Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Facken inom industrin: Produktivitet centralt för jobb, löner och välbefinnande

Facken inom industrin: Produktivitet centralt för jobb, löner och välbefinnande

Hur går det för Sverige? Vad har hänt i de globala värdekedjorna? Går det att få upp produktivitetstillväxten till nivåerna före finanskrisen? Det här är några frågor som Facken inom industrins nya produktivitetsprojekt ska ta tag i. Och som går in på både ekonomi, miljö och hur välbefinnande ökar produktiviteten.  

Produktiviteten är helt central för framtidens jobb och reallöner. Det menar Facken inom industrin som nu startat ett utrednings- och forskningsprojekt om produktivitet.

Projektet drivs av tankesmedjan Arena idé och finansieras av Facken inom industrin (Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Unionen, GS och Svenska Livsmedelsarbetareförbundet).

– Arbetsgivarna har jobbat med liknande frågeställningar i 30–40 år och drivit opinion om detta, och nu behöver facken svara upp mot det, säger Daniel Lind som är forskningsledare för projektet.

Han berättar att man ska jobba med flera delar: Sammanställningar av forskning på området, att ordna seminarier där forskare får diskutera olika frågor och att facken sedan formulerar vad de vill driva.

Inte pressa sig hårdare eller skada miljön

Att öka produktiviteten är avgörande för att reallönerna ska öka, att jobben ska finnas kvar och samhällsekonomin gå bra. Men Daniel Lind påpekar att det inte handlar om att människor ska pressa sig hårdare.

– Vi ska skapa mer värde per timme och sälja produkter till högre värde. Men vi ska inte springa in i väggen, utan tvärt om, säger han.

Produktiviteten ska också skapas klimatvänligt.

– Hela nyindustrialiseringen som vi nu ser handlar om att skapa nya jobb och produktivitet men på ett hållbart sätt, inom miljöns gränser.

Det här kommer också att tas upp under ett seminarium, där man ska diskutera hur bra Sverige ligger till med klimatarbetet i industrin och vad som kan bli bättre.

Välbefinnande ökar produktiviteten

En annan fråga som tas upp i projektet är kopplingen mellan välbefinnande och produktivitet.

– Psykologisk forskning har tittat på det här och sett att ett högt välbefinnande i arbetet ökar produktiviteten. Sedan har ekonomer också tittat på det och bekräftat psykologernas resultat.

Till exempel har en studie av den finska industrin visat att när välbefinnandet ökade med 10 procent så ökade produktiviteten med 1–1,5 procent, vilket kanske låter lite men är en markant ökning, säger Daniel Lind. Här vill projektet titta på om resultaten kan översättas till svenska förhållanden.

– Vi har beställt en översikt av forskningen om det här. Vi har också knutit till oss några internationella forskare och ska ha ett seminarium där psykologer och ekonomer får prata ihop sig och mejsla fram de bästa åtgärderna för en förbättrad arbetsmiljö som också gynnar produktiviteten.

Årets ekonomipris

Ett annat forskningsområde man ska ge sig in på är det som i år tilldelas Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne. Där har man tittat på det tidigare antagandet att arbetslösheten stiger om de lägsta lönerna höjs. Men Nobelpristagarna visar att det inte är ett självklart samband.

– De nyanserar bilden att det är dåligt för sysselsättningen med höga lägstalöner. Deras forskning visar i empiriska studier att effekten blir mindre än man tidigare trott. För den här forskningen tilldelas de årets ekonomipris.

Högre lägstalöner kan också driva på produktiviteten – i och med att det blir mer lönsamt att investera i ny teknik och bidrar till att fler individer söker sig till arbetsmarknaden för att hitta jobb.

Analysera konkurrenskraften

Produktivitetsprojektet startade i oktober och kommer att hålla på i tre år. En av de första sakerna man tagit tag i är att analysera svensk industris konkurrenskraft sedan mitten av 1990-talet utifrån en OECD-databas som nyligen gjorts öppet tillgänglig.

– Fokus är att öka kunskapen för hur svensk industri har påverkats av globaliseringen och hur konkurrenskraften har utvecklats i förhållande till viktiga konkurrentländer.

En del i det är att titta på industrins efterfrågan av kunskapsintensiva tjänster, till exempel tekniska konsulter och IT-konsulter och -tjänster.

– Vi håller på med en första rapport och kommer att göra ett utspel inom en månad eller två. Därefter kommer det löpande att släppas analyser på basis av det här datamaterialet.

Karin Thorsell

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörsfullmäktige 2021

Hittills: 17 listor ställer upp i Ingenjörsvalet

0
I vår är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 15 februari är det deadline för att registrera listor till valet. Hittills har 16 listor anmält sig och nu kan enskilda ingenjörer också ställa upp i valet. 

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

0
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

0
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

Cykelförmån och avdrag för jobb på annan ort – här är nya lagarna 2022

0
Den 1 januari 2022 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är åtta som påverkar arbetslivet.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 10 januari

0
Nu gör vi uppehåll, men är tillbaka igen den 10 januari.

Min kollega är lat – vad ska jag göra?

1
Vad gör man med kollegor som inte engagerar sig, som levererar i sista minuten och gör bara exakt det som förväntas? Så här svarar psykologen.
Unga ingenjörer

Nästan fem gånger fler ingenjörer examineras i dag än i slutet av 70-talet

11
För 40 år sedan examinerades 1 500 ingenjörer per år. Nu är antalet 7 300.   

Fler utländska doktorander stannar i Sverige

0
Mer än varannan utländsk doktorand stannar i Sverige efter examen. Linköpings universitet, Chalmers och KTH är lärosätena som har flest utländska doktorander som stannar.

VI REKOMMENDERAR

Man som slappnar av framför julgran

Så gör du för att stressa ner i jul

1
Låt inte julen bli ytterligare en stressfaktor. Här ger experterna sina bästa tips för att stressa ner i jul - och för att slippa stressa när du börjar jobba igen.

TOPPLISTA