Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Så skapar du en hjärnvänlig arbetsplats

Så skapar du en hjärnvänlig arbetsplats

Precis som muskler så blir även hjärnan trött av ansträngning. Därför behöver jobbet också utformas med tanke på hjärnan. Här är några knep för att skapa en mer hjärnvänlig arbetsplats.

Kognitiv ergonomi handlar om hur vi tar in och tolkar information på jobbet i samspel med andra, med omgivningen och med tekniken. På samma sätt som vi behöver utforma den fysiska arbetsmiljön för att kroppen ska hålla behöver vi därför designa arbetet så att vi ger bästa möjliga förutsättningar för vår hjärna.

– Vi kan använda kunskapen om hur hjärnan fungerar för att underlätta vårt arbete, minska risken att göra fel, tappa fokus, glömma bort eller blanda ihop saker, säger Cecilia Berlin, docent i produktionsergonomi på Chalmers tekniska högskola.

Hjärnan blir också trött

Vissa uppgifter är enkla för hjärnan, de kräver knappt någon ansträngning. Andra kräver betydligt mer. Att ta sig an arbetsuppgifter som vi är ovana att göra, försöka förstå krångliga system, hoppa mellan uppgifter eller sitta i en miljö där vi hela tiden tappar fokus är sådant som är ansträngande för hjärnan.

Om vi ständigt sitter med den typen av påfrestningar på hjärnan leder det till en negativ stress och risken är att vi blir utmattade. Cecilia Berlin jämför det hur musklerna fungerar. Alla vet att musklerna blir trötta om vi anstränger oss hårt och länge. På samma sätt är det med hjärnan.

– Problemet är att vi aldrig sett vår hjärna tänka, vi ser inte ansträngningen. Därför behöver vi lära oss vad som kostar mental energi och hur vi spenderar den på rätt sätt så att vi inte får en sliten hjärna, förklarar hon.

Anpassa arbetsmiljön för hjärnan

Cecilia Berlin pekar ut några områden där kunskap om kognitiv ergonomi kan bidra till en bättre arbetsmiljö:

  • Gör det lätt att göra rätt. När vi utför ovana uppgifter får vår hjärna jobba hårdare. Det kan vara situationer där vi tvekar över vad som är rätt eller behöver värdera vilken information vi kan lita på. Se därför till att ha ordning och reda i verksamheten så att det är lätt för alla att hitta den information man behöver. Skriv ned rutiner för uppgifter som man inte gör så ofta och se till att nya får en bra introduktion till sina arbetsuppgifter och lär sig hitta i både systemen och organisationen.
  • Gör det möjligt att fokusera. Se till att det finns utrymmen där det är möjlighet att stänga ute intryck. Ta bort sådant som distraherar dig – som aviseringar i telefonen – när du behöver fokusera på en uppgift. Fundera över vad som får lov att slita dig från ditt fokus.
  • Variera arbetsuppgifter, växla mellan vant och ovant. Se också till att din hjärna får tid för återhämtning – det behöver inte innebära att du vilar, utan kan även handla om att du gör en mer rutinmässig uppgift som du är van vid och som inte kräver någon större tankemöda.

Läs också: Vila på jobbet och känn mindre stress

Förebygga fel och misstag

Kognitiv ergonomi hjälper oss dessutom att undvika fel och misstag. Det finns grovt sett tre typer av felhandlingar. Den ena typen är omedvetna fel – de som beror på misstag eller glömska. Den andra beror på okunskap – du har inte fått rätt introduktion eller lärt dig att göra uppgiften på rätt sätt.

Det tredje är de medvetna misstagen där vi väljer att hoppa över viktiga steg eller i värsta fall avsiktligt vill sabotera i verksamheten.

De två första typerna kan vi förebygga genom att jobba med påminnelser, bra utbildning och goda rutiner. Den tredje typen är lite knepigare, menar Cecilia Berlin och påpekar att vi ibland måste kunna bryta mot reglerna.

Sök inte syndabocken

– Vi pratar ofta om den mänskliga faktorn som något negativt, något vi skyller på när det går fel. Men den mänskliga faktorn kan också rädda en situation, vi hoppar över en avspärrning för att rädda ett barn eller stoppar en maskin som håller på att bryta ihop, förklarar hon.

När olyckan är framme bör vi därför inte lägga fokus på att leta efter syndabocken som gjorde fel.

Nyfiken på mer?

Cecilia Berlin har spelat in några korta filmer som ger exempel på hur hjärnan tar in och tolkar information och hur vi kan använda oss av den kunskapen för att göra arbetsdagen bättre. Tanken är att filmerna ska kunna användas som utgångspunkt för diskussioner på arbetsplatsen. Filmerna finns på Prevents webbsajt.

– Se över helheten och alla delar som kan ha påverkat. För det är då ni har störst chans att undvika nya olyckor i framtiden.

Inte bara individens ansvar

Cecilia Berlin tror att det är viktigt att inse att kognitiv ergonomi inte bara är individens ansvar, utan att det också handlar om arbetsplatsen och organisationen som helhet.

Börja prata med varandra om hur det funkar hos er. Fundera över vad du själv tycker är enkelt, vad du fattar direkt och vad som är svårt och tar energi. Och dra nytta av den insikten i din arbetsvardag.

– Vi är alla olika, det som är vant för dig är kanske ovant för din kollega. Det kan vara bra att vara medveten om det, säger Cecilia Berlin.

Anna Nyström

1 KOMMENTAR

  1. Det var verkligen en trevlig vändning med mänskliga faktorn som positiv. Det ska jag ta med mig! Inte för att det egentligen är okänt, utan för att det nog förtjänar att tänkas på lite oftare!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.
Signatur

Klausuler kan bli hinder när du vill byta jobb

0
Det är inte ovanligt att arbetsgivare vill skriva in klausuler i anställningsavtalet som reglerar vad som gäller när du slutar. Men det här vill Sveriges Ingenjörer varna för. ”Det du skriver under gäller, så var försiktig.”

Mer kompetensutveckling när facket driver frågorna

0
Facklig representation på arbetsplatsen kan vara en fördel för anställda som vill utveckla sin kompetens. Det visar en studie från Umeå universitet.

Nya studiestödet är klart – studera med upp till 80 procent av lönen

15
Nu införs ett studiestöd som gör att yrkesverksamma kan studera med 80 procent av lönen. Redan 1 oktober kan du skicka din ansökan till CSN och från och med 1 januari 2023 kan du börja studera.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Jag var en överviktig stressad chef”

2
Med livet på högvarv och ett jobb han drömt om sa plötsligt kroppen stopp.  "Jag hade glömt bort att ta hand om mig själv" berättar Johan Hansson som nu vill varna andra för att göra samma misstag.

TOPPLISTA