Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Facken inom industrin: Produktivitet centralt för jobb, löner och välbefinnande

Facken inom industrin: Produktivitet centralt för jobb, löner och välbefinnande

Hur går det för Sverige? Vad har hänt i de globala värdekedjorna? Går det att få upp produktivitetstillväxten till nivåerna före finanskrisen? Det här är några frågor som Facken inom industrins nya produktivitetsprojekt ska ta tag i. Och som går in på både ekonomi, miljö och hur välbefinnande ökar produktiviteten.  

Produktiviteten är helt central för framtidens jobb och reallöner. Det menar Facken inom industrin som nu startat ett utrednings- och forskningsprojekt om produktivitet.

Projektet drivs av tankesmedjan Arena idé och finansieras av Facken inom industrin (Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Unionen, GS och Svenska Livsmedelsarbetareförbundet).

– Arbetsgivarna har jobbat med liknande frågeställningar i 30–40 år och drivit opinion om detta, och nu behöver facken svara upp mot det, säger Daniel Lind som är forskningsledare för projektet.

Han berättar att man ska jobba med flera delar: Sammanställningar av forskning på området, att ordna seminarier där forskare får diskutera olika frågor och att facken sedan formulerar vad de vill driva.

Inte pressa sig hårdare eller skada miljön

Att öka produktiviteten är avgörande för att reallönerna ska öka, att jobben ska finnas kvar och samhällsekonomin gå bra. Men Daniel Lind påpekar att det inte handlar om att människor ska pressa sig hårdare.

– Vi ska skapa mer värde per timme och sälja produkter till högre värde. Men vi ska inte springa in i väggen, utan tvärt om, säger han.

Produktiviteten ska också skapas klimatvänligt.

– Hela nyindustrialiseringen som vi nu ser handlar om att skapa nya jobb och produktivitet men på ett hållbart sätt, inom miljöns gränser.

Det här kommer också att tas upp under ett seminarium, där man ska diskutera hur bra Sverige ligger till med klimatarbetet i industrin och vad som kan bli bättre.

Välbefinnande ökar produktiviteten

En annan fråga som tas upp i projektet är kopplingen mellan välbefinnande och produktivitet.

– Psykologisk forskning har tittat på det här och sett att ett högt välbefinnande i arbetet ökar produktiviteten. Sedan har ekonomer också tittat på det och bekräftat psykologernas resultat.

Till exempel har en studie av den finska industrin visat att när välbefinnandet ökade med 10 procent så ökade produktiviteten med 1–1,5 procent, vilket kanske låter lite men är en markant ökning, säger Daniel Lind. Här vill projektet titta på om resultaten kan översättas till svenska förhållanden.

– Vi har beställt en översikt av forskningen om det här. Vi har också knutit till oss några internationella forskare och ska ha ett seminarium där psykologer och ekonomer får prata ihop sig och mejsla fram de bästa åtgärderna för en förbättrad arbetsmiljö som också gynnar produktiviteten.

Årets ekonomipris

Ett annat forskningsområde man ska ge sig in på är det som i år tilldelas Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne. Där har man tittat på det tidigare antagandet att arbetslösheten stiger om de lägsta lönerna höjs. Men Nobelpristagarna visar att det inte är ett självklart samband.

– De nyanserar bilden att det är dåligt för sysselsättningen med höga lägstalöner. Deras forskning visar i empiriska studier att effekten blir mindre än man tidigare trott. För den här forskningen tilldelas de årets ekonomipris.

Högre lägstalöner kan också driva på produktiviteten – i och med att det blir mer lönsamt att investera i ny teknik och bidrar till att fler individer söker sig till arbetsmarknaden för att hitta jobb.

Analysera konkurrenskraften

Produktivitetsprojektet startade i oktober och kommer att hålla på i tre år. En av de första sakerna man tagit tag i är att analysera svensk industris konkurrenskraft sedan mitten av 1990-talet utifrån en OECD-databas som nyligen gjorts öppet tillgänglig.

– Fokus är att öka kunskapen för hur svensk industri har påverkats av globaliseringen och hur konkurrenskraften har utvecklats i förhållande till viktiga konkurrentländer.

En del i det är att titta på industrins efterfrågan av kunskapsintensiva tjänster, till exempel tekniska konsulter och IT-konsulter och -tjänster.

– Vi håller på med en första rapport och kommer att göra ett utspel inom en månad eller två. Därefter kommer det löpande att släppas analyser på basis av det här datamaterialet.

Karin Thorsell

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA