Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Hybridlösningar är här för att stanna

Hybridlösningar är här för att stanna

Hybridmöten kommer att bli det nya normala framöver, inte minst inom högskolan. ”Studenterna har upptäckt fördelarna, varför skulle de vilja gå tillbaka till det gamla” säger KTH-professor Mats Ericson.

Redan i höstas började Mats Ericson testa lösningar för hybridundervisning där studenterna kunde välja att vara med på plats eller delta via Zoom. På grund av restriktionerna gick han snart över till vanlig distansundervisning. Men idén om hybridundervisning har fortsatt att gro.

– Nu är vi i exakt samma läge som förra hösten. Den här gången har jag dock planerat att göra hybridlösningen ännu bättre, säger Mats Ericson.

Bland det svåraste man kan göra

Hybridundervisning i sin enklaste form innebär att läraren ställer upp en kamera som sänder ut föreläsningen samtidigt som den genomförs. Men för de som sitter på distans är det svårt att känna sig inkluderad i en sådan lösning. Mats Ericson har själv funderat en hel del kring detta. Hur gör man för att hybridlösningen ska bli bra för båda parter? Hur möter man studenternas blickar, hur fångar man upp reaktioner och frågor på ett bra sätt? Och hur får man till interaktionen mellan studenterna?

– Blandad synkron föreläsning, det är bland det svåraste man kan göra, konstaterar han. Det är svårt att etablera kontakten med båda grupper samtidigt. Fokuserar du för mycket på den ena gruppen kommer den andra direkt att känna sig exkluderad.

Mats Ericson förklarar att det är flera aspekter som måste vägas in. Studenterna behöver se varandra, både de som är på plats och de som är med via digital länk. Alla ska kunna följa med i föreläsningen på likvärdigt sätt – de behöver se både läraren och det som visas på tavlan. Dessutom måste alla kunna ställa frågor under föreläsningen.

Likvärdig upplevelse för alla

Som föreläsare vill han dessutom kunna möta studenternas blickar, se deras reaktioner och engagera dem i samtal och övningar i smågrupper.

I den lösning som Mats Ericson testkör har han en extra tv-skärm som visar Zoom-studenterna.

För att lyckas med allt detta räcker det inte med en kamera som filmar. I den lösning som Mats Ericson själv nu testkör har han två datorer – en för att sända ut föreläsningen och en för presentationer, mentometer, ritverktyg med mera. Han har tre kameror – en riktad mot studenterna som är på plats, en som filmar och följer honom som föreläsare och en som han kan rikta in på exempelvis en whiteboard. Dessutom har han flera mikrofoner och en extra tv-skärm som visar Zoom-studenterna.

Klicka här för att se en demofilm som visar hur lösningen ser ut och fungerar.

– Min tanke är att det ska vara så normalt som möjligt för de som är med i salen samtidigt som föreläsningen är tillgänglig för de som är med på Zoom. Alla ska kunna vara med på likvärdiga villkor, det är min målsättning.

Mats Ericson vill att alla ska kunna följa med i föreläsningen på likvärdigt sätt. Alla ska kunna se både läraren, varandra och det som visas på tavlan och kunna ställa frågor under föreläsningen.

Det nya normala

På KTH har ledningen redan nu flaggat för att större föreläsningar ska genomföras antingen digitalt eller som hybridföreläsning till hösten. Även om långt ifrån alla kan bygga upp en sådan lösning som Mats Ericson har, så tror han att hybridundervisning är något som högskolorna måste förhålla sig till framöver.

– Att kunna ta del av en föreläsning digitalt är det nya normala. Studenterna har upptäckt fördelarna, varför skulle de vilja gå tillbaka till det gamla?

Digitala lösningar öppnar också nya möjligheter där fler kan delta i en föreläsning, oberoende av var i landet de befinner sig. Det kan dessutom vara en nyckel för yrkesverksamma som har behov av kompetensutveckling.

Vinst för samhället

Att ta steget fullt ut till hybridlösningar innebär dock att en hel del frågor behöver redas ut – både tekniska, juridiska och ekonomiska. Vad händer med upphovsrätten när föreläsningen blir digital, hur hanterar man gdpr, vilken teknik ska användas och hur ska den tillhandahållas och vilka krav kan man ställa på lärarna?

Här krävs det dialog, flexibilitet och respekt för att olika ämnen, lärare och studenter har olika behov, konstaterar Mats Ericson

– Den digitala tekniken kan innebära en enorm vinst för samhället och det är en utmaning vi behöver möta. Vi behöver komma bort från föreställningen om att all utbildning sker fysiskt i en föreläsningssal och inse att det vi ser nu är på väg att bli det nya normala, säger han.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA