Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Hybridlösningar är här för att stanna

Hybridlösningar är här för att stanna

Hybridmöten kommer att bli det nya normala framöver, inte minst inom högskolan. ”Studenterna har upptäckt fördelarna, varför skulle de vilja gå tillbaka till det gamla” säger KTH-professor Mats Ericson.

Redan i höstas började Mats Ericson testa lösningar för hybridundervisning där studenterna kunde välja att vara med på plats eller delta via Zoom. På grund av restriktionerna gick han snart över till vanlig distansundervisning. Men idén om hybridundervisning har fortsatt att gro.

– Nu är vi i exakt samma läge som förra hösten. Den här gången har jag dock planerat att göra hybridlösningen ännu bättre, säger Mats Ericson.

Bland det svåraste man kan göra

Hybridundervisning i sin enklaste form innebär att läraren ställer upp en kamera som sänder ut föreläsningen samtidigt som den genomförs. Men för de som sitter på distans är det svårt att känna sig inkluderad i en sådan lösning. Mats Ericson har själv funderat en hel del kring detta. Hur gör man för att hybridlösningen ska bli bra för båda parter? Hur möter man studenternas blickar, hur fångar man upp reaktioner och frågor på ett bra sätt? Och hur får man till interaktionen mellan studenterna?

– Blandad synkron föreläsning, det är bland det svåraste man kan göra, konstaterar han. Det är svårt att etablera kontakten med båda grupper samtidigt. Fokuserar du för mycket på den ena gruppen kommer den andra direkt att känna sig exkluderad.

Mats Ericson förklarar att det är flera aspekter som måste vägas in. Studenterna behöver se varandra, både de som är på plats och de som är med via digital länk. Alla ska kunna följa med i föreläsningen på likvärdigt sätt – de behöver se både läraren och det som visas på tavlan. Dessutom måste alla kunna ställa frågor under föreläsningen.

Likvärdig upplevelse för alla

Som föreläsare vill han dessutom kunna möta studenternas blickar, se deras reaktioner och engagera dem i samtal och övningar i smågrupper.

I den lösning som Mats Ericson testkör har han en extra tv-skärm som visar Zoom-studenterna.

För att lyckas med allt detta räcker det inte med en kamera som filmar. I den lösning som Mats Ericson själv nu testkör har han två datorer – en för att sända ut föreläsningen och en för presentationer, mentometer, ritverktyg med mera. Han har tre kameror – en riktad mot studenterna som är på plats, en som filmar och följer honom som föreläsare och en som han kan rikta in på exempelvis en whiteboard. Dessutom har han flera mikrofoner och en extra tv-skärm som visar Zoom-studenterna.

Klicka här för att se en demofilm som visar hur lösningen ser ut och fungerar.

– Min tanke är att det ska vara så normalt som möjligt för de som är med i salen samtidigt som föreläsningen är tillgänglig för de som är med på Zoom. Alla ska kunna vara med på likvärdiga villkor, det är min målsättning.

Mats Ericson vill att alla ska kunna följa med i föreläsningen på likvärdigt sätt. Alla ska kunna se både läraren, varandra och det som visas på tavlan och kunna ställa frågor under föreläsningen.

Det nya normala

På KTH har ledningen redan nu flaggat för att större föreläsningar ska genomföras antingen digitalt eller som hybridföreläsning till hösten. Även om långt ifrån alla kan bygga upp en sådan lösning som Mats Ericson har, så tror han att hybridundervisning är något som högskolorna måste förhålla sig till framöver.

– Att kunna ta del av en föreläsning digitalt är det nya normala. Studenterna har upptäckt fördelarna, varför skulle de vilja gå tillbaka till det gamla?

Digitala lösningar öppnar också nya möjligheter där fler kan delta i en föreläsning, oberoende av var i landet de befinner sig. Det kan dessutom vara en nyckel för yrkesverksamma som har behov av kompetensutveckling.

Vinst för samhället

Att ta steget fullt ut till hybridlösningar innebär dock att en hel del frågor behöver redas ut – både tekniska, juridiska och ekonomiska. Vad händer med upphovsrätten när föreläsningen blir digital, hur hanterar man gdpr, vilken teknik ska användas och hur ska den tillhandahållas och vilka krav kan man ställa på lärarna?

Här krävs det dialog, flexibilitet och respekt för att olika ämnen, lärare och studenter har olika behov, konstaterar Mats Ericson

– Den digitala tekniken kan innebära en enorm vinst för samhället och det är en utmaning vi behöver möta. Vi behöver komma bort från föreställningen om att all utbildning sker fysiskt i en föreläsningssal och inse att det vi ser nu är på väg att bli det nya normala, säger han.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Kreicbergs i Almedalen

Almedalen: ”Ingenjörerna är verkligen i centrum för diskussionerna”

0
Kompetensutveckling och livslångt lärande. Det är den viktigaste frågan för Sveriges Ingenjörer på Almedalsveckan. "Vi är lite oroliga för att det går för långsamt" säger Johan Kreicbergs.

Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda

0
Nätverket Kraftkvinnorna har undersökt hur jämställda svenska energibolag är. Fyra bolag finns på topplistan. 57 procent av bolagen fick noll poäng i undersökningens jämställdhetsindex.

Skatteavdrag gör a-kassan billigare

0
Den 1 juli infördes ett skatteavdrag för a-kassan och från och med årsskiftet höjs den övre åldersgränsen för att vara medlem och få ersättning från a-kassan.

Kan du komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar kan det vara skönt med shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.
Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.

TOPPLISTA