Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Karolina Unger: Civilingenjören som blev klimatinfluencer

Karolina Unger: Civilingenjören som blev klimatinfluencer

”Det här är det bästa jag har gjort” säger Karolina Unger. För två år sedan lämnade hon ett välbetalt jobb för att på heltid kunna ägna sig åt det hon brinner för. Hon startade KLIMPO – ett forum för att Sverige ska klara målet att bli klimatneutralt 2045.  

Varje vecka publicerar Karolina Unger inlägg i KLIMPOs sociala medier. Flödet ger en bild av hur hennes arbetsdagar ser ut. Där finns foton från en konferens om avskiljning och lagring av koldioxid som KLIMPO arrangerade i oktober, inspelning av poddavsnitt, styrgruppsmöten med nätverket Klimatkvinnor och samtal med forskare på Rise om testmetoder för att avskilja koldioxid.

Vad betyder orden?

Klimatpositiv – Att binda mer koldioxid än man släpper ut.

Kolsänka – Funktion eller process där koldioxid tas upp ur luften och lagras under lång tid.

Minusutsläpp – Kallas mer korrekt för negativa utsläpp. Det omfattar tekniker som på olika sätt kan fånga in koldioxid från atmosfären.

Bio-CCS (även kallad BECCS) – Infångning, avskiljning och lagring av koldioxid från förnybara källor.

Biokol – Framställs genom att organiskt material, exempelvis ved, trädgårdsrester eller matavfall, upphettas till mellan 300 och 1000 °C utan tillförsel av syre. Används bland annat till jordförbättring och minskar nivåerna av koldioxid i atmosfären genom att binda kol i jorden.

När Karolina Unger för två år sedan sa upp sig från jobbet som programdirektör på Svenska Bioenergiföreningen var det för att kunna ägna all sin tid åt att driva på företagen för att Sverige ska klara klimatmålen.

– Nu gör jag exakt det som jag har drömt om. Jag känner att det går att påverka klimatarbetet, intresset bland företagen växer och det händer så mycket positivt just nu.

En artikel väckte intresset

Karolinas intresse för klimatfrågor vaknade under studietiden i Lund när hon pluggade civilingenjörsprogrammet i kemiteknik. Och där hade tidningen Ingenjören ett finger med i spelet.

Redan första året blev hon medlem i Sveriges Ingenjörer och under det andra studieåret fick hon syn på en artikel i medlemstidningen Ingenjören om passivhus, alltså extremt energisnåla hus.

– Det lät så spännande och jag kände att jag ville lära mig mer. Pappa höll dessutom på att testa både solceller och vindkraft just då. Både artikeln och pappas energiprojekt påverkade mig att byta spår.

Karolina hade en hel del valbara kurser i sin utbildning och nu valde hon så många hon kunde inom förnybar energi och miljö. Hon läste till och med en kurs om passivhus.

VD och influencer

2008 tog Karolina Unger examen och sedan dess har hon jobbat med miljöfrågor på flera företag inom olika sektorer: Göteborg energi, Vattenfall, Ragn Sells, WSP, Einar Mattsson och Svenska Biogasföreningen. Hon har också varit expert i den Klimatpolitiska vägvalsutredningen.

– Genom mina jobb har jag lärt mig vilka klimatutmaningar, men också vilka möjligheter  olika branscher har. Det var en bra grund att stå på när jag tillsammans med min man Richard Unger grundade KLIMPO i början av 2020.

Hon kallar KLIMPO för ett forum och det täcker in det mesta. Karolina är VD och den som driver verksamheten tillsammans med kollegan Malin Fredriksson. Rickard Unger är styrelseordförande.

På snart två år har KLIMPO bland annat:

  • startat fyra nätverk, ett av dem är Klimatkvinnor.
  • hållit inspirationsföreläsningar om klimatpositivt och kolsänkor för företag och styrelser.
  • blivit delaktiga i Söderenergis bio-CCS-projekt. Nästa år ska KLIMPO även leda flera sådana projekt.
  • tagit fram Climate Positive Map som finns på Klimpo.se. Där redovisas företag i Sverige som är så kallade kolsänkeföretag som har tagit ett klimatpositivt initiativ eller som är klimatpositiva.
  • startat och driver podden Klimatpositivt där olika experter och politiker medverkar.
  • arrangerat en internationell hybridkonferens om avskiljning och lagring av koldioxid.

Verksamheten finansieras framför allt genom olika projekt som KLIMPO deltar i. Men även genom ett KLIMPO-abonnemang som bland annat ger medlemsföretagen tillgång till nätverk. 14 företag har anslutit sig och fler är på väg in.

– Jag är en influencer som driver på klimatarbetet bland annat genom att se till att människor och företag utbyter erfarenheter. Greta Thunberg har gjort ett fantastiskt jobb med att få människor att inse klimatproblemen men nu behövs handling. Det vill jag bidra med.

Ingenjörerna har en nyckelroll

Sveriges klimatmål innebär att Sverige senast 2045 ska vara ett ”koldioxidneutralt” land. Mer konkret handlar det om att utsläppen ska minska med minst 85 procent, jämfört med 1990. Efter 2045 ska Sverige bli klimatpositivt, vilken innebär att ta upp mer koldioxid än vi som nation släpper ut.

Karolina Unger pekar på två åtgärder som blir viktiga för att lyckas. En av dem är bio-CCS, det vill säga infångning, avskiljning och lagring av koldioxid från förnybara källor.

Tekniken finns men är inte lönsam ännu. I november lämnade Energimyndigheten ett förslag på hur ett stödsystem kan utformas.

– Sverige har unika förutsättningar för bio-CCS. Vi släpper varje år ut omkring 30 miljoner ton koldioxid från förbränning av biomassa, bland annat av fjärrvärmebolag. Om  koldioxiden kan avskiljas och lagras får vi minusutsläpp.

Den andra lösningen Karolina tar upp är det som kallas biokol och här är Stockholm en av pionjärerna. Stockholm Vatten och Avfall, Trafikkontoret och Stockholm Exergi har tillsammans byggt en pilotanläggning för att framställa biokol av trädgårdsavfall som annars hade bränts eller gjorts till kompost. Biokolet kan bland annat används som jordförbättring.

– En av de största miljövinsterna är att biokolet sänker nivåerna av koldioxid i atmosfären genom att binda kol i jorden under lång tid, säger Karolina Unger.

För att klara klimatmålen är de tekniska lösningarna viktiga och Karolina Unger påpekar att ingenjörerna har en nyckelroll.

– Ingenjörerna har en jättestor roll för att vi ska lyckas. Koldioxidutsläppen måste minska i alla länder och Sverige ligger långt framme. Vi kan exportera både teknik och kunskap.

Karin Virgin  

4 KOMMENTARER

  1. Visst är det härligt! Men med satsning på koldioxidinfångning följer ett par risker: Den kan ta resurser från den nödvändiga satsningen på brutto noll användning av fossila källor och vi har väldigt dålig kunskap om hur långsiktig koldioxid lagring kan bli. Vi får inte lockas i fällan att tro att vi kan fånga in koldioxid i stället för att sluta använda fossila bränslen. Fullt ös på att fasa ut fossilt, sen behöver vi ccs för att kanske lyckas backa bandet. Så visst ska vi satsa på att utveckla metoder för det. Men inte i stället utan dessutom.

  2. När kommer de s.k. klimatalternativen leverera en tillräcklig och pålitlig effekt för att vi ska kunna bedriva industri och slippa betala en förmögenhet i uppvärmningskostnader på vintrarna? Just nu håller de s.k. klimatomställningarna att hel ta kol(!) på företag och konsumenter, inte bara i Sverige utan i hela norra Europa. T ex vindkraftverken levererar oftast inte när det behövs som mest och de skapar ett jättestort miljöproblem för djurliv när de står aktiva och för miljön när de behöver ersättas. Att misskreditera CO2 som är en grundläggande gas för vår överlevnad och sedan religiöst tro på IPCCs påhittade datorklimatmodeller är motsvarigheten till covidkulten, där allt handlar om skuldbeläggning. I detta fall skuldbelägga CO2 – skrattretande.
    I övrigt alltid kul att hitta sitt kall i något. Frågan är om det är miljö eller klimat?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sverige bäst i EU på innovation

0
Sverige är det mest innovativa landet i EU. Det visar FN:s årliga ranking Global Innovation Index. 

Kamp om ingenjörer när Käppalaverket växer

0
Nu ska ett av Sveriges största reningsverk – Käppala – minska utsläppen. Närmare 200 ingenjörer är knutna till projektet i någon utsträckning.

Sju tips: Så gör du om din firma går dåligt

0
Vad kan du som egen företagare göra för att rädda situationen när framtiden ser mörk ut? Anders Hallgren på Sveriges Ingenjörer delar med sig av goda råd till krisande egenföretagare.

32 råd – det här hade vi velat veta på första jobbet

0
Ingenjören frågade tio unga ingenjörer vad de hade velat veta när klev in genom dörren på sitt första ingenjörsjobb.

Ett utlandsjobb kan ge karriären en skjuts

0
Ericsson har verksamhet i 180 länder. Anki Ljung, rekryteringschef på Ericsson har flera tips till dem som vill ut i världen.

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

10
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA