Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Batterier i kyrkan kan bidra till klimatomställningen

Batterier i kyrkan kan bidra till klimatomställningen

Med hjälp av batterier kan kyrkorna minska kostnaderna för uppvärmning med 75 miljoner kronor per år, samtidigt som de bidrar till en mer hållbar energiproduktion. Det visar en utredning som Karlstads stift gjort. 

Många av kyrkorna i Sverige står oanvända en stor del av tiden. De värms upp när det är dags för verksamhet, vilket kan vara någon kväll i veckan och på helgerna.

Eftersom kyrkan innehåller både möbler och föremål med högt kulturvärde som mår bättre av låga temperaturer vill man gärna hålla nere värmen i lokalerna. Men det innebär samtidigt att uppvärmningen kräver mycket el på kort tid – något som i sin tur bidrar till att man får höga fasta kostnader på elen.

Batterier för uppvärmning

En utredning vid Karlstads stift har nu tittat närmare på kyrkornas förbrukningsmönster och utvärderat möjligheten att använda av batterier som en del av uppvärmningen.

Johannes Wikström. Foto: Jennie Nilsson.

– Det ser ut att vara lämpligt ur både hållbarhets- och energisynpunkt för kyrkorna att satsa på batterier, säger Johannes Wikström, energi- och fastighetsingenjör i Karlstads stift som också varit projektledare för utredningen.

Bakgrunden till utredningen är det hållbarhetsarbete som biskoparna initierat och som ledde fram till att Svenska kyrkans kyrkostyrelse hösten 2019 antog en färdplan för klimatet. Målet är att kyrkan ska vara klimatneutral år 2030, främst genom utsläppsminskningar i den egna verksamheten.

Mycket el på kort tid

Att ställa om energianvändningen är därför en central fråga i pastoraten. Utredningen pekar på att batterier kan vara en viktig del i den lösningen. Batterilagren, som inte behöver vara större än ett kylskåp, fungerar som en resurs som tillför energi när behovet är som störst.

– Det vanliga är att kyrkorna idag värms upp med direktverkande el och det blir ofta mycket el under en kort period, berättar Johannes Wikström.

Även om förbrukningen totalt sett inte är så hög, så påverkar topparna den fasta kostnaden på elen, eftersom den avgörs av månadens högsta förbrukning. Med batterilager, som kan laddas när kyrkorna använder lite el och sedan skjuta till lagrad energi vid uppvärmning, kan den utnyttjade toppeffekten bli påtagligt lägre. Kyrkorna kan på så vis ”kapa topparna” och därmed även kapa kostnaderna.

Dessutom innebär batterierna att kyrkan undviker att bidra till import av smutsig el när förbrukningen är hög, exempelvis kalla vinterdagar. Då går istället batterierna in.

Mer energi från sol och vind

Men den stora ekonomiska vinsten är möjligheten att bli en del av Svenska Kraftnäts systemtjänster. Det innebär att batterierna kan bidra till att balansera energiproduktionen – att ta emot el när produktionen av exempelvis sol- och vindkraft tillfälligt är för hög, och bidra till elförsörjningen när behovet av el tillfälligt är för stort.

Kyrkan kan på så vis möjliggöra mer installation av sol- och vindkraft.

– För att Sverige ska klara av omställningen av energisystemet till en mer hållbar energiproduktion så behöver vi också fler balanstjänster. När solen går i moln, det slutar blåsa eller om det blir en störning på elnätet så kan kyrkornas batterier balansera förbrukningen, förklarar Johannes Wikström.

Kan spara 75 miljoner

Totalt finns det närmare 3 500 kyrkor i Sverige. De flesta ligger i södra delarna av Sverige och det är också där behovet av balanstjänster är störst. Utredningen visar att en stor del av kyrkorna har goda förutsättningar att dra nytta av en lösning där man använder batterilager – förbrukningen är samlad till en last, den är lätt att planera och därmed relativt lättstyrt.

Totalt pekar utredningen på en kostnadsbesparing på 75 miljoner kronor per år.

– Då handlar en tredjedel om att vi kan kapa topparna i förbrukningen och två tredjedelar om att vi kan sälja nya infrastrukturtjänster, säger Johannes Wikström.

Nästa steg är att påbörja pilotförsök i några kyrkor och se vilka batterier som fungerar bäst.

– Det finns stora vinster för kyrkan att göra när det gäller uppvärmningen av kyrkorna, samtidigt som de blir en viktig aktör i klimatomställningen. Nu hoppas vi kunna prova detta i verklig skala. Det finns redan några pastorat som är intresserade, berättar Johannes Wikström.

Anna Nyström 

2 KOMMENTARER

  1. Vilka föremål mår bättre av låga temperaturer? Jag reparerar gamla akustiska musikinstrument och håller på mycket med antika träföremål. Trä torkar i två omgångar. Första 10 åren avgår fukten ur träet. Därefter avgår kådämnen ur träet mycket långsamt över 100 år. Den andra torkningen över tid gör ibland den största formförändringen. Torkningen går inte att hejda nämnvärt genom sänkning av temperaturen. En sänkning av temperaturen medför också att den relativa fukthalten går upp i samma grad som temperaturen sänks, vilket faktiskt ger en ökad risk för mögel, rostangrepp och korrosion. Jag skulle hellre se att man fuktkontrollerar kulturkänsliga lokaler som kyrkor istället för att låta temperaturen gå upp och ner utan att tänka på att den relativa fukthalten kraftigt förändras.

    • Hej Björn! Så här svarar Johannes Wikström på din fråga:
      Det är helt riktigt det du skriver om den relativa fukthalten. För kyrkor som inte används dagligen sänker man temperaturen men kyrkornas styrsystem har som prio ett att hålla den relativa fuktigheten under 70% för att undvika mögel.
      Flertalet äldre kyrkor har aldrig haft komfortvärme och därmed har inte träföremål genomgått torkprocessen beskriven i inlägget. Börjar vi värma som hemma spricker föremålen och inredning. Detta är en ytterligare anledning, och den styrande parametern, till att hålla ”lagom” grundvärme och ha kortare uppvärmningsförlopp. Då hinner inte föremålen torka ut så mycket att inredning och föremål tar skada.
      /Johannes

Lämna ett svar till Anna Nyström Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Löneväxling kan vara lönsamt – men se upp för sju fallgropar

0
Löneväxling för pensionssparande är populärt. Men det är egentligen få personer som stämmer in på de sju kriterier som krävs för att det faktiskt ska vara lönsamt.
Blöta fotspår på en brygga

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 15 augusti!

0
Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 15 augusti. Trevlig sommar! 
Mest lästa artiklar på Ingenjören.se

Löneskillnader, nytt studiestöd och 4-dagarsvecka – det här är mest läst i år

0
Hur stor skillnad är det mellan ingenjörslönerna? Hur fungerar studiestödet för yrkesverksamma? Ska erfarna bli provanställda? Och hur funkar fyradagarsveckan i Belgien? Här är årets mest lästa artiklar på Ingenjören.se.
Johan Kreicbergs i Almedalen

Almedalen: ”Ingenjörerna är verkligen i centrum för diskussionerna”

0
Kompetensutveckling och livslångt lärande. Det är den viktigaste frågan för Sveriges Ingenjörer på Almedalsveckan. "Vi är lite oroliga för att det går för långsamt" säger Johan Kreicbergs.

Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda

0
Nätverket Kraftkvinnorna har undersökt hur jämställda svenska energibolag är. Fyra bolag finns på topplistan. 57 procent av bolagen fick noll poäng i undersökningens jämställdhetsindex.

Skatteavdrag gör a-kassan billigare

1
Den 1 juli infördes ett skatteavdrag för a-kassan och från och med årsskiftet höjs den övre åldersgränsen för att vara medlem och få ersättning från a-kassan.

Kan du komma med shorts till jobbet?

3
Varma sommardagar kan det vara skönt med shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.
Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

1
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.

TOPPLISTA