Arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar är nu nere på 1,0 procent – den näst lägsta nivån på tio år. Men arbetslösheten skiljer sig mellan olika inriktningar och för vissa har den svängt mycket under pandemin.
Arbetslösheten för ingenjörer har sjunkit snabbt från 1,7 procent i januari 2021 till 1,0 procent nu i december. Det innebär att arbetslösheten för ingenjörer är tillbaka på nivån från december 2019, innan pandemin påverkade arbetsmarknaden.
Månadssiffrorna sedan december 2019, procent:
Andel arbetslösa medlemmar i procent. Källa: Akademikernas a-kassa/Sveriges Ingenjörer
Tittar man på arbetslösheten sedan december 2012 ser man att dagens arbetslöshet bara är 0,1 procentenhet högre än den lägsta noteringen: i december 2018 när arbetslösheten för ingenjörer var låga 0,9 procent.
Man ser också att arbetslösheten sköt i höjden i och med pandemin men sedan snabbt har sjunkit.
Tertialsiffrorna (april, augusti och december) sedan december 2012, procent:
Lika eller lägre för alla åldrar
Arbetslösheten har också sjunkit genomgående för alla åldersgrupper och ligger nu lika eller lägre än före pandemin.
Andel arbetslösa medlemmar per åldersgrupp. Källa: Sveriges Ingenjörer/Akademikernas a-kassa
Skillnader mellan inriktningarna
Men mellan utbildningsinriktningarna skiljer det sig, även om arbetslösheten sjunkit tillbaka på alla områden.
Lägst arbetslöshet är det för civilingenjörer i lantmäteri: 0,4 procent. Andra som ligger under 1,0 procents arbetslöshet är datateknik (både högskole- och civilingenjörer), civilingenjörer med kombinationen teknisk fysik och elektroteknik samt civilingenjörer övriga inriktningar (det vill säga utöver de största).
Så här såg arbetslösheten ut i december 2020 (blå staplar) respektive december 2021 (mörka staplar) för de större utbildningsinriktningarna och totalt.
Civilingenjörer:
Högskoleingenjörer:
Källa: Akademikernas a-kassa/Sveriges Ingenjörer
Högst men har minskat mest
I grafen syns också att de två inriktningar som hade högst arbetslöshet för ett år sedan (högskoleingenjörer inom maskinteknik och civilingenjörer inom industriell ekonomi) är de inriktningar där arbetslösheten efter det sjunkit mest. (se också tabell längst ner)
Och Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer, tycker inte att man ska överdriva skillnaderna mellan inriktningarna.
– Civilingenjör i industriell ekonomi och högskoleingenjör i maskinteknik stack ut för ett år sedan, men det vilar inget spöke över de inriktningarna, säger han och konstaterar att alla inriktningar är tillbaka på normala eller låga nivåer.
Lägre än för andra grupper
Högst arbetslöshet i december var det för högskoleingenjörer i byggteknik, med 1,4 procent. Men jämför man det med andra grupper så är det ändå lågt. Snittet för medlemmar i Akademikernas a-kassa ä 1,8 procent, och i Sverige totalt är SCB:s arbetslöshetssiffra för november 7,5 procent.
Och det här uppmanar Olle Dahlberg ingenjörer att ta fasta på.
– Det blir snart löneförhandlingar och då hoppas jag att ingenjörer tar med sig det här och kan känna att ”vi är hett efterfrågade, vi behövs och förtjänar att ha bättre betalt”.
De senaste fem åren
Tittar man på en sammanställning över arbetslösheten för de senaste fem åren är mönstret detsamma. Civilingenjörer i lantmäteri har lägst arbetslöshet – både i genomsnitt och när den var som lägst. Högst genomsnittlig arbetslöshet har det varit för civilingenjörer i teknisk fysik och industriell ekonomi på cirka 1,5 procent.
Störst variation har det varit för högskoleingenjörer i maskinteknik, följt av högskoleingenjörer i byggteknik och civilingenjörer i industriell ekonomi.
Andel arbetslösa per större inriktning, värden för april, augusti och december 2016-2021. HI = högskoleingenjör CI = civilingenjör. Källa: Akademikernas a-kassa
Arbetslöshet per inriktning i december 2020 respektive december 2021, procent:
| Dec 2020 | Dec 2021 | Förändring | |
| CIVILINGENJÖRER | |||
| TOTALT civilingenjörer | 1,5 | 1,0 | 0,5 |
| Datateknik | 1,2 | 0,7 | 0,5 |
| Elektro | 1,6 | 1,1 | 0,5 |
| Ind ek | 2,0 | 1,2 | 0,8 |
| Kemi | 1,3 | 1,0 | 0,3 |
| Lantmäteri | 0,6 | 0,4 | 0,2 |
| Maskin | 1,6 | 1,1 | 0,5 |
| Teknisk fysik | 1,7 | 1,2 | 0,5 |
| Teknisk fysik & elektro | 1,2 | 0,8 | 0,4 |
| Väg- och vatten | 1,4 | 1,2 | 0,2 |
| Övriga inriktningar | 1,2 | 0,8 | 0,4 |
| HÖGSKOLEINGENJÖRER | |||
| TOTALT högskoleingenjörer | 1,9 | 1,1 | 0,8 |
| Bygg | 1,5 | 1,4 | 0,1 |
| Datateknik | 1,3 | 0,8 | 0,5 |
| Elektro | 1,6 | 1,2 | 0,4 |
| Maskin | 2,4 | 1,0 | 1,4 |
| Övriga inriktningar | 2,0 | 1,0 | 1,0 |
6 kommentarer
Hej! Jag har en förfrågan, det skulle vara kul om ni hade med miljöingenjörer i såna här artiklar! Känner att just miljökategorin ofta saknas i olika sammanställningar jag läst från er 🙂
Hej, Det finns ju många inriktningar och det som oftast redovisas är de största. Kanske blir miljöingenjörer en av de största grupperna snart. /Karin Thorsell
Här kan man fundera över om valåret har viss effekt. Har regeringen fyllt på myndigheterna för att få bra arbetslöshetssiffror? Där kanske det borde göras en koll på utvecklingen av antalet anställda och konsulter i offentliga verksamheter.
Hur räknas arbetslösheten? Är det som vanligt #andel godkända a-kasseansökningar/#berättigade till a-kassa ?
Det är samma sätt som det alltid beräknats, ja: Dvs de som får ersättning från a-kassan eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan, delat med dem som är berättigade till a-kassa (vilket är i princip alla yrkesverksamma medlemmar). /Karin Thorsell
Stämmer inte helt. När a-kassan är slut finns möjlighet till aktivitetsstöd. Personer som söker arbete kan också ha utvecklingsersättning eller aktivitetsersättning.