Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören ”När man är 35 år är man gammal”

”När man är 35 år är man gammal”

I företag som utvecklar digital teknik är medelåldern låg och man betraktas snabbt som gammal. Redan kring 35 år anses man ha svårare att lära sig saker. 

Digitaliseringen går snabbt och i företag som utvecklar digitala lösningar är medelåldern ofta låg. Nu har två forskare undersökt hur de som arbetar i företagen uppfattar ålder. Det är ingen tvekan om att branschen präglas av fördomar.

– Man anses vara ung tills man är ungefär 30 och redan vid 35 är man gammal. I Silicon Valley pratar man i branschen om att det är svårt att få jobb när man har fyllt 40, säger Jakob Svensson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet.

Jakob Svensson, Malmö universitet

Han har gjort omkring 40 djupintervjuer med personer som arbetar i den digitala teknikbranschen i Sverige och flera andra länder, bland annat USA, Indien, Israel, Brasilien, Tyskland, och Danmark.

I en annan studie har forskaren Andrea Rosales vid Open University of Catalunya undersökt samma bransch i Barcelona.

– Vi har sammanställt svaren kring synen på ålder från våra studier och vi ser tydligt att det finns en global kultur. Det är förvånansvärt små skillnader mellan Norrköping, Barcelona, Silicon Valley och Bangalore, säger Jakob Svensson.

Svårare att lära nytt

Intervjuerna har gjorts på företag i alla storlekar – från teknikjättar till startups. De flesta som intervjuats är programmerare men en del är arbetsledare och chefer.

Svaren visar att de över 35 år betraktas som mindre intresserade av teknik och mer av ledarskap. Vid den åldern uppfattas man också ha svårare för att bearbeta information och lära sig nya saker. Man anses inte heller vara lika uppdaterad kring den senaste tekniken.

– Den här formen av åldersdiskriminering sker omedvetet. De yngre utestänger inte medvetet sina äldre kollegor men deras synsätt påverkar förväntningarna på kollegorna och på så vis hela företagskulturen.

Studien visar också att del äldre – de över 35 år – inte uppfattas som lika hängivna sitt jobb och att anställda med familj ofta utestängdes från ”företagsfamiljen”.

– Kontoren som jag besökte runtom i världen är överraskande lika. Det finns en lekfull stämning, ofta med ett pingisbord. På stora företag finns gratis mat, dryck, snacks och godis och medarbetarna förväntas vara där även kvällar och helger.

En större studie

Jakob Svensson har gjort intervjuerna inom ramen för ett projekt som finansieras av Vetenskapsrådet.

– Digital teknik blir viktigare överallt i samhället men vi vet väldigt lite om människorna bakom tekniken. Det ville jag ta reda på genom att intervjua anställda i olika länder.

Hen säger att resultatet från studien pekar på ett problem. När teknik utvecklas i miljöer som präglas av åldersdiskriminering, och som inte representeras av äldre, finns risken att den inte bli tillgänglig för alla. Äldre är en växande grupp teknikanvändare och åldersdiskrimineringen i branschen kan göra tekniken sämre anpassad för äldre.

Grabbig kultur

I intervjuerna har Jakob Svensson också kartlagt företagskulturen i branschen. Han beskriver den som grabbig och sexistisk och det gör att få kvinnor söker sig dit. En homogen manlig kultur kan också påverka hur digitala tjänster utformas. Jakob Svensson har ett konkret exempel.

På ett svenskt appföretag arbetade en grupp unga män med att utveckla en dating-app.  I den prototyp som visades för kollegorna krävdes det att användarna aktiverade funktionen platstjänster. På så vis kunde användarna se var andra befann sig. Bland kollegorna fanns en kvinna som reagerade direkt. ”Inser ni att ni har tagit fram en stalking-app?”

– Många misstag beror på okunskap och inte medvetna beslut. Med blandade arbetsgrupper, både kön och ålder, kan misstagen bli färre.

Resultaten från Jakob Svenssons studie publiceras inom några månader i boken Wizards of the webb. Den ges ut av Nordicom vid Göteborgs universitet (ett nordiskt kunskapscenter inom media- och kommunikationsområdet) och kommer att kunna laddas ner gratis.

Karin Virgin  

13 KOMMENTARER

  1. Att vara ingenjör är som att vara idrottsstjärna: Man har en väldigt kort och intensiv karriär som slutar abrupt när man har en stor del av arbetslivet kvar. Skillnaden mellan ingenjören och idrottsstjärnan är att ingenjören inte är rik efter karriärens slut utan har att se fram emot fattigdom, armod och att förnedras för att få bidrag från olika system. Enda sättet att överleva någorlunda efter att ingenjörskarriären tagit slut är att omskola sig till tex skollärare där åldersdiskrimineringen inte är lika utbredd.

  2. Jag är en av de som har ”utvecklat digital teknik”. Det har alltid varit ganska lätt att få jobb. Till dess jag fyllde 50. Då var som att köra in i en vägg. En IT-ingenjör som är 50+ ?? En sådan kan väl inte ha något som helst värde? Jag är arbetslös och det lär jag förbli.

  3. Nördarnas uppfattning om sitt jobb och sitt uppdrag förklarar ju varför tekniska lösningar ofta fungerar så dåligt. Utvecklarna tror att det viktiga är att vara stjärna på att programmera/designa hårdvara, fast det man måste vara duktig på är yrket som ska använda tekniken!

  4. Bra att det framgår i artikeln att – Många misstag beror på okunskap och inte medvetna beslut. Med blandade arbetsgrupper, både kön och ålder, kan misstagen bli färre.
    Jag tror att det behövs både unga och äldre för att det ska fungera långsiktigt.
    Håller med ”Sura Ingenjören” man talar om ingenjörsbrist och att det torde lösa sig om arbetsgivarna premierar kompetens = kunskap, vilja, förmåga och erfarenhet!
    Jämför med Klarna som fick panik-stoppa sin App härom veckan och Fastlys haveri som sänkte flera internetsajter – hur mycket av detta beror på kulturen i dessa förtag? – kan åldersdiskriminering ha påverkat?
    Bertil Nordqvist Erfarna Civilingenjörer tidigare ABB

  5. Pandemin har ju avslöjat just hur äldre fungerar som bromsklossar i att börja använda digital teknik. Flesta under 25 år är dag fullt digitalt distribuerade i sitt sociala umgänge och vana att lösa arbetsuppgifter tillsammans digitalt på distans(online spel t.ex).

    Äldre generationen förstår inte hur man samarbetar på distans och vill helst tvinga folk att arbeta på ett kontor. Fast man har all nödvändig teknik för att kunna samarbeta på distans.

    Oavsett är programmering en arbetsuppgift som få äldre jobbar med, de flesta övergår till att bli tekniska projektledare, arkitekter,l edare eller specialiserade konsulenter.

    • Det är lite konstigt att läsa dessa inlägg om ”unga” och deras förmodade ”digitala” mognad. När eleverna äntligen ska slippa sina tråkiga lärare och gå ”digital” blir det ett fasligt gnäll; vi orkar inte, jobbigt, hinner inte. Ynkligt! Jag är 67 och har varit uppkopplad globalt i 25år med miljardaffärer och ständiga digitala möten. Vad ungarna pysslar med så inte är det digital teknik. Löjligt!
      Ulf Bergqvist
      Civilingenjör

    • Att sitta tillsammans och spela onlinespel är inte samma sak som att planera, genomföra och utvärdera ett programmeringsprojekt tillsammans. Tråkigt att du har dålig erfarenhet av äldre bromsklotsar, på det företag jag arbetar på har _alla_ generationer tagit till sig de digitala verktygen för distansarbete mycket snabbt och det kommer inte på något sätt att vara ett krav att återgå till kontoret när väl pandemin släpper.

    • Du vet att WoW kom 2004 antar jag. Det finns gott om 35+ som spelar det.
      Det verkar snarare vara så att det är en regression bland datorkunnandet. De allra nyaste är vana vid iPad och iPhone där allting är tillrättalagt.

  6. Intressant och delvis skrämmande studie. Jag har jobbat i Telecom, Datacom och IT-branchen i 42 år och haft både tekniska och ledande roller. Tycker mycket om nya applikationer och hjälpmedel genom ny teknik. Jag älskade programmering i början av min karriär, men saknade en viktig erfarenhet. Nämligen hur det jag producerade skulle generera pengar till företaget. För att lyckas med detta måste en ”outside-in” syn gälla, där jag vet vad en betalande kund behöver/vill ha och är villig att betala för. Hur kan jag få denna erfarenhet om jag tillbringar all min tid på arbetsplatsen och bara umgås med likasinnade, som också saknar denna erfarenhet? Nej, det är först i min nuvarande ålder jag börjar få livserfarenhet och kan förstå detta. Därför behövs det både yngre och äldre i företagen. De yngre måste försöka förstå kundbehov, affärsmodeller, prissättning, etc. och de äldre måste till stor del hänga med i tekniken för att förstå vad som är tekniskt möjligt.

  7. Värst är myten om att det kommer ”så mycket nytt och att man måste hänga med”. Det man missar totalt är att det viktigaste för en programmerare tex är att dels lyssna/förstå business kraven, samt att omsätta dem i programkod. Dessa skills blir bättre med åren.
    Det mesta ”nya” är egentligen bara olika verktyg och infrastukturlösningar medan kärnan förblir stabil länge. Till och med dessa brukar hålla i upp till ett decennium.

  8. Det är synd att erfarenhet och att ha lagt VAB-åren bakom sig inte premieras, eller är det tänkt att de som jobbar på de här företagen aldrig skall skaffa barn?

  9. Kan vara värt att ta upp som exempel på vad branschen själv kan göra nästa gång de skriker om ”ingenjörsbrist”.

  10. för just Sverige behövs knappast en app för att förfölja någon, räcker gott och väl med eniro m.m.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA