Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Hybridlösningar är här för att stanna

Hybridlösningar är här för att stanna

Hybridmöten kommer att bli det nya normala framöver, inte minst inom högskolan. ”Studenterna har upptäckt fördelarna, varför skulle de vilja gå tillbaka till det gamla” säger KTH-professor Mats Ericson.

Redan i höstas började Mats Ericson testa lösningar för hybridundervisning där studenterna kunde välja att vara med på plats eller delta via Zoom. På grund av restriktionerna gick han snart över till vanlig distansundervisning. Men idén om hybridundervisning har fortsatt att gro.

– Nu är vi i exakt samma läge som förra hösten. Den här gången har jag dock planerat att göra hybridlösningen ännu bättre, säger Mats Ericson.

Bland det svåraste man kan göra

Hybridundervisning i sin enklaste form innebär att läraren ställer upp en kamera som sänder ut föreläsningen samtidigt som den genomförs. Men för de som sitter på distans är det svårt att känna sig inkluderad i en sådan lösning. Mats Ericson har själv funderat en hel del kring detta. Hur gör man för att hybridlösningen ska bli bra för båda parter? Hur möter man studenternas blickar, hur fångar man upp reaktioner och frågor på ett bra sätt? Och hur får man till interaktionen mellan studenterna?

– Blandad synkron föreläsning, det är bland det svåraste man kan göra, konstaterar han. Det är svårt att etablera kontakten med båda grupper samtidigt. Fokuserar du för mycket på den ena gruppen kommer den andra direkt att känna sig exkluderad.

Mats Ericson förklarar att det är flera aspekter som måste vägas in. Studenterna behöver se varandra, både de som är på plats och de som är med via digital länk. Alla ska kunna följa med i föreläsningen på likvärdigt sätt – de behöver se både läraren och det som visas på tavlan. Dessutom måste alla kunna ställa frågor under föreläsningen.

Likvärdig upplevelse för alla

Som föreläsare vill han dessutom kunna möta studenternas blickar, se deras reaktioner och engagera dem i samtal och övningar i smågrupper.

I den lösning som Mats Ericson testkör har han en extra tv-skärm som visar Zoom-studenterna.

För att lyckas med allt detta räcker det inte med en kamera som filmar. I den lösning som Mats Ericson själv nu testkör har han två datorer – en för att sända ut föreläsningen och en för presentationer, mentometer, ritverktyg med mera. Han har tre kameror – en riktad mot studenterna som är på plats, en som filmar och följer honom som föreläsare och en som han kan rikta in på exempelvis en whiteboard. Dessutom har han flera mikrofoner och en extra tv-skärm som visar Zoom-studenterna.

Klicka här för att se en demofilm som visar hur lösningen ser ut och fungerar.

– Min tanke är att det ska vara så normalt som möjligt för de som är med i salen samtidigt som föreläsningen är tillgänglig för de som är med på Zoom. Alla ska kunna vara med på likvärdiga villkor, det är min målsättning.

Mats Ericson vill att alla ska kunna följa med i föreläsningen på likvärdigt sätt. Alla ska kunna se både läraren, varandra och det som visas på tavlan och kunna ställa frågor under föreläsningen.

Det nya normala

På KTH har ledningen redan nu flaggat för att större föreläsningar ska genomföras antingen digitalt eller som hybridföreläsning till hösten. Även om långt ifrån alla kan bygga upp en sådan lösning som Mats Ericson har, så tror han att hybridundervisning är något som högskolorna måste förhålla sig till framöver.

– Att kunna ta del av en föreläsning digitalt är det nya normala. Studenterna har upptäckt fördelarna, varför skulle de vilja gå tillbaka till det gamla?

Digitala lösningar öppnar också nya möjligheter där fler kan delta i en föreläsning, oberoende av var i landet de befinner sig. Det kan dessutom vara en nyckel för yrkesverksamma som har behov av kompetensutveckling.

Vinst för samhället

Att ta steget fullt ut till hybridlösningar innebär dock att en hel del frågor behöver redas ut – både tekniska, juridiska och ekonomiska. Vad händer med upphovsrätten när föreläsningen blir digital, hur hanterar man gdpr, vilken teknik ska användas och hur ska den tillhandahållas och vilka krav kan man ställa på lärarna?

Här krävs det dialog, flexibilitet och respekt för att olika ämnen, lärare och studenter har olika behov, konstaterar Mats Ericson

– Den digitala tekniken kan innebära en enorm vinst för samhället och det är en utmaning vi behöver möta. Vi behöver komma bort från föreställningen om att all utbildning sker fysiskt i en föreläsningssal och inse att det vi ser nu är på väg att bli det nya normala, säger han.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

9
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

3
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA