Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Ny studie tar sig an störande ljud på kontoret

Ny studie tar sig an störande ljud på kontoret

Prat och skratt, knatter från tangentbord och telefoner som ringer. Även i tysta kontorslandskap kan små ljud vara påfrestande. Nu ska forskare ta reda på om mer ljud i rätt frekvens kan vara en lösning på problemen.

De senaste tio åren har det varit en boom för öppna kontorslösningar. Aktivitetsbaserade kontor, open office och flexkontor utan fasta kontorsplatser är bara några exempel på kontorslösningar som blivit allt vanligare.

Men stora rum med många skrivbord innebär också att vi är mer exponerade för varandra. Och med ljuddämpande lösningar som minimerar ljudet från omgivningen blir andra ljud mer framträdande, inte minst samtal mellan kollegor.

Hörseln går inte att stänga av

– Hörseln är alltid på, på gott och ont. Prat kapar vår uppmärksamhet direkt och vi blir distraherade även om samtalet inte rör oss. Det är till och med värre när det är tyst omkring oss, berättar Jonas Borell, arbetsmiljöforskare vid Lunds tekniska högskola.

Jonas Borell, Lunds tekniska högskola.

Förklaringen är att hjärnan är ständigt vaken för om det finns någon viktig information vi behöver hantera. När vi hör en mänsklig röst reagerar hjärnan – är detta något vi behöver agera på? Detta gör att det kan vara svårt att koncentrera sig i miljöer där vi hör andra prata och det kan även leda till stress och minskad produktivitet.

I en studie som finansieras av AFA Försäkring ska Jonas Borell med kollegor nu ta reda på om man kan skapa en bättre ljudmiljö i kontorslandskap genom att tillföra ljud som maskerar talet. Tanken är att det ska fungera som en ljudmatta, ungefär på samma sätt som surret på ett café gör att vi inte urskiljer de enskilda samtalen.

Som surret i ett café

Det finns olika metoder för ljudmaskering. Akustisk maskering innebär att man lägger till ett brus i lokalerna som blandas med övrigt ljud så att mänskligt tal inte uppfattas. Problemet med den lösningen är att ljudnivån i sig kan vara påfrestande.

En annan lösning är informational masking. Det fungerar som en mer smart ljudmaskering där man skräddarsyr ljudet för att passa ljudet i lokalen. Det kan vara enklare naturljud eller syntetiska ljud, men idén är att ljudmaskeringen ställs in på de frekvenser och den nivå som är optimalt för att blandas med mänskligt tal i den aktuella lokalen.

– Tricket är att ljudet är så starkt att det maskerar mänskligt tal men så tyst så att man inte uppfattar bullret. Idén är att dra nytta av hur ljudet uppfattas inne i huvudet, hur hjärnan tolkar och reagerar på informationen.

Många sitter i öppna kontor

I studien kommer Jonas Borell att testa båda varianterna för att ta reda på hur de olika lösningarna påverkar komfort, stress och välbefinnande på kontoret och jämföra det med en vanlig kontorsmiljö utan ljudmaskering. Förhoppningen är att den smarta ljudmaskeringen ska upplevas som mindre stressande.

Läs också: Jonas Borell vinner Levipriset: ”Viktigt ämne för alla blivande ingenjörer”

Om försöken slår väl ut kan det vara en lösning som kan bidra till förbättrad arbetsmiljö i kontorslandskap och minska risken för ohälsa och sjukskrivningar. Och potentialen är stor. Ungefär 70 procent av de som arbetar på kontor sitter idag i någon form av öppet landskap.

– Om det funkar kan vi förbättra arbetsmiljön för väldigt många, konstaterar Jonas Borell.

Var överens om reglerna

Studierna skulle enligt planen ha startat redan förra hösten, men pandemin och hemarbetet gjorde det omöjligt att genomföra studierna. Förhoppningen är nu att kunna dra igång med testerna efter årsskiftet.

Med återgången till kontoret och pratsugna kollegor finns det en uppenbar risk för att vi kommer att uppfatta kontorsljudet som störande. Jonas Borell poängterar att vi alla är olika känsliga för ljud, vissa lider mer än andra. Vad är då viktigt att tänka på nu när vi går tillbaka till kontoret?

– Jag har ett bra tips: Prata om det. Ta fram regler om hur ni vill ha det och se till att ni är överens om hur ni tolkar dem.

Ge plats för spontana samtal

Se alltså till att det finns regler för kontorslokalernas olika miljöer och att det är tydligt för alla vad som gäller. Hur mycket samtal kan man acceptera i öppna landskap? Är det okej att växla några ord och när bör man gå undan för att prata? Kan man svara i telefonen eller ringa ett spontant samtal?

Tänk också på att hitta en balans i vad som är okej och hur ni hanterar ljudmiljön så att det fungerar i det vardagliga arbetet.

– Att alltid behöva planera sitt arbete, att inte kunna ta de spontana samtalen vid skrivbordet eller svara i telefonen när det ringer, det kan också leda till stress och minskad produktivitet, konstaterar Jonas Borell.

Anna Nyström

6 KOMMENTARER

  1. Arbetsgivare brukar hävda att poängen med öppna kontorslandskap är att man ska höra vad andra säger och lätt kunna hoppa in och hjälpa till och liknande. Det ska gynna sammarbetet. Skaffar de en sådan här lösning så vet man att de har ljugit och poängen bara är konstandsbesparingar(något alla vet, men få erkänner).

  2. Blev lite förvånad att inte se några hänvisningar till ”my sound space”, ett forskningsprojekt som arbetat i flera år med att just tillsätta ljud i öppna kontorslandskap för att förbättra ljudmiljön.

  3. Detta verkar mer avancerat än det vi använde i kontorslandskapen under 1970-talen för att möjliggöra en dräglig ljudmiljö. Vi monterade in högtalare med lågfrekvent brus, det fick inte bli för hög effekt för då kunde det bli negativa effekter.

  4. Det behövs fler studier inom det här området. Några få studier ger inte hela bilden eftersom det finns många olika faktorer som kan mätas, tex upplevd stress, faktisk prestation, ansträngning, koncentration, upplevelse efter längre tid etc. Dessutom kan kulturella faktorer påverka som tex tystnadskultur som Ylva nämner. Vi är dessutom olika bra på att sortera bort ljud (individuella faktorer) och uppgiften vi utför har också betydelse (enklare uppgift eller mer kognitivt krävande uppgift). Jag tycker att AFA gör helt rätt i att satsa på den här typen av forskning, speciellt nu när vi är i ett läge där fler företag går mot öppna landskap som modell. / Camilla Grane (Teknisk psykologi, LTU)

  5. Det är inte ljudet som är problemet när man sitter i ett öppet landskap. Man lär sig lätt att avskärma sig i konstanta ljud ikring sig.
    Det är ”fängelsekänslan” som infinner sig ifall man inför tystnadsplikt. Ju tystare det är desto mera stör enstaka ljud.

  6. Hej, det här är redan forskat på och svaret är JA, skräddarsydda lösningar är bättre. Skräddarsydda som i anpassade per verksamhet. Vi har utfört föera exjobb som konstaterad samma sak och simuleringar i t ex Odeon, Bose Modeller visar att lämplig maskering ökar Privacy i stor gred, redan vid låga nivåer.
    USA har använt ljudmaskering i sina landskap i väldigt många år.
    Blir kul att se slutsatsen av denna studie, vilka ljud som anses bra…igen.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

0
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

0
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

0
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.
Kraftledningar

Sveriges Ingenjörer Syd och Väst: Ta ställning för ett elprisområde

1
Sveriges Ingenjörer bör ta ställning för att Sverige bara ska ha ett elprisområde. Det föreslår Sveriges Ingenjörer Syd och Väst i en av de 39 motioner som kommit in till Ingenjörsfullmäktige.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA