari 2022 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är åtta som påverkar arbetslivet.

VI REKOMMENDERAR

Civilingenjören som avslöjade pensionsbluffen i Allra

1
Varför krävdes det en civilingenjör i teknisk fysik för att avslöja hur pensionsföretaget Allra hade lurat spararna på hundratals miljoner kronor? Läs vad som fick Patrick Siegbahn att granska dem.

TOPPLISTA