Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Karolina Unger: Civilingenjören som blev klimatinfluencer

Karolina Unger: Civilingenjören som blev klimatinfluencer

”Det här är det bästa jag har gjort” säger Karolina Unger. För två år sedan lämnade hon ett välbetalt jobb för att på heltid kunna ägna sig åt det hon brinner för. Hon startade KLIMPO – ett forum för att Sverige ska klara målet att bli klimatneutralt 2045.  

Varje vecka publicerar Karolina Unger inlägg i KLIMPOs sociala medier. Flödet ger en bild av hur hennes arbetsdagar ser ut. Där finns foton från en konferens om avskiljning och lagring av koldioxid som KLIMPO arrangerade i oktober, inspelning av poddavsnitt, styrgruppsmöten med nätverket Klimatkvinnor och samtal med forskare på Rise om testmetoder för att avskilja koldioxid.

Vad betyder orden?

Klimatpositiv – Att binda mer koldioxid än man släpper ut.

Kolsänka – Funktion eller process där koldioxid tas upp ur luften och lagras under lång tid.

Minusutsläpp – Kallas mer korrekt för negativa utsläpp. Det omfattar tekniker som på olika sätt kan fånga in koldioxid från atmosfären.

Bio-CCS (även kallad BECCS) – Infångning, avskiljning och lagring av koldioxid från förnybara källor.

Biokol – Framställs genom att organiskt material, exempelvis ved, trädgårdsrester eller matavfall, upphettas till mellan 300 och 1000 °C utan tillförsel av syre. Används bland annat till jordförbättring och minskar nivåerna av koldioxid i atmosfären genom att binda kol i jorden.

När Karolina Unger för två år sedan sa upp sig från jobbet som programdirektör på Svenska Bioenergiföreningen var det för att kunna ägna all sin tid åt att driva på företagen för att Sverige ska klara klimatmålen.

– Nu gör jag exakt det som jag har drömt om. Jag känner att det går att påverka klimatarbetet, intresset bland företagen växer och det händer så mycket positivt just nu.

En artikel väckte intresset

Karolinas intresse för klimatfrågor vaknade under studietiden i Lund när hon pluggade civilingenjörsprogrammet i kemiteknik. Och där hade tidningen Ingenjören ett finger med i spelet.

Redan första året blev hon medlem i Sveriges Ingenjörer och under det andra studieåret fick hon syn på en artikel i medlemstidningen Ingenjören om passivhus, alltså extremt energisnåla hus.

– Det lät så spännande och jag kände att jag ville lära mig mer. Pappa höll dessutom på att testa både solceller och vindkraft just då. Både artikeln och pappas energiprojekt påverkade mig att byta spår.

Karolina hade en hel del valbara kurser i sin utbildning och nu valde hon så många hon kunde inom förnybar energi och miljö. Hon läste till och med en kurs om passivhus.

VD och influencer

2008 tog Karolina Unger examen och sedan dess har hon jobbat med miljöfrågor på flera företag inom olika sektorer: Göteborg energi, Vattenfall, Ragn Sells, WSP, Einar Mattsson och Svenska Biogasföreningen. Hon har också varit expert i den Klimatpolitiska vägvalsutredningen.

– Genom mina jobb har jag lärt mig vilka klimatutmaningar, men också vilka möjligheter  olika branscher har. Det var en bra grund att stå på när jag tillsammans med min man Richard Unger grundade KLIMPO i början av 2020.

Hon kallar KLIMPO för ett forum och det täcker in det mesta. Karolina är VD och den som driver verksamheten tillsammans med kollegan Malin Fredriksson. Rickard Unger är styrelseordförande.

På snart två år har KLIMPO bland annat:

  • startat fyra nätverk, ett av dem är Klimatkvinnor.
  • hållit inspirationsföreläsningar om klimatpositivt och kolsänkor för företag och styrelser.
  • blivit delaktiga i Söderenergis bio-CCS-projekt. Nästa år ska KLIMPO även leda flera sådana projekt.
  • tagit fram Climate Positive Map som finns på Klimpo.se. Där redovisas företag i Sverige som är så kallade kolsänkeföretag som har tagit ett klimatpositivt initiativ eller som är klimatpositiva.
  • startat och driver podden Klimatpositivt där olika experter och politiker medverkar.
  • arrangerat en internationell hybridkonferens om avskiljning och lagring av koldioxid.

Verksamheten finansieras framför allt genom olika projekt som KLIMPO deltar i. Men även genom ett KLIMPO-abonnemang som bland annat ger medlemsföretagen tillgång till nätverk. 14 företag har anslutit sig och fler är på väg in.

– Jag är en influencer som driver på klimatarbetet bland annat genom att se till att människor och företag utbyter erfarenheter. Greta Thunberg har gjort ett fantastiskt jobb med att få människor att inse klimatproblemen men nu behövs handling. Det vill jag bidra med.

Ingenjörerna har en nyckelroll

Sveriges klimatmål innebär att Sverige senast 2045 ska vara ett ”koldioxidneutralt” land. Mer konkret handlar det om att utsläppen ska minska med minst 85 procent, jämfört med 1990. Efter 2045 ska Sverige bli klimatpositivt, vilken innebär att ta upp mer koldioxid än vi som nation släpper ut.

Karolina Unger pekar på två åtgärder som blir viktiga för att lyckas. En av dem är bio-CCS, det vill säga infångning, avskiljning och lagring av koldioxid från förnybara källor.

Tekniken finns men är inte lönsam ännu. I november lämnade Energimyndigheten ett förslag på hur ett stödsystem kan utformas.

– Sverige har unika förutsättningar för bio-CCS. Vi släpper varje år ut omkring 30 miljoner ton koldioxid från förbränning av biomassa, bland annat av fjärrvärmebolag. Om  koldioxiden kan avskiljas och lagras får vi minusutsläpp.

Den andra lösningen Karolina tar upp är det som kallas biokol och här är Stockholm en av pionjärerna. Stockholm Vatten och Avfall, Trafikkontoret och Stockholm Exergi har tillsammans byggt en pilotanläggning för att framställa biokol av trädgårdsavfall som annars hade bränts eller gjorts till kompost. Biokolet kan bland annat används som jordförbättring.

– En av de största miljövinsterna är att biokolet sänker nivåerna av koldioxid i atmosfären genom att binda kol i jorden under lång tid, säger Karolina Unger.

För att klara klimatmålen är de tekniska lösningarna viktiga och Karolina Unger påpekar att ingenjörerna har en nyckelroll.

– Ingenjörerna har en jättestor roll för att vi ska lyckas. Koldioxidutsläppen måste minska i alla länder och Sverige ligger långt framme. Vi kan exportera både teknik och kunskap.

Karin Virgin  

4 KOMMENTARER

  1. Visst är det härligt! Men med satsning på koldioxidinfångning följer ett par risker: Den kan ta resurser från den nödvändiga satsningen på brutto noll användning av fossila källor och vi har väldigt dålig kunskap om hur långsiktig koldioxid lagring kan bli. Vi får inte lockas i fällan att tro att vi kan fånga in koldioxid i stället för att sluta använda fossila bränslen. Fullt ös på att fasa ut fossilt, sen behöver vi ccs för att kanske lyckas backa bandet. Så visst ska vi satsa på att utveckla metoder för det. Men inte i stället utan dessutom.

  2. När kommer de s.k. klimatalternativen leverera en tillräcklig och pålitlig effekt för att vi ska kunna bedriva industri och slippa betala en förmögenhet i uppvärmningskostnader på vintrarna? Just nu håller de s.k. klimatomställningarna att hel ta kol(!) på företag och konsumenter, inte bara i Sverige utan i hela norra Europa. T ex vindkraftverken levererar oftast inte när det behövs som mest och de skapar ett jättestort miljöproblem för djurliv när de står aktiva och för miljön när de behöver ersättas. Att misskreditera CO2 som är en grundläggande gas för vår överlevnad och sedan religiöst tro på IPCCs påhittade datorklimatmodeller är motsvarigheten till covidkulten, där allt handlar om skuldbeläggning. I detta fall skuldbelägga CO2 – skrattretande.
    I övrigt alltid kul att hitta sitt kall i något. Frågan är om det är miljö eller klimat?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörsfullmäktige 2021

Hittills: 17 listor ställer upp i Ingenjörsvalet

0
I vår är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 15 februari är det deadline för att registrera listor till valet. Hittills har 16 listor anmält sig och nu kan enskilda ingenjörer också ställa upp i valet. 

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

0
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

0
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

Cykelförmån och avdrag för jobb på annan ort – här är nya lagarna 2022

0
Den 1 januari 2022 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är åtta som påverkar arbetslivet.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 10 januari

0
Nu gör vi uppehåll, men är tillbaka igen den 10 januari.

Min kollega är lat – vad ska jag göra?

1
Vad gör man med kollegor som inte engagerar sig, som levererar i sista minuten och gör bara exakt det som förväntas? Så här svarar psykologen.
Unga ingenjörer

Nästan fem gånger fler ingenjörer examineras i dag än i slutet av 70-talet

11
För 40 år sedan examinerades 1 500 ingenjörer per år. Nu är antalet 7 300.   

Fler utländska doktorander stannar i Sverige

0
Mer än varannan utländsk doktorand stannar i Sverige efter examen. Linköpings universitet, Chalmers och KTH är lärosätena som har flest utländska doktorander som stannar.

VI REKOMMENDERAR

Man som slappnar av framför julgran

Så gör du för att stressa ner i jul

1
Låt inte julen bli ytterligare en stressfaktor. Här ger experterna sina bästa tips för att stressa ner i jul - och för att slippa stressa när du börjar jobba igen.

TOPPLISTA